Bara att konstatera! Jag ska nog helst sitta still på rumpan på golvet!!!!
Förra sommaren drog jag på mig en rejäl förkylning med fyra veckors intensiv hosta. Allt hostande resulterade i att ett revben fick en skada, förmodligen liten spricka. Med Voltaren gel och smärtstillande tabletter hölls smärtan i schack och det läkte. I fredags var det dags igen, inte med hosta men en oförutsedd lufttur i samband med att jag blev uppbjuden så knakade det till på samma ställe i revbenen. Inget fel på uppbjudningen, utan det är jag som är av klent virke.
I kväll träffade jag en bekant som jobbar i sjukvården och hon trodde nog att det skulle vara så att skadan gått upp igen. Mindre roligt vara att hon sa att det tar upp till två månader innan det är läkt. Jag har inte tid med det! Försökte jogga med Kajsa Stina nu ikväll, men vid varje fotisättning smärtar det till så jag antar att jag bör låta bli. Fast enligt min bekanta är det helt ok med all rörelse som inte gör ont, bra så långt.
Med mindre än fem veckor kvar till Tjejmilen känns det helt enkelt SKIT!!! Jag har ju bestämt mig för att springa hela milen i år och nu blir det till att ta det lugnt ett par veckor, åtminstone. Dålig tajming...morr...
söndag 31 juli 2011
Fel
Jag erkänner: Jag har fel!
Den här bloggen har innehållit en massa bekännelser i sommar och nu kommer det en till. Jag påstår att i Jämtland är det tio dagar per år som det är behagligt att gå i shorts och bikini. Det är min gräns som gäller och jag är en liten fryslort så temperaturen ska vara minst 20 grader för att det är genomförbart.
I år har jag tappat räkningen på antalet soliga dagar, men bara den senaste veckan har det varit minst sex stycken. Det började i påskas med flera härliga, soliga dagar. Mina tre veckors semester innehöll, vad jag kan minnas, till största delen soligt väder. Visst har det varit en del regniga dagar och det är tur det, annars har vi alla haft bruna gräsmattor istället för de frodiga, gröna som är nu.
Den här gången är jag glad att jag hade fel! För jag är solcellsdriven och mår gott när den skiner. Och eftersom jag tar för givet att mina vänner och bekanta är ärliga och erkänner när de har fel, är det helt på sin plats för mig att göra detsamma. Hoppas att jag har fel nästa år också, när det gäller antalet soliga, varma dagar i Jämtland.
Den här bloggen har innehållit en massa bekännelser i sommar och nu kommer det en till. Jag påstår att i Jämtland är det tio dagar per år som det är behagligt att gå i shorts och bikini. Det är min gräns som gäller och jag är en liten fryslort så temperaturen ska vara minst 20 grader för att det är genomförbart.
I år har jag tappat räkningen på antalet soliga dagar, men bara den senaste veckan har det varit minst sex stycken. Det började i påskas med flera härliga, soliga dagar. Mina tre veckors semester innehöll, vad jag kan minnas, till största delen soligt väder. Visst har det varit en del regniga dagar och det är tur det, annars har vi alla haft bruna gräsmattor istället för de frodiga, gröna som är nu.
Den här gången är jag glad att jag hade fel! För jag är solcellsdriven och mår gott när den skiner. Och eftersom jag tar för givet att mina vänner och bekanta är ärliga och erkänner när de har fel, är det helt på sin plats för mig att göra detsamma. Hoppas att jag har fel nästa år också, när det gäller antalet soliga, varma dagar i Jämtland.
lördag 30 juli 2011
Ringa eller smsa?
De gånger jag ringer är när vidare frågor är på tapeten. När jag har något otalt med mina vänner gäller samtal och de kan då bli långa och härliga. Otalt i det här sammanhanget betyder att jag helt enkelt menar att vi har något som det måste pratas om. Norrländskan använder ofta ord på det viset att vi sätter ett O framför så blir meningen med ordet tvärtom den egentliga. Jag brukade fråga min förra chef om vi hade något otalt med varandra som avslutning på våra samtal, och med det så tog de slut.
Sen tror jag att vanans makt är rätt så stor för vilken typ av kommunikation som vi använder. Har jag börjat att ringa någon är det sen vägen som jag oftast tar kontakt, även om jag egentligen inte har ett direkt ärende till personen. På samma sätt är det med sms. Börjar jag hålla kontakten på det viset försätter det så, lite synd. Genom det skrivna ordet tappar men en dimension i dialogen, kommunikationen. Jag har en gång lärt mig att orden är 10% av det du säger och resten är din kropp.
En sak med sms som gör mig riktigt mörkrädd är sms-lånen. Huvva! Så snabbt och lätt det går att skicka iväg meddelandet. Det är mindre roligt när skulden ska betalas tillbaka och räntan på lånen är ocker. Fast det är räntan hos mig också, när/om man missar att betala dansfikat!
Naturligtvis kompletterar de varandra. Och jag tänker tillbaka när all kommunikation skedde via samtal från den fasta telefonen, skrivna brev eller i direktkontakt. Det är inte så länge sedan vi gjorde på det sättet. Jag gillar att utvecklingen går framåt och det blir lättare att få kontakt, men är rädd får att vi missar/glömmer/tappar bort vinsten med möten med människor, face to face.
Mello
Nu kommer en del av er att säga att det är pensionärsvarning på mig! Jag löser nämligen melodikrysset varje, nästan, lördag.
Det är ett sätt att få gnugga geniknölarna lite grand i början på helgen och även att slippa sätta fart på förmiddagen. Fast det är sälan så att jag sitter still och bara lyssnar på och löser melodikrysset. För det mesta händer det andra saker samtidigt i mitt hem. Det är väldigt vanligt att jag bakar samtidigt. Idag blir det ingen bakning, men däremot husstädning, tvätt och koka gröt till Robin.
Nu när webb-radion är igång går det att lösa krysset på andra tider än kl.10 lördagförmiddag. Det händer nu och då att jag tar rejäla sovmorgnar eller har andra saker för mig. Då är det bara att leta upp sidan på internet och sätta fart med att lösa. Senast onsdag är det som gäller om man vill vara med att försöka vinna priserna.
Mitt krysslösande började redan när jag fortfarande bodde hemma hos mamma och pappa. Tillsammans med morfar satt vi vid köksbordet och försökte klura ut svaren. Han kunde allt som var äldre än 1980-talet och jag kunde kanske 1980-talet...Då skickades aldrig lösningen in, det går så smidigt idag med internet. Så sedan 2005 är det inte många kryss som jag lämnat olösta eller oinskickade, men det har inte hjälpt upp min vinstchans. Antalet vinster ligger stadigt kvar på en nolla.
Nu när webb-radion är igång går det att lösa krysset på andra tider än kl.10 lördagförmiddag. Det händer nu och då att jag tar rejäla sovmorgnar eller har andra saker för mig. Då är det bara att leta upp sidan på internet och sätta fart med att lösa. Senast onsdag är det som gäller om man vill vara med att försöka vinna priserna.
Mitt krysslösande började redan när jag fortfarande bodde hemma hos mamma och pappa. Tillsammans med morfar satt vi vid köksbordet och försökte klura ut svaren. Han kunde allt som var äldre än 1980-talet och jag kunde kanske 1980-talet...Då skickades aldrig lösningen in, det går så smidigt idag med internet. Så sedan 2005 är det inte många kryss som jag lämnat olösta eller oinskickade, men det har inte hjälpt upp min vinstchans. Antalet vinster ligger stadigt kvar på en nolla.
fredag 29 juli 2011
Vad blir det för mat?
Ja, det kan man undra. Samma funderingar varje dag. Vad åt vi igår? Vad är jag sugen på? Hur lång tid tar det att laga? Passar det att ha i matdosan? Finns det ingridienser hemma?
Att bestämma mig för vad middagen ska bestå av när jag är hungrig är en riktigt dålig idé. När blodsockerhalten börjar dala alldeles för långt ner och hungern morrar i magen är det för sent. Jag brukar säga att jag blir folkful när jag är hungrig. Riktigt så illa är det inte, men tålamodet sjunker snabbt.
Den vanligaste middagsmaten i vårt hushåll är korv och makaroner, och jag tycker fortfarande att det är gott. Den rätten hamnar på middagsbordet alla veckor. En annan populär anrättning är förstås tacos. Det serveras aldrig fiskbullar i mitt hem och väldigt sällan inälvsmat. Det som kan förekomma är blodpudding, en av Robins favoriter. Ofta blir det pasta i någon form och även ris. Mer sällan kokt potatis men klyftor, gratäng och hasselbackare kan det bli med jämna mellanrum.
Att försöka laga mat som innehåller allt viktigt som kroppen behöver är mitt mål, men inspirationen är rätt vad det är helt bortblåst och då är det tur att frysdiskarna på affärerna innehåller det som bara behöver värmas.
Vad blir det för mat? Idag blir det ugnstekt kyckling med pommes och bea!
Att bestämma mig för vad middagen ska bestå av när jag är hungrig är en riktigt dålig idé. När blodsockerhalten börjar dala alldeles för långt ner och hungern morrar i magen är det för sent. Jag brukar säga att jag blir folkful när jag är hungrig. Riktigt så illa är det inte, men tålamodet sjunker snabbt.
Den vanligaste middagsmaten i vårt hushåll är korv och makaroner, och jag tycker fortfarande att det är gott. Den rätten hamnar på middagsbordet alla veckor. En annan populär anrättning är förstås tacos. Det serveras aldrig fiskbullar i mitt hem och väldigt sällan inälvsmat. Det som kan förekomma är blodpudding, en av Robins favoriter. Ofta blir det pasta i någon form och även ris. Mer sällan kokt potatis men klyftor, gratäng och hasselbackare kan det bli med jämna mellanrum.
Att försöka laga mat som innehåller allt viktigt som kroppen behöver är mitt mål, men inspirationen är rätt vad det är helt bortblåst och då är det tur att frysdiskarna på affärerna innehåller det som bara behöver värmas.
Vad blir det för mat? Idag blir det ugnstekt kyckling med pommes och bea!
torsdag 28 juli 2011
Lagom, normalt eller vanligt?
Lyssnade på ett radioprogram där lyssnarna fick ringa in och ställa sina frågor om ett ämne. Den vanligaste frågan var: Vad är vanligt? Är det normalt? kring det ämnet som de diskuterade. Jag ställer mig också den frågan rätt så ofta.
När man har ett barn med en funktionsnedsättning är det sällan vad andra vill säga är normalt. Min Rasmus har ADHD, med autistiska drag och Tourette, verbala tics. Redan när han var 1,5 år visste jag, inutiativt, (??!!), att något var annorlunda. Eftersom det är mitt första barn hade jag inget att jämföra med, men ändå så visste jag att det var så det var. Han hade bland annat ett annorlunda sömnmönster. En period sov han till ca kl.1 och var sedan vaken till kl. 4 varje natt och skulle leka, en annan period sov han ca 40 minuter och var vaken lika länge hela nätterna. Ju mer han sov på dagen, efter lunch, desto bättre sov han på natten. Så på förskolan sa jag till att de skulle låta honom sova tills han vaknade av sig själv och inte väcka honom. En annan sak som var avvikande var att när han slog sig fick jag, eller nån annan vuxen, aldrig trösta honom. Han kröp istället undan och slog mot den som ville trösta.
