Gott nytt år

Jag är klar med kursen, skickade in examinationsuppgiften kl. 23.33 så Kapten Zonk du trodde att jag var snabbare än jag är. Men nu är det iallafall gjort och det som återstår nu är väntan på att den ska bli bedömd. Förmodligen får jag resultatet redan nästa vecka. Min lärare är otroligt snabb i bedömingarna. Britt-Marie, tack för lånet av organisationsboken du får snart tillbaka den!

I går kväll upptäckte jag något mindre roligt i mitt kök. Skulle dricka lite té och undrade vad det kunde vara som låg under trasmattan vid diskbänken. Jag lyfte på den och det visade sig vara golvet som blivit ojämnt, alltså vatten har trängt in i trät och fått det att svälla. In med näsan under diskbänken så konstaterade jag att det är en koppling till kallvattnet som gått sönder. Hur lätt är det att få tag på en rörmokare kvällen innan nyårsafton???? Jag stängde av vattnet på huvudbrytaren och ställde en fläkt i bänkskåpet. I morse var spånskivan och det andra träet därunder torrt men golvet är fortfarande buckligt.

Förmiddagen idag ägnades fullkomligt åt studier men eftermiddagen åt sociala aktiviteter. Åkte hem till mamma och pappa för att äta middag och rida. Passade även på att utnyttja deras dusch så slipper jag släppa på vattnet här hemma. Efter ridturen serverades ostoch kex innan jag styrde kosan hem igen för att återuppta studerandet.

Nu har jag skrivit så mycket idag, mest i studierna men även lite här så det räcker.

Ha nu alla en riktig god start på 2009!

Ladda batterierna

Vad många saker jag har som behöver batterier. I de flesta apparaterna är det återuppladdningsbara, som tex i digitalkameran och min Eee PC. (Den köpte jag för försäkringspengarna jag fick vid olyckan försäkringen som ingår kommunals fackavgift!) I andra grejer, som fjärrkontroller och bankdosan är det engångsbatterier. Jag försöker att ha lager av de sorters batterier som används mest. Men har man barn så får batterierna ben och rätt vad det är finns det inga. Eller som idag, köpte nytt batteri till bankdosan, byter och ska använda den men i fönstret är det bara en massa konstiga tecken. Enligt supporten på telefonbanken har dosan varit utan ström för länge och tappat minnet. Tur att alla räkningar är betalda för den här gången. Ny dosa får jag hämta på bankkontoret.

Mina inneboende batterier har ganska hög laddningsnivå just nu. Var med Rasmus, och hans pappa, på BUP idag och det är skillnad på hans beteende nu, det sa även läkaren och psykologen som vi träffade där. Men nu när saker börjar fungera med och kring Rasmus tycker hans pappa att möten och besök på HAB och BUP är onödiga för det blir bara jobbig tid för Rasmus och att man ska låta det vara när det fungerar. Jag tycker att man ska fortsätta ha kontakterna för att få kontinutet i det man gör och även en röd tråd i behandlingen. Dessutom behöver både Rasmus och jag bekräftelse på att det går framåt åt rätt håll och att vi gör ett bra jobb.

Idag skulle jag ha fortsatt med mina studier men har varit på stan, dels på BUP men även uträttat andra ärenden så studierna tar jag tag i morgon förmiddag. Är inte orolig än att tiden ska springa ifrån mig.

Egen tid

gör att jag hinner faktiskt med mindre än vanligt. Nu när Rasmus och Robin är hos sin pappa gör jag verkligen mindre saker. Har inte ens hunnit att skriva något här de två senaste dagarna. Vad gör jag då?

I lördags satt jag med näsan i boken om organisationer fram till klockan var fem på eftermiddagen, men likaväl var det drygt 90 sidor som väntade på att jag skulle läsa dem. Efter ett långt skönt bad i karet, somnade som vanligt en stund innan vattnet blev för kallt, åkte jag till Östersund och dansade till Jannez. Dansade och dansade hmm. Jag har aldrig varit med om att det varit kö för att komma in på en dans 10 minuter innan den börjar och då har jag gått på många och är oftat där så att det är jag som sopar av trappan och låser upp :-) Men i lördags var det drygt 30 meter kö när jag kom dit. Vid tiotiden brukar det smälla till och bli knökfullt, inte den här kvällen kl. 21.30 hade dansen transformerats till en kollektiv rörelse till musik. Trots det fanns det flera tappra som gjorde försök till att utöva andra danser än foxtrot,t.ex. lindy hop och bugg. Lyckades att dansa med de personer som jag helst ville dansa med på ett tiotal danser, vilket var alldeles lagom för ryggen. Efter dansen skjutsade jag hem Martina, som tonåring som hon är höll ut tills de nästan kastade ut oss från Folkets Hus.

