Höst

Nu är hösten här och jag vet inte om det är därför jag har så svårt att sätta mig vid datorn och skriva nya blogginlägg. För mig är hösten en tid av nedstämdhet. Så har det varit i många år, minns att 2000 var det så fast jag hade ett nytt barn i magen och födseln att se fram emot, så var det en tråkig tid när inspirationen aldrig vill infinna sig.

För två år sedan var det en väldigt tung höst men i år känns det iallafall ok. Har fått medicin som gör att nattsömnen är bra. Kan sova hur mycket som helst i och för sig, men det beror nog även på att sommaren med lediga barn blir intensiv och värken i ryggen är en ständig följeslagare.

Jag vill skriva, helst varje dag, för att skrivandet får mig att må bättre men samtidigt är det inte ett måste för mig. Vi vuxna har alldeles för många "måsten" ändå.

Idag ska jag och barnen ta in det som ligger lite här och där på tomten för vilken dag som helt kommer det att snöa igen och då är det inte säkert att snön töar bort. En hel del löv på både buskar och träd vägrar byta färg och klamrar sig fast på grenarna. Jag brukar kratta ihop dem och köra över med gräsklipparen och sen låta det bli gödning, men i år får det bli på något annat sätt. Tror nämligen att innan det ramlat ner är snön här.

Barnen, Rasmus är nu längre än mig, har större fötter och snart även ikapp mig viktmässigt, har mindre tid och engagemang att retas med varandra och mig när skolan är igång. Tokbra, tycker jag. På jobbet, lokalt i Näs, är det lite tomt efter att mina två kollegor har börjat på nya tjänster i en annan församling, så vid fikabordet har jag vaktmästaren att munhuggas med, och det är abslut inte illa. Tur att de andra kollegorna inte är så långt borta och att vi jobbar rätt tight tillsammans i de olika verksamheterna. Jag har nog ett av världens bästa jobb, faktiskt!


Hösten är nog rätt ok ändå. Jag tillåter mig att inte vara på topp hela tiden utan flyter med och gör en del saker på ren rutin. Snart är adventstiden, snön och stearinljusens tid här och då vet jag att livet på en gång blir härligare att leva. Igår var jag bjuden på middag hos goda vänner och det är guldkornen i vardagen.