Från den stunden som han har kunnat ta sig iväg har han gjort det. All vaken tid har gått i hög fart. Jag tror inte jag sett någon annan cykla på det sättet som han gör, mer på bakhjulet än framhjulet, hoppandes på båda däcken åt alla håll med mera. En lärare som Rasmus haft under åren sa en gång: Han hinner med ett livs intressen för mig på en dag! De gånger Rasmus bestämmer sig för att prova nya saker och gillar dem, fastnar han och intresserar sig starkt för dem. En sån sak var den gången han bestämde sig för att gitarr skulle nog vara kul att kunna spela. På en kväll, med ackordbok till hjälp, lärde han sig 13 ackord. Men nya saker innebär oftast ett stort motstånd. Första gången jag tvingade honom till att åka slalom låg han i backen nästan en timme med pjäxor och skidor på fötterna och skrek. När han sen provade gick det inte att stoppa honom. Samma sak är det med ny mat, kan vara farligt...
Andra svårigheter är tid och pengar. Känslan i kroppen för hur lång tid en timme är, saknar Rasmus. Och värdet av pengar är inget som han har koll på. Klart att han kan räkna dem rent matematiskt, men hur mycket de är värda är utanför hans värld. De verbala ticsen yttrar sig i att samma ord kan komma ur hans mun okontrollerat antal gånger. Så efter att ha hört "kissekatt", "tomtenisse" eller som nu ofta lite grövre, orena ord under ett par timmars tid på kvällskvisten är öronen rätt så trötta och hur trött är inte Rasmus då?
De positvia sidorna är att Rasmus har en stark social sida och umgås gärna med kompisar, men som förälder kan jag känna mig helt dissad, hör tonåren till. Han har lätt att lära sig, när han sovit bra och har tillräckligt med långsam energi i kroppen, alltså låtit bli sockerintag. Många saker lär han sig utan att man egentligen tror att han varken har sett eller hört. Dessutom han han många kreativa ideér. Nåja, att skriva RÖV i gräsmattan med gräsklipparen kanske inte var den bästa, men ganska roligt. Ironi brukar vara besvärligt för de med neuropykriatiska funktionsnedsättningar, men Rasmus både förstår och använder sig ofta själv av det.
Bristande impulskontroll gör att de med ADHD har svårt att veta när det är dags att sluta, tex fråga om att få något. Det visar sig för Rasmus ibland att han kan skicka flera hundra (japp!) sms med samma innehåll, utan att förstå att det räcker med långt färre, för budskapet har gått fram. Den bristen gör även att det ibland kan bli situationer som rent av är farliga. Nu senast var det då Rasmus tänkte åka skidor nedför hustaket, skulle ha slutat med att han gjort sig rejält illa om inte grannen kommit ut och frågat honom om han tänkte slå ihjäl sig.
Struktur och återkommande rutiner är en viktig pusselbit för att minska de moment som gör att Rasmus blir stressad. Mat och sömn, som jag redan nämnt är två andra väldigt viktiga. Det som är vanligt, normal och lagom i vår familj är sällan det i en familj utan ADHD. Men jag vet inte om något annat och älskar naturligtvis Rasmus precis som han är, med sina styrkor och svagheter. Med det här inlägget vill jag försöka förklara en del, försöka beskriva en del av hur det är att leva med någon som har funktionsnedsättningen. Det är ganska utlämnande att tala om sina barn, men för att samhället ska få hjälp att hantera de här härliga människorna, som tänker utanför de vanliga ramarna, måste vi som har det nära, dela med oss av våra erfarenheter.
När man har ett barn med en funktionsnedsättning är det sällan vad andra vill säga är normalt. Min Rasmus har ADHD, med autistiska drag och Tourette, verbala tics. Redan när han var 1,5 år visste jag, inutiativt, (??!!), att något var annorlunda. Eftersom det är mitt första barn hade jag inget att jämföra med, men ändå så visste jag att det var så det var. Han hade bland annat ett annorlunda sömnmönster. En period sov han till ca kl.1 och var sedan vaken till kl. 4 varje natt och skulle leka, en annan period sov han ca 40 minuter och var vaken lika länge hela nätterna. Ju mer han sov på dagen, efter lunch, desto bättre sov han på natten. Så på förskolan sa jag till att de skulle låta honom sova tills han vaknade av sig själv och inte väcka honom. En annan sak som var avvikande var att när han slog sig fick jag, eller nån annan vuxen, aldrig trösta honom. Han kröp istället undan och slog mot den som ville trösta.
Från den stunden som han har kunnat ta sig iväg har han gjort det. All vaken tid har gått i hög fart. Jag tror inte jag sett någon annan cykla på det sättet som han gör, mer på bakhjulet än framhjulet, hoppandes på båda däcken åt alla håll med mera. En lärare som Rasmus haft under åren sa en gång: Han hinner med ett livs intressen för mig på en dag! De gånger Rasmus bestämmer sig för att prova nya saker och gillar dem, fastnar han och intresserar sig starkt för dem. En sån sak var den gången han bestämde sig för att gitarr skulle nog vara kul att kunna spela. På en kväll, med ackordbok till hjälp, lärde han sig 13 ackord. Men nya saker innebär oftast ett stort motstånd. Första gången jag tvingade honom till att åka slalom låg han i backen nästan en timme med pjäxor och skidor på fötterna och skrek. När han sen provade gick det inte att stoppa honom. Samma sak är det med ny mat, kan vara farligt...
Andra svårigheter är tid och pengar. Känslan i kroppen för hur lång tid en timme är, saknar Rasmus. Och värdet av pengar är inget som han har koll på. Klart att han kan räkna dem rent matematiskt, men hur mycket de är värda är utanför hans värld. De verbala ticsen yttrar sig i att samma ord kan komma ur hans mun okontrollerat antal gånger. Så efter att ha hört "kissekatt", "tomtenisse" eller som nu ofta lite grövre, orena ord under ett par timmars tid på kvällskvisten är öronen rätt så trötta och hur trött är inte Rasmus då?
De positvia sidorna är att Rasmus har en stark social sida och umgås gärna med kompisar, men som förälder kan jag känna mig helt dissad, hör tonåren till. Han har lätt att lära sig, när han sovit bra och har tillräckligt med långsam energi i kroppen, alltså låtit bli sockerintag. Många saker lär han sig utan att man egentligen tror att han varken har sett eller hört. Dessutom han han många kreativa ideér. Nåja, att skriva RÖV i gräsmattan med gräsklipparen kanske inte var den bästa, men ganska roligt. Ironi brukar vara besvärligt för de med neuropykriatiska funktionsnedsättningar, men Rasmus både förstår och använder sig ofta själv av det.
Bristande impulskontroll gör att de med ADHD har svårt att veta när det är dags att sluta, tex fråga om att få något. Det visar sig för Rasmus ibland att han kan skicka flera hundra (japp!) sms med samma innehåll, utan att förstå att det räcker med långt färre, för budskapet har gått fram. Den bristen gör även att det ibland kan bli situationer som rent av är farliga. Nu senast var det då Rasmus tänkte åka skidor nedför hustaket, skulle ha slutat med att han gjort sig rejält illa om inte grannen kommit ut och frågat honom om han tänkte slå ihjäl sig.
Struktur och återkommande rutiner är en viktig pusselbit för att minska de moment som gör att Rasmus blir stressad. Mat och sömn, som jag redan nämnt är två andra väldigt viktiga. Det som är vanligt, normal och lagom i vår familj är sällan det i en familj utan ADHD. Men jag vet inte om något annat och älskar naturligtvis Rasmus precis som han är, med sina styrkor och svagheter. Med det här inlägget vill jag försöka förklara en del, försöka beskriva en del av hur det är att leva med någon som har funktionsnedsättningen. Det är ganska utlämnande att tala om sina barn, men för att samhället ska få hjälp att hantera de här härliga människorna, som tänker utanför de vanliga ramarna, måste vi som har det nära, dela med oss av våra erfarenheter.
onsdag 27 juli 2011
Pengarnas väg
Hur många av oss vuxna har inte fått påståendet till oss: Du har ju kort, det kan du betala med! I dagens samhälle är mer och mer sällan förekommande att jag faktiskt har kontanter i plånboken utan de allra flesta gånger jag ska betala något så gör jag det med mitt bankkort.Vad jag kan förstå så är jag knappast ensam om det här tillståndet. Därför blir jag lite förvånad när folk protesterar mot att 50-öringen försvann. Med kortbetalning så dras det exakta beloppet från det konto som är anslutet till kortet. Så för den stora delen av folket borde omställningen ha blivit marginell, men vad vet jag...
Mina första löneutbetalningar, nåja andra sommaren jag jobbade, kom arbetsgivaren hem till mig efter avslutad jobbperiod med löen som jag fick kvittera ut kontant hemma på gården. En annan gång som jag fått betalt i kontanter var de två gångerna jag vittnade i rättegånger. Då fick jag tala om vilka kostnader jag hade haft, förlorad arbetsinkomst och parkeringsavgift, för att sedan ta med mig intyget och kvittera ut ersättningen i receptionen på Tingsrätten. Numer får jag som de allra flesta lönen in på kontot den 25:e varje månad.
Lika enkelt som pengarna kommer in på kontot, genom transaktioner i cybervärlden, går det att betala månadens kortlek med räkningar. Jag har flera av mina fasta leverantörer som skickar faktura med så kallad e-faktura. Att skaffa internetbanken var inget stort beslut för mig när jag gjorde det i mitten av 1990-talet. På mitt bankkontor var jag en av de första som hämtade bankdosan, och vilken skillnad det är att betala räkningarna efter det. Dessutom finns det många funktioner med andra bankärenden som blir tillgängliga med dosans hjälp. Sättet innan internetvarianten var att fylla i en betalningsorder med kulspetspenna, lägga i inbetalningsavierna och lägga det på lådan. Då betalades alla räkningar den dagen som de nådde banken och för min del gällde det då att se till att de hamnde på lådan i så god tid att sista betalningsdatum inte passerat men även att se till att lönen kommit in på kontot. Idag med internet är det enkelt att ange förfallodatum.
Det som är mindre roligt är att det går att göra av med en hel månads slit på fem minuter! Nu är det så att jag verkligen gillar mitt jobb, fast emellanåt skulle det vara skönt att vara ledig när jag själv vill och att pengarna ändå ramlar in på kontot enligt tidsplanen, varje månad den 25:e. Jag tror att den elektroniska vägen har fått en del av oss att tappa lite av känslan för värdet av pengar, när det är så sällan som vi ser dem i fysisk form.
Mina första löneutbetalningar, nåja andra sommaren jag jobbade, kom arbetsgivaren hem till mig efter avslutad jobbperiod med löen som jag fick kvittera ut kontant hemma på gården. En annan gång som jag fått betalt i kontanter var de två gångerna jag vittnade i rättegånger. Då fick jag tala om vilka kostnader jag hade haft, förlorad arbetsinkomst och parkeringsavgift, för att sedan ta med mig intyget och kvittera ut ersättningen i receptionen på Tingsrätten. Numer får jag som de allra flesta lönen in på kontot den 25:e varje månad.