Väl hemkommen fikade jag lite och då fick jag syn på en gammal tant, bor ju granne med ett ålderdomshem så det är inget ovanligt, som var ute i tunna kläder och studerade en lyktstolpe. Det ovanliga i den här situationen var att klockan vid det här laget var 01.45. Jag fikade i lugn och ro och löste lite korsord samtidigt som tanten ute bekymrade mig. Nästa gång jag tittade ut var hon på väg mot en dörr på gaveln så då blev jag lugnare, temperaturen ute var ca-10. Men dörren hade slagit igen och var låst så tanten kom inte in. Hon pinnade stelbent iväg till nästa dörr som är ca 50 m längre bort på husets långsida, men även den dörren var låst. Då vaknade omsorgen i mig och jag letade reda på telefonnumret till hemmet. Lite märkligt är det att ringa den här tiden på dygnet. Personalen svarade och jag berättade att det var en tant som var ute och inte tog sig in, döm om min förvåning när hon svarar: "Ja, vi vet!" Tanten hade varit ute i drygt 20 minuter utan att de hade tittat till henne och hon var verkligen tunnt klädd, vem är det som har ansvaret en sådan gång???????

Igår hade jag ordentlig sovmorgon och sedan åkte jag hem till pappa och mamma för en härlig ridtur. Kom upp alldeles själv på hästryggen, på tredje försöket, märker att det går framåt med träningen, styrkan, smidigheten och orken. Kallt ute ca -15 grader och idag är det ännu kallare så mina skidplaner fick vila. Är det nästan 20 minusgrader är det ohälsosamt att ge sig iväg och åka skidor. Har istället varit och hälsat på Sofia och pratat en del smörja. Sen har en läslogg blivit skriven och inskickad. Jobbar hårt på den examinerande uppgiften och har knåpat ihop två av fem delar, har även inledning och avslutning kvar. Men klart kommer det att vara senast 081231 23,59!

Min egna tid går just nu mycket åt till att studera klart och även att rehabilitera ryggen, bra prioriteringar tycker jag själv!

Tyst det är i huset

men det är inte midnatt. Rasmus och Robin har åkt till sin pappa och nu är det tvärlugnt här hemma. I morse ville jag att tiden fram till kl.15 skulle gå fort då de skulle hämtas av sin pappa. Barnen var nämligen mer högt än lågt och ganska osams hela tiden. Min uppgift blev att vara fredsmäklare och insatsstyrka samtidigt för att de inte skulle driva varandra och mig till vansinne. Nu har det gått två timmar sen de åkte, pappan var sen vid hämtningen, och jag har långtråkigt. Det blir verkligen skillnad som natt och dag när de åkt, dessutom blir de borta en hel vecka.

För att få tiden att gå brukar jag jobba mer, men den här veckan blir det studier som gäller. Läser organisationsteori som jag bestämt ska vara klar i år. I går gjorde jag en sen ansökan till Mittuniversitet och lärarprogrammet med inriktning: läs, skriv och matematikinlärning. Får se om jag blir antagen, och då får jag ta ställning till hur mycket jag kan jobba samtidigt som jag studerar. Skulle för ekonomins skull behöva kombinera jobb och studier. Möjligheten finns eftersom studierna sker på distans mot Härnösand som studieort. Hinner att bli klar lärare innan jag fyller 40 isåfall.

Fridfull jul

I år har jag bestämt att låta bli att stressa under julen. Bestämt och bestämt, kroppen säger ifrån när jag ens försöker och allt blir som sirap som stått i kylskåpet=riktigt segt. Så igår på julafton höll jag mitt löfte och tog det bara lugnt och det ÄR bra och skönt. Först jobbade jag med julbönen i kyrkan, innan dess hade vi ätit långsam frukost hemma mina barn och jag. Strax efter kl 13 åkte vi hem till mamma och pappa där var maten framdukad och tur var det. Mitt blodsocker var lågt och då har jag en tendens att bli folkful. Och mat är de enda som jag inte skämtar om, bara så ni vet.

När maten och disken var undanplockad började Kalle Anka på tvn och hela familjen, dvs mamma, pappa, storasyster+hennes barn 19 & 16 år (barn??), lillasyster, lillebror jag och mina barn 8 & 12 år. Kan tala om att 4 av 10 tog sig en kortare eller längre tupplur till tvn. Jag låg på golvet med filt och kudde och det var i det närmaste att även jag somnade en stund. Robin tjänstgjorde som tomte men fick lite hjälp med utdelningen för annars tror jag att vi fortfarande skulle hålla på med den. Trots att vi bestämt att det skulle hållas igen på klappar var det jättemånga även i år. Trevligt är det att bara umgås och jag njuter av att se de andra öppna sina paket. Tillslut fick jag påbackning och öppande mina. En ny micro bland annat smått och gott var det i.

Vi avslutade det gemensamma julfirande med Karl-Bertil Jonssons julsaga. Robin, Rasmus och jag åkte sen hem i "tomte-Nissan". Kl. 21.30 somnade jag i Robins säng efter att ha läst Mamma Mu och Kråkans jul. Rasmus väckte mig 23-tiden och då la jag mig i min säng och fortsatte sova.

Idag har jag skidat ca 3 kilometer och sen har hela familjen (se ovan) varit här och fikat. Även idag har et varit väldigt mycket lugn och ro. I morgon åker Rasmus och Robin till sin pappa och blir borta en vecka. Under den tiden de är där ska jag göra klart mina pedagogikstudier och ta hand om mig själv.

