tisdag 26 juli 2011

Kom ut ur garderoben

Efter en titt i min garderob i hallen konstaterar jag att den är fylld av skor för olika tillfällen. Det verkar som om jag har mer än ett par skor för samma ändamål! Det händer ganska ofta att jag kommer hem från en tur till civilisationen med ett par nya skor i en påse. Vad är det som gör att jag inte sliter ut de skorna som finns hemma innan det inhandlas nya?

Till mitt försvar ska tilläggas att de äldsta skorna som jag har, och regelbundet använder, är mina Nokiastövlar som köptes hösten 1995 och fortfarande är helt outstanding. De skavankerna på dem är att skinnet i hälkappan är utslitet men i övrigt inget. I förrådet finns det, tyvärr, en flyttkartong med massor av skor i, som jag inte slitit ut men som jag fömodligen aldrig mer kommer att sätta på mina fötter. Borde städas bort, men det kan vara bra att ha.

Nu sörjer jag till viss del. Mina vita och rosa tygskor med dragkedja håller på att gå sönder.  Sulan har lossnat på den ena skon bak vid hjälen och det dröjer nog inte många veckor innan katastrofen är ett faktum. Senaste gången jag var in till Östersund var jag in på samma affär där de köptes, förra året, för att se om det fanns några som liknade dem. Men säsongen för tygskor är slut, försäljningssäsongen alltså. De enda paren som fanns var i fel storlek.

Varje gång jag köper skor ställer jag mig frågan om sulan är tillräckligt glatt för att ha på ett dansgolv? Iochförsig så har jag köpt ett par skor som är gjorda för att bugga i, men emmelanåt vill jag förnya och förändra mitt skoval. Dansskorna har dessutom under många år varit för låga och tryckt massor på min stortå samtidigt som de glappar vid hälen för att de är lite för stora. Nu, efter behandling med varmt vatten innan jag gick i dem tills de torkat, sitter de bara bra på foten.

Det jag själv har lite svårt att förstå och förklara är varför jag har tre par vinterstövlar varav två par svarta. Andra skoinköp behöver absolut varken förklaras eller försvaras, som till exempel springskorna. Ett par joggingskor håller för ungefär 150 mils löpning och med min takt blir det till att byta efter 1,5 år. De jag har nu är halvdöda med andra ord, eftersom jag haft dem i nio månader, men kanske inte nått halva distansen med dem än.

Den sortens skor som lyser med sin frånvara i min samling är de med höga klackar. På stövlarna är den max 2 cm klack och det är de skorna som leder ligan. I övrigt finns det inga klackar alls. Klackar skulle förbjudas överlag på dasngolven! Det händer att man råkar kliva någon annan på tårna/foten i en dans men med en klack förvärras det onda mångfaldigt. Sen tror jag att klackbärarna inte lika tydligt känner att de kliver på någon annan som vi med mjukare material i underdelen av skorna gör.

Inga kommentarer:

Tack eller konsten att se saker från en annan sida

Gråt aldrig över en person som sårar dig, bara le och säg: Tack för att du ger mig chansen att träffa nån som är bättre än du!