Ovanligt

I morse kom det en rätt tussig kille och väckte mig långt innan klockan ringde. Hostig, hes och rejält täppt i näsan, förmodligen en del feber också men det är skrivet i stjärnorna för jag kollade aldrig med en termometer. Beslutet att vara hemma var lätt att ta. När jag gjorde anmälan till Försäkringskassan såg jag att i år har det hittills tagits ut 1 dag med tillfällig föräldrapenning på Robin. Det här är ett mönster som upprepats under många år, få dagar hemma med sjuka barn för min del, och det är alltid jag som varit hemma när de har varit sjuka.

Dagen har ägnats åt aktiviteter som inte kräver så mycket energi, åtminstone för Robins del. Jag har bakat lite, lika bra att passa på när det dyker upp hemmatid. Robin är så där lagom sjuk, för trött och orkeslös för att vara i skolan men för pigg för att ligga i sängen hela dagen. Det blev nåt mellanting med att ligga på kökssoffan och titta på när jag fixade, sitta vid datorn en kort stund, ett långt bad och sen filmtajm. Naturligtvis orkade han att provsmaka både lussekatter och mjuk pepparkaka, men någon vidare matlust har inte infunnit sig.

Förkylningen är inte ett dugg bättre nu ikväll, men heller inte sämre så det blir en hemmadag i morgon också. Jag kommer ta tillfället i akt och städa ur kylen och frysen. När jag är hemma då det är dagsljus ska jag försöka få igång lampan vid garaget så det går att se något där framöver. För mig blir det en kort arbetsvecka då jag redan har bestämt med cheferna att vara flexledig på fredag. Hoppas att Robin kryar på sig till helgen så vi kan göra roliga saker på den tiden som vi vet att vi är lediga på, annars blir det filmdagar för oss båda två och jag lovar låta bli att protestera.

Nu är det kört?!

Det här är riktigt pinsamt! Ja, jag vet inte om jag egentligen ska berätta om det, men det är knappast bara jag som hamnat i den här sitsen. Ska kanske vara nöjd med att det tagit mig 20 år. Har iallafall försökt att ställa det till rätta så gott jag kan, eller?

Vad är det då som är jobbigt? För första gången i mitt liv har jag fått en påminnelse på en räkning. Alla andra räkningar har jag betalat i tid och så var det nästan den här gången också, för när påminnelsen damp ner i brevlådan hade jag tre dagar tidigare betalat den. Det stod skrivet på den om fakturan var betald inom de senaste dagarna så var det "bara" påminnelseavgiften som skulle betalas. Den avgiften är lika stor som summan på ursprungsfakturan. Men hur kommer det sig att jag slarvat med betalningen? Helt enkelt för att mina allra flesta räkningar ska vara betalda i slutet på månaden och den här var sista betalningsdatum den 10:e.

Ska jag vara rädd nu för att lyxfällan kommer och knackar på min dörr och är det här ett beteende som jag kommer att hålla fast vid? Speciellt troligt är det inte, tycker att det är skitpinsamt att det hänt en gång och slipper gärna upplevelsen en gång till!

Nöjesläsning

I höst har det blivit alldeles för lite rolig läsning, eller jag har mest läst studielitteratur och inte hunnit med, rättare sagt bortprioriterat skönlitteratur, magasin och annat. Nu har jag kommit igenom all studielitteratur och unnar mig läsning bara för att det roar mig. Förflyttas i tid och rum, läsa en spännande historia och försöka lita ut vem som är mördaren. Eller varför inte romantiskt trams där de alltid får varandra på slutet. Även det som är verklighetsbaserat läser jag och inser att mitt liv är bra.

Nu har jag, med hjälp, hittat en blogg som roar mig ordentligt. Jag säger, Fredrik Backman! Många inlägg som får mig att skratta högt för mig själv när jag läser dem. Ett av hans inlägg handlar om en vän som gång på gång "sabbar" elektroniken för honom. Säkert oerhört frustrerande att råka utför men lika roande att läsa om. Fredrik är duktig på att använda orden och bjuder friskt på sig själv.

Så om fler av er roas av samma sak som jag så är det ett tips att läsa hans blogg:
Fredrik!

Ljus

Jag tänder ett ljus
Det lyser upp i mörkret
Ljuset värmer
I skenet funderar jag
på livet, mitt i livet
Lågan fladdrar
Precis som livet själv
Men den brinner stadigt

Söt

Jag har kommit på en sak! Om man börjar med att äta sötsaker så blir det ett konstant sug! För min del har det blivit något sött varje dag i flera veckors tid nu och jag känner att det är inte bra för kroppen. Nu menar jag inte min vikt utan att jag mår helt enkelt sämre när jag stoppar i mig sockret. Det kan hänga ihop med min dåliga sömn. Dags för en ändring.

Från och med nu så blir det bara söta saker på helgerna! Men, hmmm.... jag har nyss sett en saffranssemla och det har jag aldrig smakat. Det är något som absolut jag vill prova att göra. Karaktären, som jag förlagt någonstans, är det som jag ska jobba stenhårt på nu. Och det är ju enkelt när ett av mina intressen är att baka, tänk om inspirationen skulle ta slut det till, så himla praktiskt! Finns det inget gott att äta så går det lätt att låta bli!

Lite bra musik också...

Tjuvstart

Semester idag och en del saker som jag vill få undan. Dit hör adventspynta huset. Min favoritsyssla, men det är inget överdåd av saker. Stjärnor eller ljusstakar i alla fönstren som gardinerna är bytta i. Det räcker alldeles tillräckligt. Till första advent brukar jag även komma ihåg att städa bakom kyl- och frysskåpet och byta batterierna i brandvarnarna, det är bra att det blir gjort och att jag har min rutin kring det.

En snabbt improviserad tur till Dollarstore med vännen och barnen hanns med. Inköpen blev mest bara det som var uppskrivet på listan, hushållspapper, toapapper och päronlampor. Det sista till några av stjärnorna. När jag kom hem igen blev det gott kaffe och en smörgås innan provtändningen av alla belysningarna skedde. Nu lyser de så fint att jag inte vill släcka dem, trots att de brukar tändas först kl.18:00 på lördagkvällen. Undra om många misstycker att det adventslyser i mitt hus redan ikväll? För nu: Tänt var det här!

Jaja, det är mitt fel!

Säkert är en del av er glada för det jag har ställt till med och andra av er vill helst lyncha mig och rulla mig tjära och fjädrar, men så får det vara. Jag måste tänka på mig själv! Egoist= Javisst!

Förmodligen kommer min efterlängtade snöslunga att levereras i morgon och det är väl därför som jag inte en endaste gång sett att det snöat här hos mig i Fåker. Efter två vintrar med massor av snö bestämde jag mig tidigt att införskaffa en slunga till den här säsongen. Kan vara bra att spara på min rygg, den ska jag ju ha resten av livet.

Så ni som har åsikter om snöns komma eller bortavaro, nu vet ni vem ni kan skylla på respektive tacka!

PS Jag vill ha massor med snö....