Glädje och sorg

Tänk att en del saker i livet är både härliga och samtidigt jobbiga . En sådan sak var jag med om på jobbet igår. Barnmusikteaterföreställning.

Under hela vårterminen har barnen övat tillsammans med mig och kantorn på en musikteater, Regnbågen. Många sånger som de lärt sig helt utantill, mycket energi går åt under varje körövning för jag är en person som jobbar med hela min kropp och kroppsspråk för att förmedla texter och melodier.

Och igår var det alltså föreställningsdags. Övning från förmiddag, lunch tillsammans och sedan kl. 14 föreställning. Själv hade jag ingen nervositet men hos barnen fanns det en del. De var så fina när de bytt om till kläder i alla regnbågensfärger. Självklart gick föreställningen smärtfritt och succé är ordet. Efteråt är det skönt att det gått bra och faktiskt är över, samtidigt som det är tråkigt att inte träffa de härliga barnen på tisdag igen för övning.

För det mesta är det roligt på jobbet men idag har det varit riktigt ledsamt. Min kollega Karin har fått tjänst som studentpräst på Campus i Östersund och hade sin sista arbetsdag idag. Riktigt bra för henne, tror att tjänsten passar henne superbäst, men för resten av vårt arbetslag är det en förlust. Och idag kändes det ordentligt i hela kroppen. Kunde inte hålla tillbaka tårarna. Fokuserade på det som var mitt ansvar i gudstjänsten och sen rann tårarna nerför kinderna...

Vet att vi, Karin och jag, kommer att fortsätta att umgås men att ha en arbetskamrat som henne är mer än guld värt.

Nu känns det något bättre, tårarna renar. Kommer att sakna min kollega och hennes sunda synsätt på det mesta i livet. Imorgon på jobbet är det öppet kyrkis, en källa till glädje. Vilket bra jobb jag har!

Sol, sol

Mest inombords. Har varit med Rasmus på habiliteringen idag och han har blivit överöst med beröm. Klarat av målet vi satte, för två veckor sedan, med klockanvändning med bravur. Som arbetsterapeuten sa redan då att för Rasmus är det viktigt att det är på riktigt, och nu har han kört i skarpt läge med att få en påminnelse när de är medicindags. Stor eloge till honom. BRAVO Rasmus!!

Men solen lyser även på alla som varit ute idag. Det är också jättebra!

Ligga lågt

Går in i en på jobbet rätt så hektiskt period nu. Så på grund av det kommer blogginläggen bli mer sällan förekommande. Är helt enkelt trött när jag kommer hem och ska låta bli att starta datorn, för då blir jag sittandes och andra saker som är högre prioroterade kommer i skymundan. Och då går hela helgerna åt till att hinna ikapp med göromålen.

Jag börjar redan idag och håller mig kort.

Barnkörövningen idag gick fantastiskt bra. Nu kan barnen alla sånger utantill och tur är det eftersom musikteaterföreställningen är nästa lördag och det återstår bara en övning. Vilka duktiga barn!!!!!

Skogtur på hästryggen

Har idag tagit en härlig ridtur i skogen. Snön ligger på vissa ställen kvar, och där solen inte nått fram, i ganska stora högar. Men det har börjat att vakna där solen skinit. Och torkat upp, för på de flesta platserna i skogen är det väldigt blött hela sommaren och många av stigarna är obrukbara på grund av vätan. Men idag var det bara toppen.

Ridturen tog oss till skogsbilvägen upp mot Klejva och grusgropen. Vi vek av från bilvägen och tog en liten väg, mest för människoben, traktorer eller hästar. I en mystack hade en förmodligen nyvaken björn gjort ett stort hål och letat efter lite att äta. Vi såg åtminstone inga färska björnspillningshögar eller ramspår.

Radån, som hästen jag rider heter, tittade sig nyfiket omkring på allt som på nytt ska upptäckas och kontrolleras. Hela tiden med något ätbart i munnen. i skogen finns nämligen ett, för honom, aldrig sinande smörgåsbord. Där finns, granris, tallkvistar, några grässtrån och lingonris. Ibland följde även mossa med, men Radån gillar det som går att äta och vann faktiskt ett av sina första travlopp med mat kvar i munnen.

Nu tycker jag att om han är 20 år gammal så är det helt ok att ha en del olater för sig. Han är nämligen en väldigt snäll och ärlig häst. Med ärlig menar jag att han genom sin kropp tydligt talar om för mig som ryttare vad han tänker göra. Men kom nu inte och säg att han inte var så snäll den gången jag ramlade av, i augusti och gjorde illa mig ordentligt, för det var inte hans fel, jag var helt enkelt inte beredd den gången utan satt i mina egna funderingar. Fast det gick ju bra, tillslut!

Sol...

ute, sol inne och sol i varje sinne.

