Betydelsefullt

Idag fyller min bästa storasyster 40 år, tänk vad tiden går. Det känns inte som om det var länge sen vi båda bodde hemma hos mamma och pappa i Bodlägden. Ska erkänna att vi kanske inte vad de bästa syskonen då som tog hand om varandra, hmmm jag har fortfarande ärr kvar på handleden efter en sammankomst....nåja men det är väl sånt som hör till, syskonkärleken alltså. Nu ÄR det syskonkärlek.

Lite klyschigt kanske men för mig är det en sanning. Året 2003 var ett skitår i många bemärkelser men iallafall så har det gjort att jag uppskattar och värdesätter varje dag som jag kan vara med mina familjen. Det var då syster blev ordenligt sjuk och jag trodde ett tag att hon skulle stryka med, dö alltså, men tjurigheten att vilja fortsätta livet har hon och idag mår hon rätt så bra ganska många dagar. Efter den händelsen har jag blivit mycket bättre på att tala om hur mycket familjen betyder för mig. Det kan vara sista gången som jag får tillfälle att säga det så det är bäst att passa på.

Efter min egen olycka, när jag bröt ryggen, har jag blivit något bättre på att ta hand om mig själv. Vara lite ego och sätta mig själv i det första rummet, ibland. Det behövs det med, fast jag är halvklen på det fortfarande. Har så många andra som jag tar hänsyn till, vill inte göra någon illa.

Idag har vi iallafall firat syster. Två av syskonen är på annan ort, men den övriga närmaste familjen har ätit gott, kramats och surrat. En tre-rätters med andra ord! Mycket bra sådan. Det här är det viktiga för mig, min familj, att få träffas och umgås under ganska enkla former.