Ett år till de andra

Jaha, så var det dags för födelsedag, igen eller? Jag har (vad jag tycker själv) inga problem med att bli äldre.I år känner jag mig mycket bättre psykiskt och fysiskt än de två tidigare åren.

36 år alltså. Det enda som är lite gruvsamt är att om jag vill ha flera barn så börjar det brinna i knutarna nu. Fast med ett barn som är i puberteten och ett som klarar sig själv kortare stunder så är det inte helt självklart heller att börja om med spädbarn. Å andra sidan bör/måste det vara två personer för att det ska bli något barn, och det är inte i den situation som jag befinner mig nu, heller.

Sommaren har mest bjudit på regn så den semester som barnen och jag hade på Kos känns riktigt bra att vi tog oss, tackar mina arbetskamrater igen för att de pushade på. En del av semestern i sommar har gått åt till socoilogistudier. De två första tentorna gick rikitgt bra, betyg C respektive B, och analysuppgiften är inskickad. Hur det gått på den vet jag först i mitten av september när bedömningen är gjord.

På måndag börjar skolan igen för barnen och förhoppningsvis blir rutinerna mer fasta då. Vilket hela familjen behöver, främst är det läggningstiderna som ska rättas till. Rasmus är gärna uppe länge på kvällarna och jag behöver sova för att orka jobba. Och om jag lägger mig innan han gör det förmodar jag att han skulle bli tittandes på tv hela nätterna. Men ändringen är i antågande som sagt.

Ikväll ska jag fira lite tillsammans med barnen. Middagen är förberedd, kycklinggrytas och ris. Men glassen som jag köpt har av någon konstig outgrundlig anledning dunstat från plastlådan i frysen, hur gick det till? Tur att det finns mer på ICA.