God fortsättning, läsare!

Omväxlande jobb

Sjulsmäss

Att ha så skiftande arbetsuppgifter som jag har är nog få förunnat. Alla är inte riktigt lika roliga men det finns nog ingen som jag tycker är urtråkig. Från att attestera fakturor digitalt, kopiera 420 st församlingsblad efter att ha skrivit, kollat uppgifter och korrekturläst det, ha barngrupper i ålder 0-100 år, med mera.

Skojar faktiskt inte om 100-åringar. Idag fyller en tant 100 år och personalen från jobbet var dit och uppvaktade henne. Hon är otroligt pigg och satt i en stol och såg ut att njuta för fullt. Hennes son, som är ca 65 år, såg däremot tröttare ut. Det var tredje dagen som det firades. Den här förhållandevis pigga 100-åringen bor hemma i eget hus med hjälp från hemtjänsten.

Efter uppvaktningen hade jag tillsammans med kantorn barnkör och övade inför julbönen i morgon kl.12. Det blir min sjätte julafton i rad som jag jobbar så redan nu har jag bestämt att var helledig nästa julafton.

Numera hr jag en fjärrstyrd garageport på mitt garage. Det underlättar att bara trycka på en knapp för att få upp porten istället för att försöka stänga båda dörrarna samtidigt med ganska stor kraft, kraften behövs eftersom karmen var spruckit då blåsten tagit tag i porten lite för hårt, för många gånger. Tro nu inte att den gamla porten har hamnat på soptippen utan den återvinns genom att hamna hos pappa och mamma och i den övre öppningen på stallet.

Hemma är det nu klart med julpyntandet. Skinkan är griljerad, julklapparna inslagna och ingen julstress alls. Jag önskar alla mina vänner precis samma ro!

God Jul.

USA resa del 7

Tisdag 21/10

Kallaste morgonen hittills. Både utomhus och inne i husvagnen. Har inte sovit så bra i natt. Frost på marken. Vaknade innan klockan ringde. Skämtade med Göran igår när han frågade vad vi ville ha till frukost och jag svarade: Ägg och bacon! och det blir det. Servicen från Gunilla, Göran och deras vänner är kanon.

Klockan 9.15 var det tänkt att vi skulle åka till Sjöstugan, som är Shaon och Wes sommarställe, för en promenad och se hur det ser ut där. Maria Tjäder som hade haft kökstjänst efter frukosten skulle skynda sig och tog därför några skutt, klev snett i en grop och stukade foten rejält. Så nu har hon provat på den amerikanska sjukvården. Resultat=ett stödbandage som liknar en moonboots!

Tillbaka till tidigt i morse när vi vaknade och trailern var iskall. Förmodligen när vi igår kväll försökte höja värmen på fläkten så började den att bara blåsa runt luften. Alltså var nästan lika kallt inne som ute i morse. Nu har värden fixat till värmen och pekat med hela armen och förmanat: RÖR INGENTING!

Vid fyra-tiden ringde Annicas telefon, jag hörde de inte utan de berättade för mig nu på morgonen. Det var arbetsförmedlingen i andra ändan. Smart som Annica är fann hon sig snabbt i situationen, trots att hon var nyvaken, och avslöjade inte att hon befinner sog på andra sidan Atlanten och inte hemma och söker jobb. Det man inte vet har man inte ont av.

Vi kom iväg till sjöstugan lite efter schemat, sen Maria tagits om hand om av Göran, och fick en guidad tur av Wes med historiska inslag om hur utbyggnaden av stugan gått till. Det mest minnesvärda var nog att då taket läckte in i vardagsrummet så byggde man på ett rum där istället för att bara laga läckan. Birgit, Sharon och jag blev kvar i stugan framför brasan medan de andra tog en promenad runt sjön och tittade även på Wes kusins hus. På väg från sjöstugan gjorde vi ett snabbstopp hos Janssons innan vi åkte in till Duluth där vi åt en fantastisk god lunch på Grandmaś: kycklingfilé med mozarellaost och pasta.

Tittade i en del affärer men tyckte att utbudet var sådär. Handlade present åt mor och far: Duluthstrumpor. Färden gick vidare mot Cloquet där Joananne föreläste om Amischfolkets quiltar. Jag lånade ut min ena krycka till Maria när hon ramlade och hade därför snedbelastat kroppen när jag gått. därför hade jag ont i ryggen och fattade beslutet att ta värkmedicin och stanna i vanen och sova. Lyckades somna ganska omgående, sov ca en timme. Hittills är jag bäst i sällskapet på att sova middagslurar.

Göran hade lagat middag när vi kom tillbaka: stek, peran och grönsaker. Efterrätt: kaffe och glass. Försöker att komma i säng tidigt ikväll men nu är klockan redan 22.30 så får se hur det blir med den saken. I morgon ska vi åka norröver kl. 10, det finns de som är skeptiska att vi kommer iväg då men vi campare ska iallafall vara klara då. Nu pågår visning av det som inhandlats de senaste dagarna eftersom Helena och Bendigt har kommit.