Lika enkelt som pengarna kommer in på kontot, genom transaktioner i cybervärlden, går det att betala månadens kortlek med räkningar. Jag har flera av mina fasta leverantörer som skickar faktura med så kallad e-faktura. Att skaffa internetbanken var inget stort beslut för mig när jag gjorde det i mitten av 1990-talet. På mitt bankkontor var jag en av de första som hämtade bankdosan, och vilken skillnad det är att betala räkningarna efter det. Dessutom finns det många funktioner med andra bankärenden som blir tillgängliga med dosans hjälp. Sättet innan internetvarianten var att fylla i en betalningsorder med kulspetspenna, lägga i inbetalningsavierna och lägga det på lådan. Då betalades alla räkningar den dagen som de nådde banken och för min del gällde det då att se till att de hamnde på lådan i så god tid att sista betalningsdatum inte passerat men även att se till att lönen kommit in på kontot. Idag med internet är det enkelt att ange förfallodatum.
Det som är mindre roligt är att det går att göra av med en hel månads slit på fem minuter! Nu är det så att jag verkligen gillar mitt jobb, fast emellanåt skulle det vara skönt att vara ledig när jag själv vill och att pengarna ändå ramlar in på kontot enligt tidsplanen, varje månad den 25:e. Jag tror att den elektroniska vägen har fått en del av oss att tappa lite av känslan för värdet av pengar, när det är så sällan som vi ser dem i fysisk form.
tisdag 26 juli 2011
Kom ut ur garderoben
Efter en titt i min garderob i hallen konstaterar jag att den är fylld av skor för olika tillfällen. Det verkar som om jag har mer än ett par skor för samma ändamål! Det händer ganska ofta att jag kommer hem från en tur till civilisationen med ett par nya skor i en påse. Vad är det som gör att jag inte sliter ut de skorna som finns hemma innan det inhandlas nya?
Till mitt försvar ska tilläggas att de äldsta skorna som jag har, och regelbundet använder, är mina Nokiastövlar som köptes hösten 1995 och fortfarande är helt outstanding. De skavankerna på dem är att skinnet i hälkappan är utslitet men i övrigt inget. I förrådet finns det, tyvärr, en flyttkartong med massor av skor i, som jag inte slitit ut men som jag fömodligen aldrig mer kommer att sätta på mina fötter. Borde städas bort, men det kan vara bra att ha.
Nu sörjer jag till viss del. Mina vita och rosa tygskor med dragkedja håller på att gå sönder. Sulan har lossnat på den ena skon bak vid hjälen och det dröjer nog inte många veckor innan katastrofen är ett faktum. Senaste gången jag var in till Östersund var jag in på samma affär där de köptes, förra året, för att se om det fanns några som liknade dem. Men säsongen för tygskor är slut, försäljningssäsongen alltså. De enda paren som fanns var i fel storlek.
Varje gång jag köper skor ställer jag mig frågan om sulan är tillräckligt glatt för att ha på ett dansgolv? Iochförsig så har jag köpt ett par skor som är gjorda för att bugga i, men emmelanåt vill jag förnya och förändra mitt skoval. Dansskorna har dessutom under många år varit för låga och tryckt massor på min stortå samtidigt som de glappar vid hälen för att de är lite för stora. Nu, efter behandling med varmt vatten innan jag gick i dem tills de torkat, sitter de bara bra på foten.
Det jag själv har lite svårt att förstå och förklara är varför jag har tre par vinterstövlar varav två par svarta. Andra skoinköp behöver absolut varken förklaras eller försvaras, som till exempel springskorna. Ett par joggingskor håller för ungefär 150 mils löpning och med min takt blir det till att byta efter 1,5 år. De jag har nu är halvdöda med andra ord, eftersom jag haft dem i nio månader, men kanske inte nått halva distansen med dem än.
Den sortens skor som lyser med sin frånvara i min samling är de med höga klackar. På stövlarna är den max 2 cm klack och det är de skorna som leder ligan. I övrigt finns det inga klackar alls. Klackar skulle förbjudas överlag på dasngolven! Det händer att man råkar kliva någon annan på tårna/foten i en dans men med en klack förvärras det onda mångfaldigt. Sen tror jag att klackbärarna inte lika tydligt känner att de kliver på någon annan som vi med mjukare material i underdelen av skorna gör.
Till mitt försvar ska tilläggas att de äldsta skorna som jag har, och regelbundet använder, är mina Nokiastövlar som köptes hösten 1995 och fortfarande är helt outstanding. De skavankerna på dem är att skinnet i hälkappan är utslitet men i övrigt inget. I förrådet finns det, tyvärr, en flyttkartong med massor av skor i, som jag inte slitit ut men som jag fömodligen aldrig mer kommer att sätta på mina fötter. Borde städas bort, men det kan vara bra att ha.
Nu sörjer jag till viss del. Mina vita och rosa tygskor med dragkedja håller på att gå sönder. Sulan har lossnat på den ena skon bak vid hjälen och det dröjer nog inte många veckor innan katastrofen är ett faktum. Senaste gången jag var in till Östersund var jag in på samma affär där de köptes, förra året, för att se om det fanns några som liknade dem. Men säsongen för tygskor är slut, försäljningssäsongen alltså. De enda paren som fanns var i fel storlek.
Varje gång jag köper skor ställer jag mig frågan om sulan är tillräckligt glatt för att ha på ett dansgolv? Iochförsig så har jag köpt ett par skor som är gjorda för att bugga i, men emmelanåt vill jag förnya och förändra mitt skoval. Dansskorna har dessutom under många år varit för låga och tryckt massor på min stortå samtidigt som de glappar vid hälen för att de är lite för stora. Nu, efter behandling med varmt vatten innan jag gick i dem tills de torkat, sitter de bara bra på foten.
Det jag själv har lite svårt att förstå och förklara är varför jag har tre par vinterstövlar varav två par svarta. Andra skoinköp behöver absolut varken förklaras eller försvaras, som till exempel springskorna. Ett par joggingskor håller för ungefär 150 mils löpning och med min takt blir det till att byta efter 1,5 år. De jag har nu är halvdöda med andra ord, eftersom jag haft dem i nio månader, men kanske inte nått halva distansen med dem än.
Den sortens skor som lyser med sin frånvara i min samling är de med höga klackar. På stövlarna är den max 2 cm klack och det är de skorna som leder ligan. I övrigt finns det inga klackar alls. Klackar skulle förbjudas överlag på dasngolven! Det händer att man råkar kliva någon annan på tårna/foten i en dans men med en klack förvärras det onda mångfaldigt. Sen tror jag att klackbärarna inte lika tydligt känner att de kliver på någon annan som vi med mjukare material i underdelen av skorna gör.
måndag 25 juli 2011
Nöjd
Har idag jobbat min första dag efter semestern och det känns helt okej. Tog mig upp ur sängen utan större bekymmer när klockan ringde, fick på kläderna och lite frukost i magen (helt otroligt egentligen, jag brukar hoppa över den). Rasmus var hyfsat lättväckt han också, och vi var på plats i Brunflo i god tid. Hann även tanka bilen, riktigt tråkigt att lägga pengarna på bensinen, tusingen så dyr den är nu, 14:50/l! Men det blir en hel del bilkörning, både i tjänsten och privat. De privata körningarna är oftast till positiva händelser, så jaja, jag får ta det onda med det goda, eller om det blir tvärtom??!!
Nu är det mer saker som förhoppningsvis skjuter fart igen när en del av rutinerna, tack och lov för dem, faller tillbaka på det vanliga. Den största biten är den med att komma i säng, själv klarar jag av omställningen bra men tror att det kommer bli lite tuffare för barnen, speciellt Rasmus. Robin är fortfarande bara hemma och har sommarlov, men även han "drabbas" nu av att jag och Rasmus ska iväg på morgonen. Men rutiner är bara bra för måendet! Lite mer ordning på mattiderna är en annan sak som jag hoppas följer med. Fast idag när jag ringde hem för att påminna Robin om att det var lunchdags hade han inte ätit frukost än, trots att han var uppe strax efter kl. 7 i morse. Skalmans mat-och-sov-klocka är en genial uppfinning som vi borde ta efter, och sen även följa den.
Ikväll har jag bjudit hem mamma på lite fika som en god avslutning på den första arbetsdagen på det nya arbetsåret. Hon är hundvakt till två setter-valpar som ska få följa med, och jag kommer naturligtvis inte kunna låta bli att gosa med dem, i brist på annat gossällskap. Känner att boken kommer göra mig sällskap senare ikväll, innan det blir dags att leta upp och krypa ner i sängen. Jag har tio dagar kvar att jobba innan det blir lite ledighet till, så sova på rätt sida midnatt, åtminstone mer än fyra timmar, är på sin plats.
Nu är det mer saker som förhoppningsvis skjuter fart igen när en del av rutinerna, tack och lov för dem, faller tillbaka på det vanliga. Den största biten är den med att komma i säng, själv klarar jag av omställningen bra men tror att det kommer bli lite tuffare för barnen, speciellt Rasmus. Robin är fortfarande bara hemma och har sommarlov, men även han "drabbas" nu av att jag och Rasmus ska iväg på morgonen. Men rutiner är bara bra för måendet! Lite mer ordning på mattiderna är en annan sak som jag hoppas följer med. Fast idag när jag ringde hem för att påminna Robin om att det var lunchdags hade han inte ätit frukost än, trots att han var uppe strax efter kl. 7 i morse. Skalmans mat-och-sov-klocka är en genial uppfinning som vi borde ta efter, och sen även följa den.Ikväll har jag bjudit hem mamma på lite fika som en god avslutning på den första arbetsdagen på det nya arbetsåret. Hon är hundvakt till två setter-valpar som ska få följa med, och jag kommer naturligtvis inte kunna låta bli att gosa med dem, i brist på annat gossällskap. Känner att boken kommer göra mig sällskap senare ikväll, innan det blir dags att leta upp och krypa ner i sängen. Jag har tio dagar kvar att jobba innan det blir lite ledighet till, så sova på rätt sida midnatt, åtminstone mer än fyra timmar, är på sin plats.
söndag 24 juli 2011
Eftertanke... helt ostrukturerat....över händelserna i Norge
Oslo är en stad som präglas av sorg, inte av ilska! säger reportern ikväll på Rapport när hon i direktsändning rapporterar från Oslo. Norges statsminister, Jens Stoltenberg, har sagt: Svaret på våldet är mer demokrati och mer öppenhet. Men inte med naivitet.
Han vinner massor med respekt över hela världen med det uttalandet.
"Om en man kan visa så mycket hat, hur mycket kärlek kan vi alla tillsammans då visa?" sagt av en av deltagarna på Utöya.
Jag tappar intresset för att läsa vidare i mina deckare nu, verkligheten är mer skrämmande än de. I vanliga fall brukar jag försvinna in i böckernas värld, där det alltid händer något otäckt, för att sen inse att vi har det bra, ändå. Men idag lockar inte Gerhardsen med Pepparkakshuset...
Han vinner massor med respekt över hela världen med det uttalandet.
"Om en man kan visa så mycket hat, hur mycket kärlek kan vi alla tillsammans då visa?" sagt av en av deltagarna på Utöya.
