Allt har ett slut

Har idag varit på bio med syster Kajsa Stina och sett sista filmen om Harry Potter. Jag har sedan första meningen i boken "Harry Potter och de vises sten" läst och sen väntat länge på att nästa bok i serien ska komma ut för att få fortsätta äventyret. Den här typen av berättelser fängslar mig, och tydligen många, många fler också. De två första böckerna läste jag för Rasmus som godnattsaga. Inte alldeles enkelt att uttala alla namn och formler vill jag påstå. Det är en sak att läsa dem tyst för sig själv innuti huvudet och en helt annan att säga dem högt.

Allt eftersom böckerna filmatiserats har jag sett dem på bio.  DVD-filmerna har hamnat i vår bokhylla, för det är filmer som jag kan se om och om igen. Såg Hemligheternas kammare bara för några dagar sen. Jag ställer mig frågan varför jag gillar dem så mycket och svaret får bli att det låter fantasin skena iväg. Sen är det så att jag upptäcker något nytt varje gång jag ser en film, så detaljrika och välgjorda som dt är.

Men idag kunde jag inte stoppa tårarna, de rann flera gånger under filmen. En hel del sorgliga scener utspelades men mest ledsen blev jag på slutet för att det då var dags att säga hejdå till alla karaktärerna. Har tur ändå som kan uppleva äventyret flera gånger, antingen genom att läsa böckerna eller se filmerna. Nu saknas det en i hyllan, men så fort det släpps kommer den att ha sin givna plats bland de andra.