Kan skriva under på att det mesta känns och går mycket lättare när solen skiner. Idag har det varit en sådan dag med massor av solsken. Självklart var det min största önskan att så snabbt som möjligt komma ut i det vackra vädret. Men eftersom jag den här veckan varit riktigt trött efter jobbet var städning, tvätt och en del annat ogjort.

Barnen hjälpte till med städningen genom att ta ut mattorna och skaka dem. När jag städat klart kom jag på att kolla efter ett större RAM-minne till datorn, det tar nämligen lång tid för den att komma igång vid uppstart. Sagt och gjort, plockade bort sidan på chassit, oj hoppsan, där inne var det massor av fint fint damm som täckte det mesta i innandömet av datorn. Tog bort en hel del av det. Under tiden hade Robin ringt till en kompis och sagt att han skulle komma dit, så då skjutsade jag honom. Och upptäckte hur verkligt skönt det var ute.

Väl hemma igen fixade jag lite fika för att sedan gå ut. Började med att plocka mossa från garageinfarten. Sen planterades, äntligen, tomat- och gurkfröer. förhoppningsvis gror de och växer snabbt, Fast utplantering i växthuset dröjer nog nästan fram till midsommar. Fortsatte att komma på utomhus aktiviteter som kunde utföras för att slippa gå in.

En uppgift är att lösa korsord och den sysselsättningen tar nästan aldrig slut. Tillsammans med en kopp kaffe eller en vattenflaska går det att lösa i flera timmar. Rasmus hade bestämt att idag var det grillpremiär för vår familj så då slapp jag gå in och laga mat. Fasntastiskt.

Hade hängt alla tvätt ute så nu luktar den härligt friskt. Längtar efter att krypa ner i sängen och dra in den doften i näsan. Lovar att jag kommer och sova gott i natt. Väderprognosen för imorgon bådar lika gott som idag. Jag håller mina tummar.

Kort om dagen idag

Började med att vakna till Robins prat strax efter klockan sex. Kan inte förstå att han är så morgonpigg varendaste morgon. Det spelar ingen roll om han varit uppe länge kvällen innan så kvittrar han igång vid sextiden på morgonen.

Sedan frukost och iväg med barnen till skolan. För egen del bar det av med bilen in till Östersund för utbildning i webpubliseringsverktyget Content Studio. Att sitta och lyssna och ta in den mängden information som Ulrika delgav tar på krafterna. tur att vi startade med kaffe och smörgås så energinivån inte var på tok fär låg. Efter 2,5 timmars lyssnande bjöds det på lunch. Helt fantastiskt salladsbord, varmrätten god och sen lite mer kaffe på maten så var jag laddad för mer utbildning.

Nu gäller det för oss som har informatörsansvar i de olika församlingarna att komma fram till vilken struktur hemsidan ska ha och hur det ska presenteras. Det första som vi ska komma överens om är vilket namn som ska användas. och det kommer vi att göra.

Efter middagsstök och annat inomhus blev det krattning av gräsmattan för att minska gruset som av outgrundlig konstig anledning har hamnat där. Nu har jag istället massor av mossa på garageinfarten. Imorgon har den säkert torkat och då ska jag bära den till skogs. Allt som kan göras ute nu prioriteras för innearbetet. Iallafall om solen skiner.

Energiurladdning

Som vanligt på tisdagseftermiddagar har jag, tillsammans med kantorn, barnkör. Det är tio barn i ålder 6-11 år och full fart i en timme. Barnen är fantastiska och lär sig sångtexter utantill på löpande band. I söndagskväll kom jag till insikt att vi bara har tre övningar kvar innan det är föreställning, och vi hade inte sjungit igenom hela musikteatern.

Men idag började vi med första sången och hann till och med den sista sången i föreställningen. Själv fick jag byta roll från att ha varit berättare till att bli en fruktansvärt arg drake som äter upp solen. Kan säga att rollen gör mig rättvisa....Men egentligen var det engeridräneringen som körövningen medför som jag ville beskriva.

När jag hjälper barnen att lära sig texterna jobbar jag med hela min kropp och samma sak gör jag när de sen sjunger sångerna. Undrar vad den dirigentstilen kan kallas? Men det är av underordnad betydelse, den tar dock massor av energi och flera av barnen kräver lite extra uppmärksamhet, för barnen lär sig texterna och förstår när de ska sjunga starkare, svagare, fortsätta sjunga, hålla ut en ton och bli tysta. Helt otrolig ljudlös kommunikation, men jag blir alldeles jättetrött efter övningen. Så tisdagskvällarna får gå åt till att hämta lite ny energi genom att se på tv, läsa en bok eller något annat kravlöst.

Imorgon tar jag tag i arbetsuppgifterna med ny energi igen.