Jag tappar intresset för att läsa vidare i mina deckare nu, verkligheten är mer skrämmande än de. I vanliga fall brukar jag försvinna in i böckernas värld, där det alltid händer något otäckt, för att sen inse att vi har det bra, ändå. Men idag lockar inte Gerhardsen med Pepparkakshuset...
Semestersummering
Tre veckors ledighet har nått sitt slut. En liten summering är på sin plats.
Min första semestervecka ställdes klockan på ringning i tidig morgonstund hela tre dagar. Barnen passade på att åka och hälsa på morbror i Umeå och kusin i Torvalla, en åt varje håll. Så när mina egna barn var hemifrån passade jag på att låna andras, lite yngre, barn och umgås, busa och kramas med. Kroppen fick sin beskärda del av både motion och återhämtning. Erkänner att jag på tisdagen hade träningsvärk i en del muskler efter ha besökt Friskis & Svettis för första gången. Ett välbehövligt besök hos Lenas friskvårdscenter hjälpte till att släppa på en del spänningar i kroppen. Dans till Highlights, Hällesjö, och Zlips, Strömsund, hanns också med.
Andra veckans höjdpunkter var naturligtvis "Harry Potter & Dödsrelikerna del 2" och hökörningen på fredagen. Det är verkligen roligt att göra saker tillsammans med andra även om jobbet i sig är ganska tungt. Lite jogging tog jag mig ut på också, här måste jag skärpa till mig och sätta fart under skorna nu, har latat till mig! Positivt överraskad blev jag när jag råkade hamna på Fröjdholmen på lördagen, inte att jag hamnade där men orkestern Pure Divine, var/är ett riktigt bra dansband.
Min tredje och sista vecka bjöd på att en stor fet latmask flyttade in. Barnen åkte till sin pappa för lite "åka-iväg-till-Junsele"-semester. Ja, som en del av er redan vet så blir jag bara rastlös av att vara hemma ensam och får inget vettigt gjort alls. Eftersom gräset har växt så långsamt har gräsklipparen också passat på att ta ledigt. Men två gånger dans blev det, skulle ha varit tre men huvudet sa ifrån. Danskvällen i fredags var en riktig höjdare och jag kom på att en överhoppad dans kan visa sig vara en god investering, men bara en absolut inte flera, för jag är ju där för att dansa. Middagen innan dansen med trevligt sällskap var också så himla bra. Lördagen bjöd på rätt bra med regn och lite skådespel av blixtar. Resten av helgen har flutit på i en harmoni som jag bara njuter av, helt och fullt! Nu har barnen kommit hem, verkar som om de längtat lite de också precis som jag. Tacos till middag föll i god jord. Nu sitter de vid sina älskade datorer och tar det lugnt. Imorgon börjar stora hjärtat sitt sommarjobb så jag antar att det kommer finnas en hel del nervositet framlver kvällen hos honom. Planerar för att komma i säng innan midnatt ikväll, men hmm.... vi får se hur det blir.Jag känner mig hyfsat pigg och i balans. Nu blir det jobb i två veckor, totalt 11 dagar, innan det kommer lite mer ledighet.
Några ord om vädret ska tilläggas: Det har varit väder hela tiden!
lördag 23 juli 2011
Ofattbart
Det enda ord jag finner som passar in på den tragedi som har hänt i grannlandet Norge idag. När terrorattacken i USA för tio år sen hände var det samma sak. Men det här känns värre, det är så nära! Och dessutom riktat mot så unga människor...
Jag undrar vad som utspelar sig i huvudet på den som genomför den här typen av attentat. Någonting måste vara väldigt fel med signalsubstanserna. Många människor känner säkert hat men att gå från tanke till handling har de allra flesta, som tur är, en stor spärr för att göra.
Här hemma brinner det ett ljus ute på altanen nu för de som är drabbade, tänder ett symboliskt ljus även här i bloggen för att visa mitt stöd till alla.
De här attentaten kan vi absolut inte acceptera!
Jag undrar vad som utspelar sig i huvudet på den som genomför den här typen av attentat. Någonting måste vara väldigt fel med signalsubstanserna. Många människor känner säkert hat men att gå från tanke till handling har de allra flesta, som tur är, en stor spärr för att göra.
Här hemma brinner det ett ljus ute på altanen nu för de som är drabbade, tänder ett symboliskt ljus även här i bloggen för att visa mitt stöd till alla.
De här attentaten kan vi absolut inte acceptera!
fredag 22 juli 2011
Huvudvärk
Wikipedia:
Huvudvärk är en i dagligt tal välkänd term som avser smärta i huvudet eller ansiktet. Värk i nacken kan också beskrivas som huvudvärk.
I stort sett alla människor har erfarenhet av huvudvärk. I åldern 19-30 år drabbas mer än 90% av alla kvinnor och 75 % av alla män då och då av huvudvärk. Förekomsten avtar med åldern och efter 70 års ålder drabbas endast 50% av kvinnorna och 25% av männen.
Huvudvärk kan ha många orsaker. Tillfällig huvudvärk kan bland annat utlösas av spänningar, till exempel för att man gnisslar tänder eller biter ihop käkarna när man sover. Den kan också orsakas av förkylning, hormonsvängningar, sömnbrist, alkohol, rökning samt av för mycket kaffe, te eller läkemedel som innehåller koffein. När det gäller återkommande huvudvärk är de allra vanligaste orsakerna spänningshuvudvärk och migrän. Huvudvärken kan också ha psykologiska orsaker, till exempel stress, ängslan, oro eller depression.
Vaknade igår morse med värk i huvudet över pannan, förstod att jag skulle ha en nära vän med mig hela dagen. Inte god vän utan bara nära... De gånger jag vaknar med huvudvärk vet jag att den kommer att vara med mig större delen av dagen. Och precis så var det igår. Mina planer att åka och dansa i Arvesund strök jag vid 16-tiden när det fortfarande efter dunderkur med värktabletter dunkade rytmiskt i mitt huvud, från nakcen fram till pannan. Jag kan lova er att det dunken höll en helt annan takt än den som Shake skulle ha spelat i.
Försökte med de knep som brukar hjälpa, strechta, vatten, kaffe, vila, värktabletter och även ett hett bad, men min vän bet sig fast som en igel i hårbotten, hårdare och hårdare. Jag försöker undvika att ta smärtstillande, ogillar att stoppa i mig om det inte är alldeles nödvändigt, men igår blev det både en och två gånger. Huvudvärken var kvar hela kvällen. Några gånger per år drabbas jag av så kallad klassisk migrän med aura. Då får jag synstörningar på motsatt sida som den förlamande huvudvärken sedan kommer på. Även motoriken i armar, händer och ben får sig en känga. Symptomen påminner en hel del om de som är i samband med hjärnblödningar. En av de första gångerna jag hade migrän var min mamma helt övertygad om att jag höll på att få en hjärnlödning efter som jag även hade talcenterstörningar. I Sverige är vi 17% av befolkningen som har diagnostiserats med sjukdomen.
Även idag har jag en spänning över huvudet från nacken och hela vägen till pannan. Men det är så lite att jag ignorerar den och fortsätter med det som jag planerat för min sista semesterdag. Bakar inför kvällen dans, nr 36 i år. Undra hur många jag hinner med innan nyårs afton?
Huvudvärk är en i dagligt tal välkänd term som avser smärta i huvudet eller ansiktet. Värk i nacken kan också beskrivas som huvudvärk.
I stort sett alla människor har erfarenhet av huvudvärk. I åldern 19-30 år drabbas mer än 90% av alla kvinnor och 75 % av alla män då och då av huvudvärk. Förekomsten avtar med åldern och efter 70 års ålder drabbas endast 50% av kvinnorna och 25% av männen.Huvudvärk kan ha många orsaker. Tillfällig huvudvärk kan bland annat utlösas av spänningar, till exempel för att man gnisslar tänder eller biter ihop käkarna när man sover. Den kan också orsakas av förkylning, hormonsvängningar, sömnbrist, alkohol, rökning samt av för mycket kaffe, te eller läkemedel som innehåller koffein. När det gäller återkommande huvudvärk är de allra vanligaste orsakerna spänningshuvudvärk och migrän. Huvudvärken kan också ha psykologiska orsaker, till exempel stress, ängslan, oro eller depression.
Vaknade igår morse med värk i huvudet över pannan, förstod att jag skulle ha en nära vän med mig hela dagen. Inte god vän utan bara nära... De gånger jag vaknar med huvudvärk vet jag att den kommer att vara med mig större delen av dagen. Och precis så var det igår. Mina planer att åka och dansa i Arvesund strök jag vid 16-tiden när det fortfarande efter dunderkur med värktabletter dunkade rytmiskt i mitt huvud, från nakcen fram till pannan. Jag kan lova er att det dunken höll en helt annan takt än den som Shake skulle ha spelat i.
Försökte med de knep som brukar hjälpa, strechta, vatten, kaffe, vila, värktabletter och även ett hett bad, men min vän bet sig fast som en igel i hårbotten, hårdare och hårdare. Jag försöker undvika att ta smärtstillande, ogillar att stoppa i mig om det inte är alldeles nödvändigt, men igår blev det både en och två gånger. Huvudvärken var kvar hela kvällen. Några gånger per år drabbas jag av så kallad klassisk migrän med aura. Då får jag synstörningar på motsatt sida som den förlamande huvudvärken sedan kommer på. Även motoriken i armar, händer och ben får sig en känga. Symptomen påminner en hel del om de som är i samband med hjärnblödningar. En av de första gångerna jag hade migrän var min mamma helt övertygad om att jag höll på att få en hjärnlödning efter som jag även hade talcenterstörningar. I Sverige är vi 17% av befolkningen som har diagnostiserats med sjukdomen.
torsdag 21 juli 2011
Studera??!!
Den här gången är det inte mina altanstudier, som jag bedriver soliga dagar, som jag avser, utan på universitetsnivå. Inför höstterminen har jag sökt ekonomprogrammet, men det visade sig att jag, trots kontakt med studievägledare, att jag inte var behörig. Men hade garderat med att söka fristående kurser som ingår i det programmet.
Idag har jag suttit och letat andra fristående kurser inom de ämnen som kan intressera mig, pedagogik och ekonomi. Det slutade med att jag nu har sökt tre fristående kurser till, inom pedagogik och ekonomi. Den stora frågan för mig är inte om jag ska fortsätta med mina studier utan vad jag vill med dem. Alltså: Vad ska jag göra när jag blir stor?
Systemet med att man kan läsa fristående kurser helt på distans ger många en möjlighet att studera samtidigt som de fortsätter att jobba. Mina tidigare högskolepoäng har jag fått, eller jobbat mig till, på det viset. Studierna sköter jag själv, med mycket diciplin, hemma vid datorn och lämnar in PM eller gör tentor hemifrån. Skönt att själv kunna bestämma när tiden till pluggandet ska göras. Nackdelen är att studiekamraterna ter sig tämligen osynliga och att diskutera kring olika ämnen i kursen blir svårare, men för min del överväger fördelarna. Så det är till största del den typen av kurser som jag sökt i höst också.
