Det är över nu!

Över 30 500 anmälda. Alla kom naturligtvis inte till start men det riktigt kokade av tjejer i alla åldrar på Gärdet före kl.13 idag. Att ta sig in i rätt startgrupp var en omöjlighet! Jag hade bestämt mig för att starta i grupp 5, med sluttid mellan 61-69 minuter. Vi fuskade lite och klev innan för staketet framför den och hamnade på så sätt i grupp 4. Men hade inga tankar på att försöka snika oss med där. En deltagare tittade surt på oss och sa: Här ska ni inte vara! för till och med 4:an så sprang de seedde löparna som hade färgmarkering på sina nummerlappar, min var bara vit. Jag log och svarade: Vi ska backa till 5:an.

Kl.13:25 begav vi oss iväg. Jag släppte både Kajsa Stina och Charlotte redan vid starten för mina planer var andra än deras. Efter tre kilometer hade jag så himla ont i revbenet att jag trodde att nu kräks jag. Men tjurigheten är stor hos Ångström och jag tänkte: bara några meter till klarar jag av. När jag nådde till 4,5 kilometer, så var jag glad att jag faktiskt orkade att springa längre i år än i fjol. Smärtan hade lagt sig, antar att endorfinpåslaget gett sig tillkänna. Det var idag den soligaste dagen jag haft under mina Tjejmilar och därför så drack jag vatten vid alla vätskekontroller.

Vid nio kilometer är den sista uppförsbacken och den är seg. Men då kände jag, sträck på dig och spring! Hörde Kajsa Stinas röst inom mig: Det sitter bara i huvudet, du orkar! Och det gjorde jag! Mållinjen passerades leendes på tiden 68 minuter. Helt okej tid tycker jag.