Ny krock i ökänd korsning

Läser jag om i dagens nätupplaga av ÖP. Korsningen som det handlar om är Fröjavägen - Vallaleden på Frösön. Jag kan faktiskt inte riktigt förstå varför den här korsningen är så olycksdrabbad. När du kör i den behöver du bara se efter trafik i en riktning åt gången, sen kör du fram och kollar åt det andra hållet. men här händer det olyckor nästan varje vecka, tror jag. Nu har det betämts att den ska byggas om och i Östersund när korsningar byggs om blir det en rondell...

För att den inte ska bli för liten för den tunga trafiken gäller det att de gör den med ordentlig radie. En del av rondellerna i den här staden är ganska små, så kommer det en lastbil med släp händer det att släpet genar över rondellmitten.

Ett annat sätt att undvika krockar är att se till och hålla avståndet till framförvarande bil. När jag för några år sedan blev påkörd bakifrån i Grytan, Brunflo, sa gubben som körde på mig att JAG bromsat för fort. Jag svarade honom att han måste ha legat för nära och då replikerar han: Men det är ju halt också. Just det tänkte jag men höll tyst.

Så tänk på det alla chaufförer att inte bromsa för snabbt, för det ingår inte i bakomvarande bilchaufförers tankebanor alla gånger.

Det stora spektaklet

Självklart menar jag dansen igår. Larz-Kristerz och Scotts på Folketshus i Östersund. Redan vid första dansen på kvällen var det svårforcerat att ta sig fram. Vid halvtio var det fullt. 1400 förköpsbiljetter sålda, en av dessa hade jag köpt, och sedan släppte de in ytterligare 400 besökare. Förstod långt innan jag ens kommit på dansen att så mycket dans var det inte att räkna med, snarare kollektiv rörelse till musik. Kanske hade det varit bättre att stanna hemma och spara på slantarna men jag ville uppleva spektaklet. Och det var roligt.

Har som sagt sällan dansat så lite pardans nåågonsin på en dans men det gjorde ingenting. Mycket mingel, nya människor överallt och bekanta ansikten lite varstans som det utbyttes ord med. En god vän var där och föreslog att vi skulle visa klungan framför scenen hur man egentligen visar sin uppskattning för musikerna om det är precis framför scenen man står. Självklart var min respons och vi tågade fram vid gott mod. Vi hamnade nästa vid scenkanten och började digga loss. Taktfasta handklapp i kombination med rytmiskt studsande upp och ner. Rätt så jobbigt, svetten gjorde entre snabbt, fast 45 minuter speltid ramlade på i hög hastighet.

När det blev orkesterbyte gick vi kvickt därifrån och passade på att fika lite och göra toalettbesök. Det senare borde ha planerats in i förebyggande syfte för kön till damtoan var lååååång, därför steg humöret ordentligt näg det uppptäcktes att på den andra toalettens dörr, är ca 8 toaletter i varje toalettrum, satt det skyltar för båda könen. Perfekt och där var det kort kö. Under vår danspaus var det "Jönsarna" som spelade. Orkestern från Älvdalen som även vann Dansbandskampen, Larz-Kristerz, hör som kloka läsare förstått inte till mina favoriter. Men värda att upplevas för en kväll, inte bortkastad tid eller pengar. Måste försöka förstå hur fenomenet "Larz-Kristerz" har tillkommit. Men begriper det inte idag.

Idag har jag istället för att ha klurat ut hur det kommer sig att"Larz-Kristerz" är så populära har jag ont i ryggen, beror på allt studsande framför scenen, ben tunga som timmerstockar, ett huvud med diffus smärta och en stor trötthet, trots lång sovmorgon. Men det är värt det alltihop och kommer förmodligen att göra om det snart. Fast de orkestrar som spelade igår har inte Jämtland på sina turnéplaner men andra orkestrar, dansband, har det och det är minst lika bra om inte bättre.

