torsdag 1 september 2011

Helt vanlig torsdag...

Lite trött och rätt så frusen. Har idag provat att sitta på café och studera. Gick bra det med. Har läst ut första boken i specialpedagogik kursen så nu ska det skrivas en litterturjournal. Den kommer att födas i morgon på tåget, så jag åker alltså på studieresa. Östersunds besöket medförde ett spontanmöte med delar av familjen Frisell. Så gott att se er, och få krama om er ordentligt!

Även om det ska bli roligt att åka till Stockholm och genomföra Tjejmilen på lördag så känns det lite motigt. Det finns så mycket som är ogjort här hemma och nästa helg spenderas i Örnsköldsvik. Får just nu hjälp med att trimma häcken, av bästa vaktmästarekollegan (nja, de är ju lika bra allihop) och skulle verkligen behöva ta reda på det som klipps av. Jag brukar köra över det med gräsklipparen ett par gånger så det finfördelas och blir till gödning för gräsmattan. Men ikväll finns inte orken och knappast tiden heller. Jag är fortfarande opackad.

Igår promenerade jag, tillsammans med Martine, i rask fart Bjärme runt. För min del var det ett test för att se hur revbenet skulle reagera. Har inte det minsta ont idag, så undra om jag klarar av att jogga en del av milen på lördag? Inför både Vårruset och Tjejgåingen har träningen varit mångfaldigt mer förekommande än nu. Så när uppladdningen skiljer så mycket räknar jag med att resultatet kommer att vara därefter. En del av uppladdningen har blivit av, fast inte på samma sätt och i samma tid.

Jag gruvar mig för att kliva upp imorgon bitti, i ottan. Klockan ringer nämligen redan kl.04:00 och 45 minuter senare kommer världens bästa mamma och hämtar mig för att skjutsa till tåget. Ska se till att sova en stund ombord innan jag skriver någon litterturjournal, annars kommer den att få betyget U! Funderar just nu på vilket fika som ska bli frukost, för att äta innan jag åker hemifrån känns väldigt osannolikt.

Rasmus har fått sin nya mobil idag, som han köpt för sin lön, så jag antar att jag ska ha lite tekniksupport på den innan det blir lugn hos honom. Robin är med sin klass på cykelutflykt med tältövernattning. Här hemma är det ovanligt  tomt, och väldigt (tyvärr) kramlöst...

Ska avsluta den här dagen med ett varmt bad och slötittade på tv, eller läsning av deckare.

Inga kommentarer:

Tack eller konsten att se saker från en annan sida

Gråt aldrig över en person som sårar dig, bara le och säg: Tack för att du ger mig chansen att träffa nån som är bättre än du!