För att få lite hjälp på vägen, med studie- och yrkes val gjorde jag Arbetsförmedlingens test: Vilket yrke passar dig? http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Yrke-och-framtid/Tester-och-guider/Intressetest.html och enligt den ska jag jobba som pedagog, (föga överraskande) mer specifikt som specialpedagog, massör/friskvård eller miljö/hälsa. Undra hur vetenskapligt det är, om det håller högre standard än de test som brukar finnas på Facebook :-P
I vilket fall ger det en fingervisning för mig hur vägen kan se ut, framtidens väg. Sen gäller det att ta beslut om andra saker i livet också: Vilken omfattning ska studierna ha? Hur löser jag det med den ekonomiska biten?
 |
| En vanlig syn när jag pluggar, alla böcker ligger överst, eller är det underst? |
Systemet med att man kan läsa fristående kurser helt på distans ger många en möjlighet att studera samtidigt som de fortsätter att jobba. Mina tidigare högskolepoäng har jag fått, eller jobbat mig till, på det viset. Studierna sköter jag själv, med mycket diciplin, hemma vid datorn och lämnar in PM eller gör tentor hemifrån. Skönt att själv kunna bestämma när tiden till pluggandet ska göras. Nackdelen är att studiekamraterna ter sig tämligen osynliga och att diskutera kring olika ämnen i kursen blir svårare, men för min del överväger fördelarna. Så det är till största del den typen av kurser som jag sökt i höst också.
För att få lite hjälp på vägen, med studie- och yrkes val gjorde jag Arbetsförmedlingens test: Vilket yrke passar dig? http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Yrke-och-framtid/Tester-och-guider/Intressetest.html och enligt den ska jag jobba som pedagog, (föga överraskande) mer specifikt som specialpedagog, massör/friskvård eller miljö/hälsa. Undra hur vetenskapligt det är, om det håller högre standard än de test som brukar finnas på Facebook :-P
I vilket fall ger det en fingervisning för mig hur vägen kan se ut, framtidens väg. Sen gäller det att ta beslut om andra saker i livet också: Vilken omfattning ska studierna ha? Hur löser jag det med den ekonomiska biten?
Kravlöst
Försöker så här på semesterns sista dagar att hitta någon slags kravlöshet att befinna mig i. Oftast är jag en människa som min vakna tid sysslar med åtminstone två saker åt gången.
Nu idag och till och med söndag ska jag faktiskt bara prova att ladda mina batterier genom att "bara vara", vila, läsa, lapa sol och ordna mat. Hmmm, det är ju så att äta tillhör ett av de måsten som knappast går att komma undan. Det tråkigt att äta själv, både matlagningen och att få i sig maten är riktigt tråkigt när man är en, bara.
Imorgon har jag turen att redan ha blivit hembjuden på middag till en kompis, bästa sättet att äta gott. Sällskap är enligt mig den allra bästa maträtten. Bara det inte bjuds på inälvsmat eller skaldjur.....
Nu idag och till och med söndag ska jag faktiskt bara prova att ladda mina batterier genom att "bara vara", vila, läsa, lapa sol och ordna mat. Hmmm, det är ju så att äta tillhör ett av de måsten som knappast går att komma undan. Det tråkigt att äta själv, både matlagningen och att få i sig maten är riktigt tråkigt när man är en, bara.
Imorgon har jag turen att redan ha blivit hembjuden på middag till en kompis, bästa sättet att äta gott. Sällskap är enligt mig den allra bästa maträtten. Bara det inte bjuds på inälvsmat eller skaldjur.....
tisdag 19 juli 2011
Ekorre!!!
Jag är en ekorre! Samlar på det mesta för det kan komma förr eller senare.
Det har resulterat i närmare 40 flyttkartonger med saker, dels i förrådet i garaget och dels på vinden. Vinden är ett elände, den är lika stor som arean i huset, dvs 135 kvm. Hur mycket saker tror ni att det ryms där? Till mitt försvar ska det tilläggas att de allra flesta sakerna är sorterade och ligger i väl uppmärkta i sina lådor. Det kan jag tacka mitt ordningssinne för.
Nu när jag allvarligt funderar på att sälja huset, nästa vår, och flytta närmare Östersund, börjar det krypa i kroppen på mig över att ta tag i alla "bra-att-ha"-saker som så snällt ligger insorterade i sina kartonger. Förra sommaren var jag upp en sväng på vinden och letade efter en sak och upptäckte då att där finns det inte mindre än sju flyttlådor med leksaker. Det värsta med de lådorna är att där har sorteringsmänniskan i mig tagit rast då de packades. Leksakerna är nedstoppade helt ostrukturerat och det är även så att de är blandade, hela och halvtrasiga. Hmm...varför?
En annan fråga är varför jag inte tar itu med att sortera bort en hel del saker nu på min semester? Helt enkelt för att jag inte ids. Samma förklaring för gälla för varför jag inte åker på en loppis och säljer det som det är värde i. Ids inte! Alla kläder som barnen vuxit ur, från storlek 50-130 cl ligger sorterat, skulle vara så enkelt att rycka med mig och åka iväg med. Har funderat på att sälja plaggen för 10:-/st, förutom en del vinterkläder som det är bra kvalitet på. Alla kläderna är i bruksskick, så om det är någon av er som läser det här och är intresserad av att handla begagnat kan höra av sig.
Ekorren i mig samlar även in mat nu när skördar säsongen precis börjar. Lite hjortron är i tryggt förvar i frysen och om några dagar är det dags att ta en tur till skogen igen för att se om det har mognat något mer. Det blir även bilder tagna nu, som tur är tar de ingen stor plats.
måndag 18 juli 2011
Kojdags
Min första dag utan barn på en vecka och när jag dessutom har semester har varit bra, men ändå lite tom. Det blir så tyst i huset när de åker. Började dagen med en lång frukost. Att få göra saker i min egen takt var det som jag behövde nu.
Mitt i dagen bokade jag in en promenad med en kompis. Vädret är inte det mest inspirerande för att göra något alls så en promenad skulle sitta fint, jag är tur nog inte gjord av socker. Efter middag på rester från igår, gott idag med, och regnet till trots gick vi ut. Regnet var med som sällskap hela tiden under den milslånga svängen och vi hann byta väldigt många tankar kring både det ena och det andra. Att promenera och samtidigt prata är att slå två flugor på smällen. Helt fantasiskt!
Eftersom regnet under senare delen av promenaden tilltog blev det hemfärd direkt efter, istället för planerat thedrickande och fortsatt surr. Blöta kläder är ingen hit! Nu intar jag rygglägge, med filt, stor kopp the och slötittar på tv. Nästan lika bra slut på dagen som början, men bara nästan...
Mitt i dagen bokade jag in en promenad med en kompis. Vädret är inte det mest inspirerande för att göra något alls så en promenad skulle sitta fint, jag är tur nog inte gjord av socker. Efter middag på rester från igår, gott idag med, och regnet till trots gick vi ut. Regnet var med som sällskap hela tiden under den milslånga svängen och vi hann byta väldigt många tankar kring både det ena och det andra. Att promenera och samtidigt prata är att slå två flugor på smällen. Helt fantasiskt!
Eftersom regnet under senare delen av promenaden tilltog blev det hemfärd direkt efter, istället för planerat thedrickande och fortsatt surr. Blöta kläder är ingen hit! Nu intar jag rygglägge, med filt, stor kopp the och slötittar på tv. Nästan lika bra slut på dagen som början, men bara nästan...
söndag 17 juli 2011
Relationer
Ligger ute på altanen, läser men kommer på mig själv att fundera på olika sorters relationer. Överallt, hela tiden, befinner vi oss i relationer till andra människor. En del är frivilliga där vi själva väljer vilka som vi vill umgås med och andra relationer är utifrån till exempel arbete och släkt mindre påverkbara.
Oavsett vilken av sorterna det är så gäller det att vårda relationerna. Jag läser Arn, av Jan Guillou, just nu och om relationerna på något sätt kantstöts i den boken kan personen bli mördad. Tur som det är lever vi med andra förutsättningar än på 1100-talet, men för att slippa obehagliga situationer bör vi alla vårda relationerna. Hur görs det bäst? Mitt spontana svar är med ärlighet och så mycket öppenhet som är möjligt. Att gå omkring och låtsas att en person i ens närhet, på jobbet, fritiden eller vilken miljö det än är, är en av dina nära vänner när du egentligen ogillar den är ohållbart i längden. Då är det bättre att tala om hur det ligger till och jobba utifrån det.
Vänskapsrelationer finns det också flera olika av, en del ytliga. Det har jag väldigt många, många som jag känner till, byter ett par ord med och alltid hälsar på. En hel del av mina relationer är på det planet att jag trivs med att umgås med människorna och befinner mig gärna i deras sällskap, här hamnar de allra flesta av mina dansvänner och kollegor (är lyckligt lottad med bra arbetskamrater). De människor som gärna får dela min fria tid, fika och många glada skratt under samtal. En handfull relationer med vänner är de som jag känner mig helt säker i. De vännerna kan jag berätta allt för och det är ett ömsesidigt förtroende där vi delar varandras plågor och gläjde ämnen. Det är i deras närvaro som jag känner mig trygg och får vara precis som jag är, oavsett vilken humörsstämning. De tar mig för den jag är och jag dem.
Jag skulle inte vilja vara utan någon av de ovan nämnda kategorier av vänner för olika dagar har olika behov. Och framförallt får tillför alla en dimension till att göra mitt liv till det som det är.
En relation som jag, kanske, saknar är en vuxen att dela vardagen med, en kärlek. Den som gör att hjärtat emellanåt slår ett extra slag. En blick som får en att sväva. Ett uppmuntrande ord.
Oavsett vilken av sorterna det är så gäller det att vårda relationerna. Jag läser Arn, av Jan Guillou, just nu och om relationerna på något sätt kantstöts i den boken kan personen bli mördad. Tur som det är lever vi med andra förutsättningar än på 1100-talet, men för att slippa obehagliga situationer bör vi alla vårda relationerna. Hur görs det bäst? Mitt spontana svar är med ärlighet och så mycket öppenhet som är möjligt. Att gå omkring och låtsas att en person i ens närhet, på jobbet, fritiden eller vilken miljö det än är, är en av dina nära vänner när du egentligen ogillar den är ohållbart i längden. Då är det bättre att tala om hur det ligger till och jobba utifrån det.
Vänskapsrelationer finns det också flera olika av, en del ytliga. Det har jag väldigt många, många som jag känner till, byter ett par ord med och alltid hälsar på. En hel del av mina relationer är på det planet att jag trivs med att umgås med människorna och befinner mig gärna i deras sällskap, här hamnar de allra flesta av mina dansvänner och kollegor (är lyckligt lottad med bra arbetskamrater). De människor som gärna får dela min fria tid, fika och många glada skratt under samtal. En handfull relationer med vänner är de som jag känner mig helt säker i. De vännerna kan jag berätta allt för och det är ett ömsesidigt förtroende där vi delar varandras plågor och gläjde ämnen. Det är i deras närvaro som jag känner mig trygg och får vara precis som jag är, oavsett vilken humörsstämning. De tar mig för den jag är och jag dem.
