torsdag 22 januari 2009

Mera kök och mående

Blir lite konfunderad över hur människor är ibland, eller ganska ofta händer det faktiskt. Just nu tänker jag på samordnaren för köksrenoveringen. Ringde idag och berättade om de konstigheter jag hittade igårkväll när jag städade där. Han verkar oförstående och säger då: -"Jag undrar vad som hänt eftersom du bara blir mer och mer missnöjd?" Jag fattar faktiskt ingenting. Har påpekat att stommar och luckor fått åverkan och nu när jag talar om de nya sakerna som gör mig besviken reagerar han märkligt. Kunded ju inte tala om de sakerna samtidigt som med luckorna och stommarna eftersom det inte var gjort då. Samtidigt säger han att självklart vill han att jobbet ska vara bra gjort, annars kommer det surt efter i form av dålig renommé. I alla fall så kommer han och besiktar jobbet när det är helt klart. Jag väntar på att mattläggaren ska höra av sig så även tvättstugan blir klar. Efter det så ska det minsann besiktas arbetet som är utfört.

Vill tillägga, förutom en kort stund under dagens telefonsamtal, har bemötandet från entreprenören varit bra och dessutom jobbar de snabbt (kanske lite för snabbt) och har koll på vem/vilken skada det handlar om.

Undrar om jag verkligen har haft förkylning i kroppen eller om det har varit på grund av allt damm som flyger omkring i vårt hus. Spelar ingen roll hur mycket jag städar och fejar så hittar jag sågspån här och där. Mår riktigt bra utomhus och bättre på jobbet än när jag är här hemma.

Imorgon ska Rasmus på barnhabiliteringen och träffa en sjukgymnast som ska titta på hans motorik. Han är så snabb i allt han gör att jag inte ser att han skulle ha svårigheter, men det kan vara så att snabbheten kompenserar det som är en svagare sida. Han skalar ALDRIG potatis och det kanske är tecken på motoriska svårigheter. Efter HAB-besöket åker han direkt med sin pappa hem till Oviken, den här helgen är det pappahelg. Själv ska jag stanna kvar i Östersund och hjälpa min syster att få hem massa matvaror från butiken och sedan blir det Innefickan med mina arbetskamrater.

3 kommentarer:

Britt-Marie sa...

Adam skalar inte heller potatis...om han bara kan undvika det....

*kram*

Anonym sa...

Tänk om det inte är du som är sjuk utan ditt hus!? Det vore heltrist om du har ett mögelhus!!

Christina sa...

jag han inte heller skalat potatis, på rätt sätt, särsilt länge... det är ju jättesvårt. Speciellt om man har bråttom...
Hoppas det gick bra iaf på HAB!

Tack eller konsten att se saker från en annan sida

Gråt aldrig över en person som sårar dig, bara le och säg: Tack för att du ger mig chansen att träffa nån som är bättre än du!