Troll

Det går troll i mina semestrar! Vet inte för vilket år i raden som det händer något som stoppar upp ledigheten och att själv få styra över tiden. Förra året var det iallafall ett revbensbrott och igår var det precis ett år sedan den dagen. I söndags, för en vecka sedan, kände jag en knöl i vänstra armhålan. Lite öm men inte så stor. Tänkte att det lär väl vara en förkylning som är på väg att bryta ut och att en lymfkörtel på grund av det sväller lite. Men den fortsatte att svälla och började likna den knölen som jag hade i pannan i mitten av juni. Jaja... min tanke var att eftersom det inte gjorde något åt den när jag uppsökte sjukvården var det lika bra att bara vänta ut att svullnaden skulle gå tillbaka.

I fredags var knölen ca 3x3 cm, röd och ömt i hela armhålan. Googlade en del och kom fram till att det ändå kanske skulle vara bra att ta en kontakt med sjukvården så jag ringde till sjukvårdsrådgivningen. Hmmm... olika besked beroende på vem man pratar med. Den sjuksköterska som jag hamnade hos i fredags tyckte absolut att jag skulle besöka en läkare, helst på fredagkvällen, och att vänta tills måndagmorgon och att hälsocentralen öppnar var alldeles för länge. Jag lovade att ta kontakt med rådgivningen på lördagmorgon igen. Fick tid, in på akuten och distriktsläkarjouren. Efter mindre än en halvtimme var jag därifrån igen.

Läkaren konstaterade snabbt att jag har en böld i armhålan. Hans första förslag var att snitta hål på och tömma den, men när han såg min min ändrade han sig till att ge mig en dunderpenicillinkur.  Den är nu uthämtad från apoteket och påbörjad. Jag hoppas på att medicinen ger ett snabbt resultat, för nu är vänster arm lite obrukbar på grund av att det helt enkelt gör ont att ha den emot kroppen. När jag går sätter jag handen i sidan för att undvika att ha tryck i armhålan.

Att vara på akuten lördagförmiddag när Storsjöyran pågår är en upplevelse. Jag vet inte hur många yranrelaterade besökare jag såg under min korta tid på akuten. De hade väl precis börjat att kvickna till i sina tält och sovsäckar, eller om de ens hade lagt sig. På min väg ut mötte jag två killar, den ena vinglade fram och den andra tömde en flaska Absolut precis innan han gick in genom entrén...

Det är inget kul att vara halvtussig när jag har semester. Så nu hoppas jag att jag blir återställd inom ett par dagar så jag kan fortsätta disponera min lediga tid på det sätt som jag vill helst. Men tyvärr får jag låta bli att träna så länge som infektionen är kvar i kroppen, TYPISKT!