Fredagsjobb

Idag hade jag planerat att läsa böcker om konfirmandarbetes utveckling. Eftersom det är fredag är jag oftast själv på arbetsplatsen i Näs. Det är sällan som mina kollegor är där. Med andra ord är det en riktigt bra dag att kunna koncentrera sig på läsning.

Sagt och gjort. Strax efter ankomst stoppade jag ner näsan i den första boken. Mycket intressant att läsa, sätter fart på tankarna om hur vi skulle kunna applicera på vårt arbete med de konfirmander som vi möter. Efter kafferast vid 10-tiden ringde telefonen, någon ville boka församlingshemmet, men jag bokar bara församlingens egna verksamhet, så hänvisade jag personen till kansliet. Sen ringde det igen och då en kollega som undrade om jag var på plats och kunde släppa in honom och en till, som söker en av de lediga tjänsterna i samfälligheten. Hann inte mer än lägga på så ringde en man från Relacom som skulle kolla varför faxen inte kan ta emot dokument.

Så på en halvtimme ringde telefonen tre gånger och att komma igång med läsningen gick trögt. Men, men jag ger inte upp så lätt. Den ena boken har jag läst klart, skummade en del text och läste bara det som var mest relavant för min del. Den andra boken har jag kommit igång bra med. Kan fortsätta läsa på fredag, för de andra dagarna är redan fullbokade med aktiviteter i veckan som kommer. Och dessutom kommer det säkert att dyka upp något som SKA göras, nyss.

För att rensa hjärna lite mellan läsningsperioderna tog jag en löparsväng. Nu avverkar jag ca 2,5 km och under den turen är det tre intervaller med löpning. Klarar av att spring i 500 meter nu så det känns faktiskt att träningen ger resultat. Ska fortsätta med att löpträna på måndagar och fredagar. Tisdagar och torsdagar blir det styrketräning hos sjukgymnasten. Ridturer på onsdagar och kanske även på lördagar. Och på den sjunde dagen vilade hon.

Nya arbetsuppgifter

Nu är det fara på färde med fakturorna på min arbetsplats. Under semestertider i sommar ska jag hjälpa till att scanna in och se till att fakturorna kommer till rätt person för att de ska kunna attesteras. Så idag har jag proppat hjärnan med nya intryck och information.

Det är ganska många steg innan en faktura kommer till den som har attestansvaret. Idag fanns det nästan 20 fakturor som skulle in i systemet. jag fick en lathund "steg-för-steg"-instruktion, och med den till stöd kunde jag till en del ankomstregistrera fakturorna. Det som är svårast är att lista ut vem som är attestant. Det behöver nämligen inte vara samma person som står som kontakt- eller referensperson. Tror att jag ändå kommer att lära mig det, efter några hundra gjorda fakturor.

Måste berömma mina kollegor. Två av dem ringde till den som är ordinarie på posten, inom en timme sedan jag gjort klart en omgång. Systemet skickar ut mail, där jag stod som avsändare, och de ringde och undrade varför jag gjorde hans arbetsuppgifter. Bra av dem som uppmärksammade att avsändaren var en annan.

Torsdagsförmiddagar framöver, innan semestrar, ska jag vara på kansliet för att fortsätta med fakturahanteringen och lära mig så mycket som möjligt. Det är kul! Roligt att kunna variera innehållet på jobbet. Hoppas att flera som vill får möjlighet till variation som jag får!

Våren, vacker?

Många människor gillar våren mest av alla årstider för att allt är så vacker. Jag håller inte med. just nu är det verkligen inte vackert utomhus. Den mark som har tinat fram är mestadels grå av mögel som växt mellan snön och marken. Inte speciellt iögonfallande vackert?!

Fast med ytterligare några riktigt soliga dagar så kommer den gröna färgen att vinna över den gråa. Överallt kommer det då att spira av ny växtlighet, ljust ljust grönt. Små musöron på lövträden den ena dagen för att nästa dag ha fördubblat sin storlek, eller ännu mer. Gräset växer precis som ogräs, snabbt snabbt. Och innan jag hinner med att tänka så mycket på hur allt förändras är det dags att starta gräsklipparen för första gången.

