Det stora spektaklet

Självklart menar jag dansen igår. Larz-Kristerz och Scotts på Folketshus i Östersund. Redan vid första dansen på kvällen var det svårforcerat att ta sig fram. Vid halvtio var det fullt. 1400 förköpsbiljetter sålda, en av dessa hade jag köpt, och sedan släppte de in ytterligare 400 besökare. Förstod långt innan jag ens kommit på dansen att så mycket dans var det inte att räkna med, snarare kollektiv rörelse till musik. Kanske hade det varit bättre att stanna hemma och spara på slantarna men jag ville uppleva spektaklet. Och det var roligt.

Har som sagt sällan dansat så lite pardans nåågonsin på en dans men det gjorde ingenting. Mycket mingel, nya människor överallt och bekanta ansikten lite varstans som det utbyttes ord med. En god vän var där och föreslog att vi skulle visa klungan framför scenen hur man egentligen visar sin uppskattning för musikerna om det är precis framför scenen man står. Självklart var min respons och vi tågade fram vid gott mod. Vi hamnade nästa vid scenkanten och började digga loss. Taktfasta handklapp i kombination med rytmiskt studsande upp och ner. Rätt så jobbigt, svetten gjorde entre snabbt, fast 45 minuter speltid ramlade på i hög hastighet.

När det blev orkesterbyte gick vi kvickt därifrån och passade på att fika lite och göra toalettbesök. Det senare borde ha planerats in i förebyggande syfte för kön till damtoan var lååååång, därför steg humöret ordentligt näg det uppptäcktes att på den andra toalettens dörr, är ca 8 toaletter i varje toalettrum, satt det skyltar för båda könen. Perfekt och där var det kort kö. Under vår danspaus var det "Jönsarna" som spelade. Orkestern från Älvdalen som även vann Dansbandskampen, Larz-Kristerz, hör som kloka läsare förstått inte till mina favoriter. Men värda att upplevas för en kväll, inte bortkastad tid eller pengar. Måste försöka förstå hur fenomenet "Larz-Kristerz" har tillkommit. Men begriper det inte idag.

Idag har jag istället för att ha klurat ut hur det kommer sig att"Larz-Kristerz" är så populära har jag ont i ryggen, beror på allt studsande framför scenen, ben tunga som timmerstockar, ett huvud med diffus smärta och en stor trötthet, trots lång sovmorgon. Men det är värt det alltihop och kommer förmodligen att göra om det snart. Fast de orkestrar som spelade igår har inte Jämtland på sina turnéplaner men andra orkestrar, dansband, har det och det är minst lika bra om inte bättre.