Nu är det slut på undanflykter

Ni som känner mig vet att jag har svårt att stå emot utmaningar. Ett exempel är från julen 2007 när pappa frågade mig om jag inte skulle rida istället för att ta en promenad, och se nu hur det gick. Innan fingret gick lite sönder red jag två gånger i veckan, ska snart fortsätta med det för att det ger så mycket att få komma ut i skogen på hästryggen. Ska bara låta frakturerna läka en eller ett par veckor till tyckte sjukgymnasten.

Nu är det min lillasyster Kajsa Stina som har utmanat mig! Och självklart är det för svårt för mig att säga nej. Nu blir det tjejvasan nästa år. Tre mil på skidor och jag som tycker om att åka skidor så mycket, not! En förutsättning är att min utrustning är bra så idag har jag köpt nya skidor och pjäxor. Det var på Team Sportias rea så hela utrustningen kostade mindre än vad det ordinarie priset på skidorna var.

Funderar också på om det är läge att ta mig igenom tjejmilen i år igen. Har genomfört den tre gånger tidigare och senast förra året tillsammans med min före detta kollega Karin. Tiden blev 1,26 och det är jag nöjd med, men ska jag göra det i år är målet naturligtvis att komma under den tiden.

Anledningen till att jag fortfarande inte är anmäld beror på att vi åker på personalresa den veckan, som tjejmilen går av staplen på söndagen, och är borta tisdag till fredag. Mitt bekymmer är hur jag ska lösa det för barnen så det blir bra för dem. Eftersom vi ska ut och flyga och åker via Arlanda skulle jag isåfall ta mig därifrån in till centrum av Stockholm och stanna till söndagen. Några dagar i huvudstaden är sällan fel. Lite shopping och flanerande är alltid kul. Får ta mig i kragen och fundera klart på hur jag ska göra. Någon som känner sig manad att ta sig igenom tjejmilen med mig?