Helenes tankar

Ord...

2012-02-14T08:44:00.001+01:00

De tysta orden får äntligen tala
I ljuset är de mindre svåra att begripa
än jag någonsin kunde tro
Den mörka källaren rymmer en del skräp
men också värdefulla, oersättliga skatter
Allt behöver komma i dager
Belysas från minst en sida, den andra
Någon annans ord
Klarhet och skärpa

Mer än ett leende

2012-02-06T22:31:00.000+01:00

Ett förlösande, bubblande skratt bor i min kropp
Kapsylen trillar av och jag hamnar på golvet, vrider mig
Tårarna trillar ner, jag drar efter andan
Ett väsande hörs
Så välgörande
En känsla att plocka fram då den andra
sortens tårar bränner bakom ögonlocket
Jag minns,
det förlösande skratt som bubblar ut och upp
okontrollerat

Wikipedia: Skratt, fysiologisk process hos människor som kännetecknas av en rad hastiga ut- och inandningar tillsammans med rytmiskt växelvis spända och avslappnande stämband som tillsammans ger upphov till ett karaktäristiskt ljud.

Dvala

2012-01-31T12:24:00.000+01:00

Snön bäddar in oss i vinterdvalan

Tid för vila

Kylan gör att jag stelnar till

Det går lite trögare

Ta mig tid att leva långsammare

Möjlighet till återhämtning
Inbäddad i det mjuka vita
Tillåter mig att vara trött
Njuter av solen
som sakta drar sig upp på himlen
Sprider ljus och färger
och snart även värme
Då vill jag vakna
Känna livet återvända
Låta det blomstra inom mig
Men nu, åter till min dvala

Förändring

2012-01-22T23:20:00.001+01:00

Nu är det gjort! Det som återstår är återigen en väntan för att se om det är tillräckligt eller om det blir fler behandlingar som krävs. Mår oförskämt bra trots att jag har genomgått ett mindre kirurgiskt ingrepp. Hade ingen aning om att det skulle genomföras förra veckan utan var inställd på att det var en biopsi som var inbokad. Lagom rörelse nu så såret får läka ordentligt.

Lite mycket i kroppen nu som kräver uppmärksamhet. Tummen/golfarmbågen är bättre, men det är en bit kvar till ursprungspunkten. Tio dagar med ortos och pronaxen har hjälpt, jag har ju det lite svårt med att ta det tillräckligt lugnt. Å andra sidan har jag knappast något val när snön, gillar det skarpt, som singlar ner i mängder ska flyttas på.

Tog mig i kragen under helgen och rengjorde ugnen. Har fått god hjälp att bränna fast tomatsås från varma mackor i botten på den. Och idag när det återfanns lite extra energi att förbereda flera middagar bubblade det över från lasangeformen, så klart. När jag ändå var i farten fick den sista biten av julskinkan bli kompis med potatis i en gratäng, härligt att hitta igen i kylen senare i veckan då matlagningsorken tryter.

Veckan som kommer innehåller många, nästan för, kvällsaktiviteter och de flesta är jobbrelaterade. Får anstränga mig för att komma ut på dagarna och få i mig frisk luften som är så välgörande.

Lokalt-ett krav

2012-01-17T20:41:00.000+01:00

I mitt medvetande smyger sig en åsikt in mer och mer. Det är den om att äta lokalt producerad mat. För både min kropp och miljön måste tjäna på att maten åker kortast väg från produktionsstället till mitt kök där den färdigställs för att äta.

I frysen ligger det lingon som jag har plockat 300-500 meter från mitt hus. Ungefär på samma ställe har jag hittat trattkantareller som nu ligger torkade i skafferiet. Potatisen som vi äter har vuxit i Viken, ca 5 km från mig. Av samma person fick jag köpa nötkött, de nöten har bara betat på åkrarna i Viken och inte ätit någon konstig mat.

Idag har jag provat att baka bröd på vetemjöl som är odlat i Jämtland och malt i Ångstas kvarn. Allt nybakat bröd är gott men jag måste få säga att det här var extra gott.

Så vad vill jag säga: Jo, det här med när- eller mer bestämt härproducerat är nutiden och framtiden.

Bidande åstundan

2012-01-15T20:39:00.002+01:00

Väntar och längtar
Ingen överdådig önskan
Snarare en rättighet
Undra om det är min tur
eller står jag långt ner på listan
Jag känner ingen avundsjuka
på dem som redan har det
Bara en längtan att få

Medial epikondylit

2012-01-14T19:19:00.001+01:00

Har efter ett läkarbesök fått konstaterat att jag har en golfarmbåge. Lustigt att benämningarna på åkommor ändrar sig med vad som är aktuellt. Det har tidigare kallats tennisarmbåge och musarm, men är samma sak alla tre. I mitt fall borde det heta snöslungearm eftersom jag fått mina besvär av att ha dålig teknik när jag körde slungan. Trodde att det var seninflammation i tummen men tydligen så sitter det ända uppe i armbågen. Läkaren konstaterade att efter den hösten som jag har haft, finns det inga energireserver i kroppen och den reagerar på det här viset då. För att bli av med det så är det vila som gäller, och ni som känner mig vet att vila verkligen är min starkaste sida. Min ordinerade behandling är att använda handledsskena och äta inflammationshämmande i tio dagar. Lyder order och håller armen i stillhet, medan resten av kroppen får jobba på som vanligt!