Jag skulle inte vilja vara utan någon av de ovan nämnda kategorier av vänner för olika dagar har olika behov. Och framförallt får tillför alla en dimension till att göra mitt liv till det som det är.
En relation som jag, kanske, saknar är en vuxen att dela vardagen med, en kärlek. Den som gör att hjärtat emellanåt slår ett extra slag. En blick som får en att sväva. Ett uppmuntrande ord.
lördag 16 juli 2011
Val
En del val har egentligen ingen betydelse. Som om du har vita eller svarta underkläder. Eller om du väljer att gå åt det ena eller andra hållet när du ska gå rundan förbi sågen, det är lika långt åt båda hållen och motionen är det viktiga.Andra val är livsavgörande! För många tonåringar är gymansievalet ett sådant. Det gäller att välja rätt linje för hela ditt liv bygger på det. För oss som har kommit lite längre på livets väg är det en sanning med modifikation. Vi vet att det går alltid att välja en ny väg och inriktning, även om det kan bli lite längre och ta mer tid.
Ett för dagen annorlunda val kan ge ett nytt perspektiv på saken. Att välja att säga ja till något som man vanligen säger nej till eller precis tvärtom. Det kan dessutom överraska din omgivning om du väljer annorlunda, bara det kan vara anledning nog till att göra det. För att få se reaktionen.
Svåra val gör att jag gruvar mig en lång tid och väger fördelar mot nackdelar. Men hur ska jag veta om jag har valt rätt? Det är knepigt att backa bandet, omöjligt, för att välja om och se om det var en bättre lösning.
fredag 15 juli 2011
Samarbete
Tråkiga saker blir mycket roligare om jag gör dem tillsammans med vänner. Roliga saker blir ännu roligare. Att det blir mindre tungsamt med hjälp är ju inte så konstigt, dels går det fortare och dels att sällskapet är trevligt bättrar på.
Idag har jag varit hemma hos mamma och pappa och kört in torr-hö. Vi var sju stycken i familjen som hjäptes åt och redan efter två timmar var all hö under tak. Hökörningen är en ganska tung sysselsättning eftersom vi lyfter upp det pressade höet från marken på vagnen och sedan bär in det i höladan där det staplas ända upp i taket. Mitt jobb i höladan i dag var att stå precis under nocken och packa. Så långt bort från högafflar som jag kunde komma. Istället slog jag huvudet i taket några gånger, men det var inga vitala delar som kom till skada...
Efteråt, som traditionen bjuder, cyklade pappa och Mattias ner till sjön och tog sig ett uppfriskande dopp. Förut om åren har jag också följt traditionen men tycker att Storsjöns vatten kan duga åt fiskarna att bada i medan jag gärna har det mycket varmare. Så för min del blev det en dusch när jag kom hem. Innan jag och Robin åkte hem fikade vi kungligt tillsammans med de andra arbetarna.
Det känns i kroppen nu att många muskler har samverkat och samarbetat idag under lyften av buntarna och att ta sig uppför höberget inne i ladan är inte heller det allra enklaste. Hö är skithalt! Så dagens motionspass fick bli hökörning i två timmar och jag har inte ett dugg dåligt samvete att jag nu ligger och tittar på dåliga tv-program och fikar gott!
Idag har jag varit hemma hos mamma och pappa och kört in torr-hö. Vi var sju stycken i familjen som hjäptes åt och redan efter två timmar var all hö under tak. Hökörningen är en ganska tung sysselsättning eftersom vi lyfter upp det pressade höet från marken på vagnen och sedan bär in det i höladan där det staplas ända upp i taket. Mitt jobb i höladan i dag var att stå precis under nocken och packa. Så långt bort från högafflar som jag kunde komma. Istället slog jag huvudet i taket några gånger, men det var inga vitala delar som kom till skada...
Efteråt, som traditionen bjuder, cyklade pappa och Mattias ner till sjön och tog sig ett uppfriskande dopp. Förut om åren har jag också följt traditionen men tycker att Storsjöns vatten kan duga åt fiskarna att bada i medan jag gärna har det mycket varmare. Så för min del blev det en dusch när jag kom hem. Innan jag och Robin åkte hem fikade vi kungligt tillsammans med de andra arbetarna.
Det känns i kroppen nu att många muskler har samverkat och samarbetat idag under lyften av buntarna och att ta sig uppför höberget inne i ladan är inte heller det allra enklaste. Hö är skithalt! Så dagens motionspass fick bli hökörning i två timmar och jag har inte ett dugg dåligt samvete att jag nu ligger och tittar på dåliga tv-program och fikar gott!
torsdag 14 juli 2011
Njutartid
Snart, snart, snart är det dags att njuta av det som växer i min trädgård. Jordgubbarna börjar rodna och skörden ser ut att bli rätt så stor i år. Nu måste någon komma ihåg att lägga nät över plantorna så att trasten håller sig därifrån.
I växthuset rent av kryllar det av blommor på gurkplantorna och jag undrar om stammana verkligen kommer att klara av tyngden från gurkorna. På physalisen är det också många blommor och jag ser med spänning fram emot att för första gången äta hemodlade. Tomatplantorna är kraftiga de med och blommar massor.
Även mina blommor, som bara blommar och är fina, är riktigt praktfulla och ger njutning av att titta på. Det enda som det verkar bli lite av är äpplen. Två av tre träd blommade inte alls i våras och det tredje hade få blommor. Men å andra sidan har det trädet under alla år jag bott i huset, nio snart, gett mängder av äpplen som jag gjort årsransonen av äppelmos till familjen.
Känslor
För tillfället har jag god kontakt med mina känslor, och visar av dem. Det spelar ingen roll vilka känslor utan skratt, ilska, glädje och gråt är nära. För min del är det inget märkligt att visa dem och tror det är bra för dem i min närhet att jag inte mörkar med dem. På så sätt slipper de gissa sig fram på vilket humör jag är på.
Mina barn får lära sig att det är helt i sin ordning att ha olika sinnesstämningar och att det även är okej att visa hur man känner sig. Fast emellanåt önskar jag att det var lite mindre tonårshormoner i omlopp och gnällbacillerna kan gärna backa i antal.
Mina barn får lära sig att det är helt i sin ordning att ha olika sinnesstämningar och att det även är okej att visa hur man känner sig. Fast emellanåt önskar jag att det var lite mindre tonårshormoner i omlopp och gnällbacillerna kan gärna backa i antal.
onsdag 13 juli 2011
Allt har ett slut
Allt eftersom böckerna filmatiserats har jag sett dem på bio. DVD-filmerna har hamnat i vår bokhylla, för det är filmer som jag kan se om och om igen. Såg Hemligheternas kammare bara för några dagar sen. Jag ställer mig frågan varför jag gillar dem så mycket och svaret får bli att det låter fantasin skena iväg. Sen är det så att jag upptäcker något nytt varje gång jag ser en film, så detaljrika och välgjorda som dt är.
Men idag kunde jag inte stoppa tårarna, de rann flera gånger under filmen. En hel del sorgliga scener utspelades men mest ledsen blev jag på slutet för att det då var dags att säga hejdå till alla karaktärerna. Har tur ändå som kan uppleva äventyret flera gånger, antingen genom att läsa böckerna eller se filmerna. Nu saknas det en i hyllan, men så fort det släpps kommer den att ha sin givna plats bland de andra.
tisdag 12 juli 2011
Telia eller Felia
En del saker ska bara fungera, det ena är bilen. Min bil är förbaskat bra, jag tankar och kör. Det andra är tekniken, såsom telefon, dator och bredband.
Jag har ett paket med fast telefoni, bredband och tv genom Telia. Allt i ett trådlöst nätverk här i mitt hus, vilket gör att jag slipper dra kablar kors och tvärs. Men under en väldigt lång tid har den enheten som ska se till att alla grejer fungerar kopplat ifrån kortare stunder flera gånger på en dag. Då fungerar inget av medierna.
För ett par månader sedan ringde jag till kundtjänst och de sa då åt mig att återställa min gateway. Jag gjorde som de sa, men var ju tvungen att lägga på eftersom jag ringt från den fasta telefonen och när jag återställer så bryts all kontakt med yttervärlden. Provade några dagar men problemet kvarstod. Så då mailade jag dels information om vad jag gjort, vem jag pratade med och dels att jag bad dem ringa upp. Efter flera dagar fick jag ett mailsvar: Ring oss... det gjorde jag inte det lockar föga att sitta dryga timmen i telefonkö.
Men idag fick jag nog igen! Tv´n slutade fungera...efter att gateway:en hade stängt av sig igen. Det händer fortfarande flera gånger per dag. Föga irriterande? NÄ, massvis!! Så när det har gått fem timmar och fortfarande ingen tv ringer jag kundtjänst. Möts av rösten som säger att det är 44 minuters väntetid och att jag har plats 68 i kön. Klockan är 20:15 när jag ringer upp dem, och de stänger kl.21. Kl.20:54 kopplas mitt samtal fram till en person som heter Frida, jag hinner framföra mitt ärende om att tv´n inte fungerar och sen kopplar gatewayen ifrån....MORR
Lägger på och ringer upp igen och den här gången möts jag av en röst som säger: Vi kan inte ta emot ditt samtal just nu! Alltså har de för många samtal i kö för att hinna med mig innan kl.21. Det resulterar i att jag använder mig av deras mailtjänst och skickar ett synnerligen argt mail med mina åsikter och ber dem ringa upp mig i morgon på mobilen, eftersom den andra telefonen är rätt så opålitlig. Så imorgon ska jag äta taggtråd och huggorm till frukost för att vara beredd när/om de ringer upp och se till att kräva kompensation för dåligt levererad tjänst!
May the force be with me!
Jag har ett paket med fast telefoni, bredband och tv genom Telia. Allt i ett trådlöst nätverk här i mitt hus, vilket gör att jag slipper dra kablar kors och tvärs. Men under en väldigt lång tid har den enheten som ska se till att alla grejer fungerar kopplat ifrån kortare stunder flera gånger på en dag. Då fungerar inget av medierna.
För ett par månader sedan ringde jag till kundtjänst och de sa då åt mig att återställa min gateway. Jag gjorde som de sa, men var ju tvungen att lägga på eftersom jag ringt från den fasta telefonen och när jag återställer så bryts all kontakt med yttervärlden. Provade några dagar men problemet kvarstod. Så då mailade jag dels information om vad jag gjort, vem jag pratade med och dels att jag bad dem ringa upp. Efter flera dagar fick jag ett mailsvar: Ring oss... det gjorde jag inte det lockar föga att sitta dryga timmen i telefonkö.
Men idag fick jag nog igen! Tv´n slutade fungera...efter att gateway:en hade stängt av sig igen. Det händer fortfarande flera gånger per dag. Föga irriterande? NÄ, massvis!! Så när det har gått fem timmar och fortfarande ingen tv ringer jag kundtjänst. Möts av rösten som säger att det är 44 minuters väntetid och att jag har plats 68 i kön. Klockan är 20:15 när jag ringer upp dem, och de stänger kl.21. Kl.20:54 kopplas mitt samtal fram till en person som heter Frida, jag hinner framföra mitt ärende om att tv´n inte fungerar och sen kopplar gatewayen ifrån....MORR
Lägger på och ringer upp igen och den här gången möts jag av en röst som säger: Vi kan inte ta emot ditt samtal just nu! Alltså har de för många samtal i kö för att hinna med mig innan kl.21. Det resulterar i att jag använder mig av deras mailtjänst och skickar ett synnerligen argt mail med mina åsikter och ber dem ringa upp mig i morgon på mobilen, eftersom den andra telefonen är rätt så opålitlig. Så imorgon ska jag äta taggtråd och huggorm till frukost för att vara beredd när/om de ringer upp och se till att kräva kompensation för dåligt levererad tjänst!
