Hälsosamt

Jag har bestämt mig för att göra en del förändringar vad det gäller mitt intag av föda. Det blir för mycket smörgåsar varje dag, för lite frukt och grönt. Men nu ska det ändras. Anledningen till omläggningen har ingenting med min vikt att göra, den är bra, men när jag drar ner på snabba kolhydrater minskar värken i lederna på en gång.

Under storhelgerna och lovet för barnen har rutinerna kring våra måltider varit oklara. Vi har oftare fikat mitt på dagen än ätit lagad mat. Jag har förhoppningar om att när skolan nu är igång igen så blir det bättre ordning  på hela familjen och då även matrutinerna. Den här första veckorna har det gått riktigt bra. Vi har ätit varierad mat, inte bara pasta som det lätt blir. Fast det uppskattas inte alltid av barnen. Som idag till exempel, ugnsrostad potatis och morötter, riktigt gott tycker jag och till det ostgratinerad kassler. Men vilka miner mötte mig? Inga direkt uppskattande iallafall. Eftersom jag jobbar kväll imorgon lagade jag även middag till barnen, jo jag vet lite curlingvarning, men då vet jag att köket har en chans att överleva.

Igår fick jag ett kvitto på att det är rätt så bra med min hälsa och att rörelsen gör mig gott. De allmänna blodproven, även om de inte gör en djupdykning, visar på att blodsocker, Hb, blodtryck och kolesterol håller sig under gränsvärdena, flera med god marginal. Jag har på tre år blivit nästan två centimeter längre och fått något mer nedsatt hörsel. Ett pass med motion, eller rörelse som jag föredrar att benämna det, helst utomhus får mig att må bättre. Jag är ganska säker på att utan den skulle hösten, den gråa tiden och relativt hög arbetsbelastning, fått mig mer ur slag och nedstämdheten kommit som ett brev på posten. När det gäller mitt mående är det jag som till stor del kan påverka själv hur det ska bli.

Förnuftet för mig in på den vägen! Men ibland står förnuftet I vägen för känslorna. Att då och då låta känslorna styra är också hälsosamt. OM det inte är till något skadligt det leder till. Att ge sig hän är bara nyttigt och då känslorna får utlopp säger förnuftet att det var rätt gjort, trots att förnuftet från början stretade i en helt annan riktning. Ända sen snön kom har jag haft en längtan att göra en snöängel, men eftersom jag nästan är 40 år säger förnuftet att jag är för gammal. Efter helgen där förnuftet tog en paus och känslan fick styra, där det fortfarande känns som rätt beslut tyckte jag att det var dags!