Jag förstod att det skulle bli reaktioner på det blogginlägg som jag skrev igår om "det mörkaste". Men för mig är det viktigt att sätta ord även på de tankarna. Visst jag har kunnat låta bli att publicera det, men nu är det publicerat.
För mig är det samma sak när någon frågar: "Hur mår du?" Är frågeställaren inte beredd på att ta ett annat svar än det som de flesta av oss levererar i många fall, "bra", är det mycket bättre att låta bli att fråga. Många gånger är frågeställaren mycket medveten om att svaret skulle kunna bli något annat än bra. Väldigt ofta svarar vi med ett positivt bra trots att vi egentligen mår som en rutten potatis.
Den senaste månaden har varit jobbig för mig på flera olika plan och orden från igår har funnits länge. Idag mår jag mycket bättre än när de började födas inne i mitt huvud och jag har en strategi för att hantera det som fortfarande kräver energi och styrka från mig. Under den här tiden har skrivandet varit väldigt viktigt och jag har fått flera kommentarer på att det jag skriver går att känna igen sig i. Så om mina ord kan hjälpa någon annan finns det en mening med att få dem på pränt. Och även de gånger som livet faktiskt känns som att cykla i brant uppförsbacke med stark motvind.
Idag skiner solen och vinden är nästan obefintlig. Det skulle kunna vara en toppendag att vara utomhus, men eftersom bönderna runt ikring här har spritt skit på åkrarna är odören hemsk och det går knappt att sticka ut näsan utanför dörren. Jag håller mig inne och försöker bringa ordning i det kaos som uppstått under tiden, när energin trytit ordentligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar