Somnade även denna gång direkt efter kaffet och vaknade strax innan landning.
Dagens spännings moment var bagagebandet och se om alla väskor nått destinationen. Bendigt saknar en väska så det återstår att se om och när den kommer till rätta.
Sylvi och jag drog iväg mot inrikesterminalen och skickade iväg våra resväskor så vi ska slippa släpa på dem under Arlandavistelsen. Eftersom de checkade in dem till Östersund redan i Minneapolis så vägdes de inte, alltså ingen övervikt. Lunch på McDonalds å sen väntan. Nu blir det kaffe och kanelbulle.
Strax före klockan fyra begav de sig de som skulle ta tåget hemöver sig ner på perrongen och då var Ö-viks borna, Sylvi & jag de som var kvar.
Vi gick från Sky City till inrikesterminalen. Sa hejdå till Kicki och Maria. Vårt flyg mot Frösön avgick i tid. Sylvi fick sig en liten överrraskning då Tommy, hennes son, kom gående för att åka med samma flyg hem. Väl ombord satte jag nytt rekord att somna fort. Innan planet lämnat gaten sov jag.
Flygningen förflöt bra, åtminstone vad jag minns, men som sagt sov jag mest hela tiden. På Östersund/Åres flygplats stod Robin, Rasmus & mamma och väntade på oss. Sen bagaget kommit, alla väskor var med, körde mamma hem oss i volvokombin. Tur annars har inte väskorna rymts. Nysnön lyser vit och det är minusgrader.
Hemma hade mamma och barnen ordnat fika till mig och en blomma stor på bordet där Robin skrivit på kortet: Välkommen hem mamma! Robin somnade ganska snabbt efter fikat och så småningom kunde även Rasmus komma till ro i sin säng.
Kom i säng själv ca kl. 03.00 efter att ha packat upp alla saker och självklart gav jag bort det som jag köpt, som födelsedagspresenter och julklappar, redan när jag packade upp. Det var då drygt 30 timmar sedan jag klev ur sängen på Super 8 Valley Hotell i Minneapolis.
Har många intryck att smälta efter en oerhört, otrolig, underbar välförtjänt resa!
Tack, det är inte tillräckligt men vet inte hur annars jag ska säga det, till Gunilla och Göran för allt och även till min mamma som tagit hand om mina guldklimpar, Rasmus och Robin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar