söndag 23 november 2008

USA resan del 3

Fredag 17/10
Vaknade kl. 23 igår kväll och trodde att det var party på gång i vårt rum. Känslan i kroppen var att klockan var mitt i natten och att jag sovit länge. Men "partyt" var Annica som skypade med familjen hemma i Fåker. Meja, hennes 3 åriga dotter, kramade och pussade datorn, jag somnade om!
Dollarkursen 7.60. Tur att jag köpte mina dollar i maj när de var billigare.
Frukost; rostat bröd, creem cheese, juice, kaffe & youghurt. Dagens chaufförer Wes och Göran. Kosan styrdes mot Hutchinson och designstuion Thimbelberries. Jag blev utsedd till kartläsare och fick studera kartan i ca 20 sekunder under tiden som Göran förklade vägen. Även mina engelskakunskapwe sattes på prov då jag fick översätta i båda riktningarna då flera i resesällskapet, vi är 20 st, som har mindre engelska kunskaper. Birgit gav mig G. Lunchen denna dag bestod av pizza med pepperoni. Höll på att glömma kaffet och forrest fruit paj, totalt $4.

Fantastiskt! Ett ord som sammanfattar studie besöket på Thimbelberries. Lynette Jensen, designern, hade en lätt förstådd dialekt och pratade inte heller så fort. Många fina quiltar. Efter ett intensivt shoppande i tygbutiken gick vi vidare och intog en välförtjänt kaffe och lite surfande. Tyghandlandets innehåll: en panel för att sy en julduk inklusive kant och baksida, dessutom två buntar med en massa tyglappar ca 13x13 cm. På väg från Dunns coffe shop tittade jag in i ene scrapbookingaffär, bestämde mig för att inte börja med det nu, iallafall, men mycket roliga prylar finns det att bara måste ha om jag börjar.

Väl inne i bussarna igen bar det av mot middag hos Lisa och Steve. Bilturen blev lite längre än beräknat på grund av flera vägarbeten. Men mer fick vi se och uppleva. En del hus med mer Halloweendekorationer än andra. Framme hos familjen Oeflke hade mörkret fallit och vid infarten till gården brann det för att välkomna oss. Fler än jag var behov av toalettbesök så vi smet in bakvägen. Hela familjen, Lisa, Steve, Tom 0 Kate, var samlad även två hundar. Värdparet serverade dryck efter behag och tilltugg. Annica och jag hamnade i köket och fick se de sista förberedelserna inför middagen.

Ur ugnen togs det fram en pumpa som var fylld med gryta, kött morötter, kryddad korv och pumpainkråm. Den sereverades med "majsgojs", bröd och sallad. Som tack för att vi fick komma gav vi familjen en massa flaskor med punch (finns inte att få tag på i det stora landet i väster), karottunderlägg i form av storsjöodjuret. Efter middagen flyttade vi oss till Steves föräldrar där efterrätter och kaffe stor på menyn. I källaren, som är ett museum, fanns ett självspelande piano, en tidig variant av karaoke. Mycket unerhållande. George och Malice, Steves föräldrar, har nog kunnat hålla igång hela natten. En hel del sång och musik skapade vi tillsammans. Min rygg gjorde mig påmind om att den faktiskt har en fraktur så jag la mig ner på golvet för att vila den men det hindrade inte mig att vara med och sjunga. Marlice sa att det var nog den första gästen de haft som hamnat liggande på golvet och som sedan klivit upp och var så pigg som jag! Alltid nåt. Utgångspresent när vi lämnade huset; en virkad disktrasa (ofunktionell men trevlig gest). Kvällen tog slut på hotellrummet vid 1-tiden efter mycket fniss.


Inga kommentarer:

Tack eller konsten att se saker från en annan sida

Gråt aldrig över en person som sårar dig, bara le och säg: Tack för att du ger mig chansen att träffa nån som är bättre än du!