lördag 17 september 2011

Det börjar med ett korn

Det tar tid att bygga upp
Bit för bit och en del i taget
Snart kan en form skönjas
Utifrån och inifrån
Formas som jag önskar
Helhet mer än delar
Fulländad, eller?


Sen...
Trasas, lite i kanten
Raseras sakta från början
Delar suddas ut och försvinner
Är jag fortfarande?
Hur mycket går att mista?

Till slut:
Som ett sandslott som byggts för nära vattnet
Sveps bort, utan spår...

Inga kommentarer:

Tack eller konsten att se saker från en annan sida

Gråt aldrig över en person som sårar dig, bara le och säg: Tack för att du ger mig chansen att träffa nån som är bättre än du!