Mörkrädd

Just som jag verkligen betsämt mig för att det är sovdags och borstat tänderna hör jag oidentifierade ljud utanför mitt hus. Och eftersom jag är extremt mörkrädd törs jag knappt kika ut för att se vad/vem det är som för olivet. Det slutar med att jag ligger i sängen, klarvaken, med hjärtat hoppande i bröstkorgen och sömnen befinner sig långt, långt bort. Nu skämtar jag inte!

Annars har det varit en helt okej kväll. Flera samtal på chatten och i telefon, där väldigt vitt skilda ämnen har avhandlats. Allt från att boka danser i Fåker (vill, vill, vill, vill) till att jorden verkligen kretsar kring solen, (om någon fortfarande är tveksam). Som sagt mycket skojsigt och trams men med stänk av allvar ändå. Och vad jag är glad för samtal, på chatt, telefon eller irl.

Nu har jag kammat mig, funderar om benan ska var till höger eller vänster. Eller om det nu överhuvudtaget spelar någon roll när jag ska försöka sova. Önskar faktiskt att jag hade en stor, stark, snäll, snygg och trevlig människa brevid mig som kunde ta en tur på gatan och sen tala om för mig att allt är i sin ordning och att det bara är att träffa John Blund.






P.S. Undra hur många som verkligen har läst det här inlägget som är "surr utan substans" på mycket hög nivå