Semesterdags

Nu har jag semester.Och för tredje året irad händer det något med min kropp som gör att jag inte riktigt är 100%. För två år sedan var det hjärtat som rusade och där jag till slut insåg att det var en utmattningsdepression som jag drabbats av. Det tog tio månader innan jag var tillbaka på heltid på jobbet. Fortfarande har jag sviter av den och klarar inte av stress eller samma höga tempo som innan.

En månads heltidsjobb lyckades jag klara av innan sju veckors semester och föräldraledighet tog vid. Fredagen innan jag skulle börja jobba ramlade jag av hästen och fick frakturen på ländkotan. Konvalesencen efter olyckan, om jag räknar i sjukskrivning, blev drygt fem månader. Förra söndagen hjälpte jag till med hökörningen hemma på gården och på något vis körde jag högaffeln in i höger underben. Inte rakt in i skelettet men i benet. Har ingen aning om hur långt in men vet att det gjorde rejält ont, både upp i knäet och ner i foten till tårna, på en gång. Jag drog upp byxbenet och konstaterade att det blödde och tänkte då att: "Bra nu kommer eventuella bakterier ut." Och det var bara ett litet, litet sår.

På natten värkte det i benet och på måndagsmorgonen hade det antagit en mörkare nyans och känslan var som ett träben. Nåja, ingen tid för att känna efter ordentligt utan iväg med RObin till fritids och mig själv till jobbet. Förflyttade mig rätt så klumpigt på jobbet under dagen. När jag slutat skulle jag förbi Apoteket och hämta medicin. Väl där frågade jag om de hade något bra plåster som inte fastnar och något att tvätta såret med. Farmaceuten frågade till vilket ändamål och jag berättade vad som hänt. Hon pekade med hela armen mot hälsocentralens reception och frågade samtidigt om jag varit i kontakt med sjukvården. Själv hade jag knappt tänkt tanken. Nåja, det slutade med ett besök på akuten och stelkrampsspruta och penicillinkur i tio dagar.

Läkaren frågade varför jag väntat ett helt dygn med att åka till en läkare och jag svarade: "Det är ju bara ett litet sår" varpå jag fick svaret: "men jordbakterier och andra bakterier som kan finnas på en högaffel, som står ute och används till djurskötsel, kan ha förödande effekt, och sprida farliga infektioner"

Ok, nu vet jag det. Inte för att jag har tänkt att göra om det någonsin, men i alla fall. Benet blir stadigt bättre och trääbenet har jag inte kännt av sedan i torsdagsmorse, om jag inte räknar fredagsnatten efter dansen. Såret är litet men vill inte läka utan det vätskar sig. kan erkänna att jag mår inte jättebra på penicillinkuren heller men det ska ju ta bort alla hemska bakterier i kroppen.

Nästa år ska jag vara frisk i samband med semestern, alternativet är att låta bli att ta semester!