May the force be with me!
måndag 11 juli 2011
10 eller 15 dagar kvar
Nu är vi mittemellan två löningar! Lönen kommer in på konton senast den 25 varje månad, åtminstone från min arbetsgivare.Vi som har barn och får barnbidrag har tio dagar kvar innan det blir lite påfyllning på kontot. Jag använder barnbidraget till barnen kläder och andra utgifter relaterade till dem. En del föräldrar har möjligheten att sätta undan hela eller delar av barnbidraget som barnet sedan får när det blir myndigt/flyttar hemifrån, det är en omöjlighet för mig som ensamstående förälder. Men jag ska inte klaga på ekonomin. Jag har koll på inkomster och utgifter och ser på så sätt till att det de flesta månader slutar med ett litet plus på kontot.
En av de första sakerna som jag bestämde mig för när jag tog över lånen på huset och blev ensam ansvarig för ekonomin var att börja bokföra. Det kan verka lite skruvat att bokföra precis alla inkomster och utgifter, men för mig är det ett sätt att ha kontroll. Jag gör en preliminär budget i början av varje år. En hel del utgifter kommer med jämna mellanrum och då är det skönt att kunna pricka in dem i kalendern. Det gör att jag inte flippar ur en månad när utgifterna är bra nog mycket större än inkomsterna, för jag vet att under en tremånadersperiod så jämnar det ut sig.
Sommaren 2004 kunde jag absolut inte begripa hur det kom sig att matkostnaderna drog iväg i höjden, när jag jämflrde med de andra månaderna det året. Efter en del funderande kom jag på att vi, jag och barnen, åt alla måltider hemma. Under skoltiden fick de både lunch och mellanmål på annat håll. Jag brukar också jämföra de olika åren med varandra bara för att jag kan och tycker det är kul! Sen tre år tillbaka har jag bokföringen i datorn och tidigare hade jag den i bokform i en kassabok som jag fick från min bank.
Genom att ha koll på ekonomin vet jag att jag kan unna mig en del, som dans...
En av de första sakerna som jag bestämde mig för när jag tog över lånen på huset och blev ensam ansvarig för ekonomin var att börja bokföra. Det kan verka lite skruvat att bokföra precis alla inkomster och utgifter, men för mig är det ett sätt att ha kontroll. Jag gör en preliminär budget i början av varje år. En hel del utgifter kommer med jämna mellanrum och då är det skönt att kunna pricka in dem i kalendern. Det gör att jag inte flippar ur en månad när utgifterna är bra nog mycket större än inkomsterna, för jag vet att under en tremånadersperiod så jämnar det ut sig.
Sommaren 2004 kunde jag absolut inte begripa hur det kom sig att matkostnaderna drog iväg i höjden, när jag jämflrde med de andra månaderna det året. Efter en del funderande kom jag på att vi, jag och barnen, åt alla måltider hemma. Under skoltiden fick de både lunch och mellanmål på annat håll. Jag brukar också jämföra de olika åren med varandra bara för att jag kan och tycker det är kul! Sen tre år tillbaka har jag bokföringen i datorn och tidigare hade jag den i bokform i en kassabok som jag fick från min bank.
Genom att ha koll på ekonomin vet jag att jag kan unna mig en del, som dans...
söndag 10 juli 2011
Vart är vi på väg????!!!!
Jag blir rent ut sagt förbannad! Idag på Aftonbladets hemsida är den första rubriken: "Sjuåring knivdödad i Umeå". Hur är det möjligt???? Det landet som jag anser vara ett bra land att bo i håller på att bli ett riktigt råtthål, där våld, mord och annat skit blir till vardagsmat. Sen att handlingarna kryper så långt ner i åldrarna gör att jag helt enkelt blir väldigt mörkrädd.
Under min tonårstid hade jag en kompis som blev utsatt för sexuella övergrepp av sin gymnastiklärare. Läraren kom undan eftersom det inte fanns tillräckliga bevis på att det förekommit övergrepp. Hur ska det motiveras att anmäla dem om det ändå är så att ingen tror på dem som blivit utsatta? Det blir bara att uppleva övergreppen en gång till och sen då dessutom få en stämpel på sig som att vara den som hittar på.
Att skydda sig och säga att: "Det händer inte mig!" fungerar inte heller. Min bror blev för fem år sedan helt oprovocerat svårt misshandlad. Han hade inga försvarskador på sin kropp vilket tyder på att han redan vid första slaget blev medvetslös. De tre tonårspojkar som utförde misshandeln fortsatte att slå på honom även sen han ramlat ner på marken. De skador han fick var bland annat bruten näsa och frakturer i många av tänderna, någon tand slogs sönder. Jag träffade honom några dagar efter misshandeln och då kunde man lätt se ett skoavtryck på hans ena kind, alltså hade misshandlarna stampat honom i ansiktet! De här unga killarna har fått sina straff i rätten, tidsbestämda, medan både min kompis och min bror har med sig de här händelserna hela livet.
Hur ska vi "normala" människor hjälpa till för att stoppa det här snabbt eskalerande våldshandlingarna? För min del blir det att föregå med gott exempel inför mina barn och andra unga och visa på att det går att lösa konflikter på andra sätt än med våld och att övergrepp på en annan människa är helt oacceptabelt. Vad blir din insats?
Under min tonårstid hade jag en kompis som blev utsatt för sexuella övergrepp av sin gymnastiklärare. Läraren kom undan eftersom det inte fanns tillräckliga bevis på att det förekommit övergrepp. Hur ska det motiveras att anmäla dem om det ändå är så att ingen tror på dem som blivit utsatta? Det blir bara att uppleva övergreppen en gång till och sen då dessutom få en stämpel på sig som att vara den som hittar på.
Att skydda sig och säga att: "Det händer inte mig!" fungerar inte heller. Min bror blev för fem år sedan helt oprovocerat svårt misshandlad. Han hade inga försvarskador på sin kropp vilket tyder på att han redan vid första slaget blev medvetslös. De tre tonårspojkar som utförde misshandeln fortsatte att slå på honom även sen han ramlat ner på marken. De skador han fick var bland annat bruten näsa och frakturer i många av tänderna, någon tand slogs sönder. Jag träffade honom några dagar efter misshandeln och då kunde man lätt se ett skoavtryck på hans ena kind, alltså hade misshandlarna stampat honom i ansiktet! De här unga killarna har fått sina straff i rätten, tidsbestämda, medan både min kompis och min bror har med sig de här händelserna hela livet.
Hur ska vi "normala" människor hjälpa till för att stoppa det här snabbt eskalerande våldshandlingarna? För min del blir det att föregå med gott exempel inför mina barn och andra unga och visa på att det går att lösa konflikter på andra sätt än med våld och att övergrepp på en annan människa är helt oacceptabelt. Vad blir din insats?
lördag 9 juli 2011
Gammal vän....
Jag har en gammal vän. Då menar jag inte hennes ålder utan hur länge vi kännt varandra. Vi träffades första gången när jag var nyss fyllda sex år och hon skulle precis fylla fyra. Vår vänskap började inte på ett optimalt sätt. Jag slog nämligen upp bildörren rakt på henne och hon ramlade omkull på marken och skrattade. Men tydligen har det inte satt djupa spår hos henne. Vi växte upp i en by där årskullarna bestod av tre-fyra barn. I skolan innebar det att alla elever i 1-3:an lekte tillsammans på rasterna då vi var så få.
Den som jag skriver om är Eva. Vi umgicks under hela vår uppväxt. Och jag kan inte minnas att vi en enda gång har varit osams. Även under tiden på högstadiet hängde vi ihop även om det då och då var andra tjejer med oss. Under gymnasietiden blev det mindre av tid tillsammans eftersom studierna tog rätt mycket av den fria tiden, men så snart jag tagit körkortet började vi att åka på dans.
När jag blev tillsammans med barnens pappa fick jag andra prioriteringar och minskade min bekantskapskrets rejält. Och sen kom barnen....
För snart två år sedan återupptog Eva och jag kontakten mer regelbundet. Det som är så himla skönt är att vårt förhållande gentemot varandra har inte ändrats. Fullt förtroende och ärlighet, och en naturlighet utan den minsta förställelse är det oss emellan. När vi började att umgås igen så var det precis som att fortsätta där vi slutade vid 20-års ålder, det enda som skiljer är att vi är lite mer livserfarna nu.
Idag har jag haft förmånen att få vara hela dagen med Eva. Först lite, hmm...blev mer är tänkt, shopping, sen en obligatorisk "på-stan-fika" och sen blev det även middag och efterrätt. Nu är jag hemma igen. Har mindre pengar kvar men känner mig väldigt rik och påfylld!
Den som jag skriver om är Eva. Vi umgicks under hela vår uppväxt. Och jag kan inte minnas att vi en enda gång har varit osams. Även under tiden på högstadiet hängde vi ihop även om det då och då var andra tjejer med oss. Under gymnasietiden blev det mindre av tid tillsammans eftersom studierna tog rätt mycket av den fria tiden, men så snart jag tagit körkortet började vi att åka på dans.
När jag blev tillsammans med barnens pappa fick jag andra prioriteringar och minskade min bekantskapskrets rejält. Och sen kom barnen....
För snart två år sedan återupptog Eva och jag kontakten mer regelbundet. Det som är så himla skönt är att vårt förhållande gentemot varandra har inte ändrats. Fullt förtroende och ärlighet, och en naturlighet utan den minsta förställelse är det oss emellan. När vi började att umgås igen så var det precis som att fortsätta där vi slutade vid 20-års ålder, det enda som skiljer är att vi är lite mer livserfarna nu.
Idag har jag haft förmånen att få vara hela dagen med Eva. Först lite, hmm...blev mer är tänkt, shopping, sen en obligatorisk "på-stan-fika" och sen blev det även middag och efterrätt. Nu är jag hemma igen. Har mindre pengar kvar men känner mig väldigt rik och påfylld!
fredag 8 juli 2011
Information
Namn: Helene Ångström
Smeknamn: ?
Ögon: brun
Längd: 167
Syskon: 5 totalt
Tycker du om att sjunga i duschen?: Ja
Tycker du om att sjunga på toaletten?: Ja
Födelsedag: 19 augusti
Stjärntecken: Lejon
Bor: Fåker
Har du någonsin varit otrogen?: Nope
Har du en bil: Ja
Favorit frågor: Vill du ha en kram? eller Ska vi dansa?
Film: Kriminalare
När var det sist du var ledsen?: När jag senast lyssnade på ”What are words” nästan nyss
Är du en alkolist?: Nej
Väldigt onödig info: Har ett sår på hälen
Har du haft tråkigt när du gjorde detta testet?: Japp! Men inte med själva frågorna utan innan.