Nu blommar tussilgon i vägkanten. De stretar för att synas ovanför fjolårsgräset som finns i överflöd i dikena. Men de lyser upp, jag ser dem under mina löparturer. Snart får de sällskap av blåsipporna, även de är små blommor men trots sin litenhet syns mycket. Eller beror det på att jag letar efter de naturliga små smycken som finns i naturen?

Samtidigt som de blommor som förekommer naturligt borde det även blomma i mina rabatter. Där är det planterat krokus och snödroppar, men just nu ligger dessa begravda under snö som jag skottat dit från garageinfarten. Om solen kommer fram tinar snödrivorna och planteringarna kommer i dagsljus och färgerna i rabatten exploderar.

Jag väntar på att det gråa, möglet och grusdamm, som nu täcker den bara marken ska förlora kampen mot färgerna!

Lapar sol

Har idag sysselsatt mig med en av mina favoritsysslor, suttit stilla i solen med näsan lite uppåt och bara njutit. Tur att det är vår nu och solen visar sig ofta.

Fast inte hela dagen idag. Tog en cykeltur ner till affären, för att handla lunch som Rasmus kan fixa själv nu tisdag och onsdag när jag jobbar, och då började det naturligtvis att regna. När jag kommit hem igen så återkom solen och sen har den skinit i stort sett hela tiden. Och det jag gör mest är att njuta när den är framme.

Har trots den ökade risken för döda fåglar putsat fönstren på utsidan idag, det blir mycket roligare att titta ut. Så nu är de inte helskitiga utan mer fläckvis smutsiga och lite randiga. Är med andra ord halvbra eller halvdålig på att utföra den sysslan men gör ett försök.

Hade tänkt att bjuda hit mamma och pappa på lite fika idag men mamma ska iväg och jobba natt så den planen gick i stöpet. Hade även en baktanke att pappa skulle få byta däck på min bil. Har nämligen lite mer ont idag efter bilstädningen igår. Så att klara av att byra däcken är nog utanför mitt kompetensområde...i vår, ska göra det själv i höst igen.

Visst är det skön med ledighet men jag ser fram emot att jobba imorgon. Ska börja dagen med ett styrketräningspass hos sjukgymnasten, kör hårt som tusan. Bra med veckor som inte har verksamhet utan det är bara att fokusera på de uppgifter som gärna blir liggande till en annan dag.

Fortsatt vårstädning

Idag ska vi fortsätta att vårstäda, inte inomhus men ute och framförallt bilen. Vinterdäcken ska snart av och sommardäcken på och det är mycket trevligare att dona med en bil som har en annan status än lerhög. Fast städningen av bilen börjar inne i kupén. Jag brukar försöka att ta insidan av bilen minst två gånger per år men i höstas uteblev den traditionen eftersom jag var justerad i min rörelseförmåga.

Igår avnjöt vi, jag och barnen, en ljuvlig eftermiddag hos familjen Frisell på Frösön. Mer tid av den här typen tillsammans med vänner ska jag se till att vi har i år. Vi tillbringade tiden hos dem ute på deras altan i strålande solsken. Lite fika, studsmattehoppning och allmänt prat är en bra kombination för en påskaftonseftermiddag. På väg hem köpte vi pizza och åt sedan tillsammans vid tvn.

Försöker att komma undan fönsterputsningen här hemma. Skyller på att jag är fågelvän, de flyger rakt in i fönstren och bryter nacken när de är nyputsade. Men samtidigt är det roligt att titta ut när jag slipper se alla handavtryck, fluglortar och annan smuts. Så ska nog ta mig i kragen och göra det också, efter biltvätten i dag. Vill ju gärna vara utomhus mycket när vädret är ok. Idag lyser solen med sin frånvaro, men himlen är inte jämngrå utan det finns små luckor, hoppet...

Robin har precis bakat en kladdkaka som står i ugnen och gräddas. Kajsa Stina och Viktor ska komma senare och hälsa på så då får Robin bjuda på nybakad kaka.