Att läsa vidare

Nästa vecka påbörjar jag teckenspråksutbildning. Härligt att få lära mig något helt nytt men också lite gruvsamt. Har jag förmåga att ta in det nya språket med annan grammatik och meningsbyggnad än det språket som är mitt modersmål. Jag gjorde ett försök för några år sedan att lära mig spanska genom endast hemstudier, i samma takt som den äldre sonen lärde sig i skolan. När hans intresse svalnade, och så småningom lade ner c-språket, la jag också ner. Enstaka ord sitter kvar men jag tror att kunskapen är helt obrukbar i den verkliga världen.

Blir det lika med teckenspråket eller har min studiemotivation att lära mig det högre dignitet än för spanskan? Det känns iallafall bra att kursen startar på folkhögskolan i tre dagar tillsammans med de andra studenterna. I övrigt vet jag inte så mycket om varken studielitteratur eller studieformen, men det lär visa sig under kursstartsdagarna. Under en av eftermiddagarna ska jag även träffa delar av den arbetsgrupp på Härnösands stift som jobbar med den teckenspråkiga verksamheten och det är spännande möte för min del. De kanske har stora planer för mina kommande kunskaper, och jag kan ju inte motstå utmaningar.

Jag har idag tittat in på hemsidan för alla universitetsutbildningar som kommer att ges i sommar. Antagningen öppnar inte förrän i februari men då ska jag vara beredd att söka några kurser som jag vill förkovra mig i under sommaren. Hittade fyra som intresserar mig och kommer att söka dem. Sen får jag se vilka jag kommer in på och om jag måste välja eller om det fungerar att läsa allihop. Inriktningen på universitetsstudierna är i linje med det jag har läst tidigare, pedagogik och unga människor.

En fundering för min del är när, eller om, jag ska göra allvar av mina studier och utbilda mig till något som jag kan försörja mig på i framtiden. Eller är det här min melodi, läsa det som dyker upp som jag intresserar mig av eftersom jag har ett jobb som jag stormtrivs med.