Favoritlåt: Utan dina andetag! Just nu iaf
Band/Sångare: Lyssnar mycket på svensk musik
TV: Cityakuten & Greys Anatomy
Skådespelare: Massor
Mat: Fisk
Favoritnummer: ??
Färg: blå och rosa
Kärleksliv: Va?? Är det?
Vill du gifta dig?: Ja, gärna, fast är nog den ständiga singeln??!!
Vid vilken ålder vill du skaffa barn?: 23
Hur gammal vill du vara när du gifter dig?: Blir väl vid pensionen!?
Kommer du att ha barn när du gifter dig?: Ska inte ha fler barn
Har du en pojkvän?: Nä…
Gillar du någon nu?: Jo...kanske det...
Skulle du kunna vara otrogen mot någon?: Nope, det ligger inte i min natur. En i taget, om ens någon…
Smeknamn: ?
Ögon: brun
Längd: 167
Syskon: 5 totalt
Tycker du om att sjunga i duschen?: Ja
Tycker du om att sjunga på toaletten?: Ja
Födelsedag: 19 augusti
Stjärntecken: Lejon
Bor: Fåker
Har du någonsin varit otrogen?: Nope
Har du en bil: Ja
Favorit frågor: Vill du ha en kram? eller Ska vi dansa?
Film: Kriminalare
När var det sist du var ledsen?: När jag senast lyssnade på ”What are words” nästan nyss
Är du en alkolist?: Nej
Väldigt onödig info: Har ett sår på hälen
Har du haft tråkigt när du gjorde detta testet?: Japp! Men inte med själva frågorna utan innan.
Favoritlåt: Utan dina andetag! Just nu iaf
Band/Sångare: Lyssnar mycket på svensk musik
TV: Cityakuten & Greys Anatomy
Skådespelare: Massor
Mat: Fisk
Favoritnummer: ??
Färg: blå och rosa
Kärleksliv: Va?? Är det?
Vill du gifta dig?: Ja, gärna, fast är nog den ständiga singeln??!!
Vid vilken ålder vill du skaffa barn?: 23
Hur gammal vill du vara när du gifter dig?: Blir väl vid pensionen!?
Kommer du att ha barn när du gifter dig?: Ska inte ha fler barn
Har du en pojkvän?: Nä…
Gillar du någon nu?: Jo...kanske det...
Skulle du kunna vara otrogen mot någon?: Nope, det ligger inte i min natur. En i taget, om ens någon…
Välj det du tycker bäst om
Musik/TV: Musik
Pojkar/Flickor: flickor
Rosa/Orange: Rosa
Fest/Mysig hemmakväll: Hemmakväll med VRF!
Sommar/Vinter: sommar
Dag/Natt: Dag
Hänger/Tar det lugnt: Hänger
Tråkigt/Roligt: Roligt
Om dig som person
Konstiga ord : Använder många halvegna ord!
Hur skum är du?: Kör med öppna kort
När grät du sist?: För en liten stund sedan
Är du glad ?: Oftast
Vilken sak kan du inte leva utan?: Vattenflaskan
Silver eller guld?: Silver
Diamanter eller pärlor: Diamanter
Soluppgång eller solnedgång?: Soluppgång
Har du någonsin badat naken?: När jag var yngre, ja. Nu badar jag väldigt sällan annat än i badkaret
Musik/TV: Musik
Pojkar/Flickor: flickor
Rosa/Orange: Rosa
Fest/Mysig hemmakväll: Hemmakväll med VRF!
Sommar/Vinter: sommar
Dag/Natt: Dag
Hänger/Tar det lugnt: Hänger
Tråkigt/Roligt: Roligt
Om dig som person
Konstiga ord : Använder många halvegna ord!
Hur skum är du?: Kör med öppna kort
När grät du sist?: För en liten stund sedan
Är du glad ?: Oftast
Vilken sak kan du inte leva utan?: Vattenflaskan
Silver eller guld?: Silver
Diamanter eller pärlor: Diamanter
Soluppgång eller solnedgång?: Soluppgång
Har du någonsin badat naken?: När jag var yngre, ja. Nu badar jag väldigt sällan annat än i badkaret
Sover du med gose djur?: Nej
Har du några piercings?: Öronen
Vilken färg har dina underkläder just nu?: Vit & lila
Vilken låt lyssnar du på just nu?: ”What are words”
Vad är det första du lägger märke till hos det motsatta könet?: Ögonen
Favorit sport ?: Löpning
Vad gör dig glad?: Mina barn
Bär du kontaktlinser eller glasögon?: Ja, båda beroende på sysselsättning
Har du vunnit något speciellt pris?: Nä!
Vilken är den värsta sjukdom du har haft?: Mjölkstockning eller lunginflamation
Vad gillar du mest? Komedi eller skräck?: Komedi
Över telefon eller personer emellan?: Person emellan
Kramar eller pussar?: Pussar & kramar :)
Säger du något speciellt när du är arg på någon?: Nä Har du några fiender?: Hoppas inte det!
Vad är du mest rädd för?: Höjder, eller att något ska hända min familj
Skulle du hellre vara rik eller berömd?: Rik
Vad är klockan i Albanien just nu?: Ingen aning!
Har du några piercings?: Öronen
Vilken färg har dina underkläder just nu?: Vit & lila
Vilken låt lyssnar du på just nu?: ”What are words”
Vad är det första du lägger märke till hos det motsatta könet?: Ögonen
Favorit sport ?: Löpning
Vad gör dig glad?: Mina barn
Bär du kontaktlinser eller glasögon?: Ja, båda beroende på sysselsättning
Har du vunnit något speciellt pris?: Nä!
Vilken är den värsta sjukdom du har haft?: Mjölkstockning eller lunginflamation
Vad gillar du mest? Komedi eller skräck?: Komedi
Över telefon eller personer emellan?: Person emellan
Kramar eller pussar?: Pussar & kramar :)
Säger du något speciellt när du är arg på någon?: Nä Har du några fiender?: Hoppas inte det!
Vad är du mest rädd för?: Höjder, eller att något ska hända min familj
Skulle du hellre vara rik eller berömd?: Rik
Vad är klockan i Albanien just nu?: Ingen aning!
Tråkig
Eller är det helt tvärtom? Jag har som mål att vara mig själv i de allra flesta situationerna. Om det krävs ordning och reda då är det jag det men finns det utrymme för skoj och en del trams kan jag gärna bidra med mig själv så de runt omkring mig får skratta lite.
onsdag 6 juli 2011
Vändning
En dag som den här är gjord för att vara ute i solen och ladda med d-vitaminer. Jag tar med mig en bok, vattenflaska och en stor kopp kaffe och förflyttar mig ut på altanen. Mitt hus har altan i söderläge och soliga dagar lyser den från kl.11.00 tills den fösvinner bakom träden vid 20-tiden. Perfekt plats för den som gillar att befinna sig i strålarna. Bonus är att insekterna har svårt att leta sig dit och det kan vara en eller annan irriterande fluga som hälsar på.
I söndags putsade jag mina fönster på utsidan men nu är det nog slutputsat! Varje gång de är nyputsade flyger det in småfåglar i dem och bryter nacken! När jag kom ut på altanen idag var det två trastar som låg där med stela kroppar. Under häggen, alldeles utanför altanan, låg ytterligare en som någon har börjat kalasa på. Den har antagligen mött samma öde som de två första men sedan fått hjälp av någon snäll grannkatt att ta sig till den platsen där den ligger nu.Så istället för att ligga ute och njuta av solen med boken blev det till att städa undan liken. Men solen skiner fortfarande så möjligheten för en lat semesterdag finns och hägrar ännu! Framöver kvällen blir det dans i Hällesjö tillsammans med ett gäng goa, trevliga vänner.
tisdag 5 juli 2011
Tupplur
Wikipedia:
"En tupplur är en kort vila som avbryts innan djupsömnen inträder. Ordet kommer av det gammalsvenska ordet tupp eller topp, som betyder kort, och lur, av lura som betyder vila. Sömnforskning har visat att en tupplur är välgörande för de flesta och kan minska uppkomsten av en rad sjukdomar, bland annat hjärtinfarkt. En del företag tillämpar denna kunskap genom att ge de anställda möjlighet till kortare stunder av vila under betald arbetstid med målet att de ska prestera bättre, och sjukfrånvaron minska. För personer som brukar ha svårt att somna på kvällen kan dock svårigheterna förvärras av tupplurar under dagen."
Jag tillhör den grupp av människor som tar mig en tupplur emellanåt. Att lägga sig en stund på eftermiddagen eller efter middagen och halvsova är så skönt. Knepet är att låta bli att hamna i den djupa sömnen eftersom det då blir svårt att vakna till riktigt igen.
Det bästa stället för mina tupplurar är i hammocken på altanen. En del dagar behövs absolut ingen filt men vissa dagar är det vinterkläder, liggunderlag och tjocka täcken som gäller för att det ska bli en skön stund. Att sova i friska luften är riktigt välgörande för mig.
När jag arbetade natt på ett äldreboende och vargtimmarna närmade sig, kunde jag sätta mig på golvet med mina nycklar i handen. Nattetid var det ensamjobb som gällde. Då nycklarna trillade ur handen hade jag varit precis så avslappnad att kroppen och hjärnan fått sig en microvila och det var sen inga problem att fortsätta vara vaken resten av natten.
Powernap in the lap!
"En tupplur är en kort vila som avbryts innan djupsömnen inträder. Ordet kommer av det gammalsvenska ordet tupp eller topp, som betyder kort, och lur, av lura som betyder vila. Sömnforskning har visat att en tupplur är välgörande för de flesta och kan minska uppkomsten av en rad sjukdomar, bland annat hjärtinfarkt. En del företag tillämpar denna kunskap genom att ge de anställda möjlighet till kortare stunder av vila under betald arbetstid med målet att de ska prestera bättre, och sjukfrånvaron minska. För personer som brukar ha svårt att somna på kvällen kan dock svårigheterna förvärras av tupplurar under dagen."
Jag tillhör den grupp av människor som tar mig en tupplur emellanåt. Att lägga sig en stund på eftermiddagen eller efter middagen och halvsova är så skönt. Knepet är att låta bli att hamna i den djupa sömnen eftersom det då blir svårt att vakna till riktigt igen.
Det bästa stället för mina tupplurar är i hammocken på altanen. En del dagar behövs absolut ingen filt men vissa dagar är det vinterkläder, liggunderlag och tjocka täcken som gäller för att det ska bli en skön stund. Att sova i friska luften är riktigt välgörande för mig.
När jag arbetade natt på ett äldreboende och vargtimmarna närmade sig, kunde jag sätta mig på golvet med mina nycklar i handen. Nattetid var det ensamjobb som gällde. Då nycklarna trillade ur handen hade jag varit precis så avslappnad att kroppen och hjärnan fått sig en microvila och det var sen inga problem att fortsätta vara vaken resten av natten.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
-
Har efter ett läkarbesök fått konstaterat att jag har en golfarmbåge. Lustigt att benämningarna på åkommor ändrar sig med vad som är aktuel... -
Jag är ett stort fan av Nalle Puhs citat och delar gärna med mig en del av dem med er: "Kanin är begåvad, sa Puh tankfullt." &q...