Åtta mara-kvällar har det hunnits med, både vår och höst i Örnsköldsvik och likaså dansyran i Östersund, där höstens lördagskväll räknas in i all-high topp-tre för min del. Lustigt är det, trots att jag dansar i stort sett hela dessa kvällar, med undantag för energipåfyllning, att jag fortfarande till viss del odansad när sista tonen klingar ut. Ja, åtminstone i huvudet, att fötterna sedan protesterar är en annan femma.
 |
| Foto: Jessica Strandh |
Under året är det tre orkestrar som ligger i en klass för sig när det gäller antalet danser som de spelat på där jag dansat. När jag har fört statistik på orkestrarna så räknar jag en gång oavsett om det är en non-stop-spelning tillsammans med andra band eller endast en orkester. 13 gånger har Zlips, Shake och Jannez stått på scenen då jag har befunnit mig på golvet. Nästa orkester i raden är Blender som jag dansat till åtta gånger i år. Ytterligare 14 orkestrar har framfört musik som är dansbar, även om några gör allt för att förstöra en del bra låtar. Låt bli Peter Ericssons "Bara låt mig vakna", den gången höll kaffe på att hamna i vrångstrupen. Ni som var med på Sandviken vet vilket band jag menar. Några "sista danser" har det blivit. Gamblers har slutat att spela, men man kan säga att de fortfarande är regerande Svenska Dansbandsmästare. De fick utmärkelsen 2003 och sedan lades tävlingen ner. Ett annat farväl under hösten är "gamla" Zlips men ser med gott mod fram emot nystarten av bandet.
Arenorna är nästa lika många som orkestrarna och Furan är den som jag mest dansat på under året. Spridningen på dem är Örnsköldsvik, Strömsund, Hallen och Oviken. Totalt 15 ställen och de allra flesta ligger inom länsgränsen. Har som mål att vid varje danstillfälle bjuda upp någon som jag aldrig tidigare dansat med och önskar att fler skulle göra det. Som ny, eller efter ett uppehåll, är det svårt att bli uppbjuden, speciellt som tjej då det alltid är ett tjejöverskott. Vet inte om det är en fenomen i Jämtland eller om det är lika i resten av landet. Har ju tidigare konstaterat att jämtarna är svåra att få till att prova "nya" orkestrar, så det kanske hänger samman??!!
Fikakorgen har funnits med på samtliga danser utom de i Häggenås och Hallen, lite märkligt att det är Jannez som spelade både dessa kvällar och vid närmare eftertanke var korgen heller inte med till Vemdalsskalet där jag dansade till Gamblers en oförglömlig torsdagskväll i februari. Innehållet har varierat men konstant har det funnits vatten och kaffe där. Till en del av kvällarna har vänner bidragit med ätbart som jag med god aptit ätit upp. Erik menar att jag måste införskaffa en fryscontainer, om vännerna får för sig att bjuda tillbaka, att förvara allt gott i. Men banne mig den som smiter från betalningen, en kram alltså!
Ja, dans är mitt stora fritidsintresse och dansåret 2011 är ett tokigt, händelserikt och fyllt år. Tack till de som får mig må så bra, vännerna. Inför 2012 är min önskan att jag ska få fortsätta vara frisk så kroppen får utöva denna bästa form av motion, och att det kommer att bjudas på många kalaskvällar på dansgolven jag besöker.