Epikondylit är en inﬂammation i muskelfästen på insidan av armen strax ovanför eller under armbågen. Tillståndet benämns i vardagslag som golfarmbåge.Dessa muskler böjer ﬁngrar och handled. Besvären kan uppträda plötsligt eller komma smygande med tilltagande smärta.

Inﬂammationen kan orsakas av att du har överansträngt musklerna med ensidigt upprepade rörelser, exempelvis måla, snickra eller vid datorarbete. I sällsynta fall kan det även uppkomma
i samband med slag mot armbågen. Ibland hittar man ingen orsak till besvären.

Symtomen är smärta strax ovanför armbågen på insidan. Smärtorna strålar från armbågen oftast ner mot handleden, men ibland även upp mot överarmen. Förutom att det gör ont känns armen ibland stel och svag.
Stelhet och svårighet att räta ut armen på morgonen kan förekomma samt även svullnad och rodnad. Dessutom kan du känna ömhet och värmeökning över muskelfästena.

Prognos
Det kan ta lång tid att bli av med sina besvär. Risken ﬁnns att besvären kommer tillbaka.

Behandlingen
Om du vet med dig att du överbelastat armen, försök undvika fortsatt belastning. Det är ändå viktigt att använda armen så naturligt som möjligt.Vid akuta besvär kan du lindra besvären med kyla. Lägg en ispåse över det smärtande området. Var noga med att inte lägga isen direkt på huden. Egenvård med massage och tvära friktioner över det smärtande området har också en smärtlindrande effekt.

Du kan få hjälp att analysera dina arbetsuppgifter på arbetet och i hemmet. Ibland kan det bli aktuellt med tekniska hjälpmedel.
• Ortos/bandage
• Ortosen/bandaget får inte ge upphov till smärta, svullnad eller kän-
• selbortfall.
• Ergonomiska råd
• Stretching
• Styrketräning

Om besvären inte avtar trots behandling bör du undersökas av läkare. I vissa fall injiceras cortison vid muskelfästet. I andra fall kan inﬂammationsdämpande medicin eller sjukskrivning behövas. I undantagsfall kan operation bli aktuellt.

Ergonomiska råd
• Ha respekt för smärtan. Vila eller använd avlastande ortos/bandage.
• Fördela belastningen och arbeta med båda händerna.
• Alla lyft ska ske nära kroppen. Lyft ej med utsträckt arm.
• Arbeta med rak handled

• Använd helhandsgrepp för att fördela belastningen på alla ﬁnger-
• leder.
• Undvik enformiga och upprepade handledsrörelser.
• Använd förstorade mjuka grepp på vardagliga redskap.
• Använd verktyg med fjädrande skaft

Dansagt

2012-01-10T22:34:00.000+01:00

Det fälls en del lustiga kommentarer på dansgolven.
De här har jag fått höra:

"Nog för att jag hade hört att det var översvämning i Övik, men hade ingen aning om att det var på dig!"

"Att dansa med dig är som att ha på sig en tvångströja...jag når runt mig själv..."

Vid ett tillfälle så dansade jag med en man som hade en helt annan uppfattning om takten i musiken än vad jag hade. Lite försiktigt påpekade jag:
"Vi är inte överens om vilken takt det är i den här låten"
"Nähä...." och fortsätter på samma sätt
Jag försöker kliva tungt i rätt takt och styra lite och säger:
"Här är taktslagen" markerar
"Jag tycker att det går bra, jag dansar alltid i den här farten!"

Jag säger: "Det är något i min sko???""
Svar: " Det är din fot, Helene!"

Har även en del kommentarer som vänner hört eller sagt:

"Gå hem och träna!"

"Att stå på fötterna i en dans är strålande men det är en fördel om det är dina egna."

"Om du lär dig bugga så lär jag mig att knyppla, det borde vara samma sak."

Ja, det var en bråkdel av de kommentarer som hörts och sagts. Kul tycker jag, för åtminstone jag uppfattar de flesta sagda med en glimt i ögat!

På längden

2012-01-09T16:57:00.000+01:00

Längdskidåkning är en av de bästa träningsformerna som jag vet. Dans, ridning och löpning är mina andra favoriter och jag klarar av dem hyfsat må jag säga. Men skidåkningen är lite annorlunda. Jag har varken teknik eller styrka utan för det mesta är det ren och skär tjurighet som gör att jag tar mig fram i spåret.

Den absolut bästa längdskidåkningen är på skarsnö på en sjö en solig dag på vårvintern, men tills vi är där får jag nöja mig med att åka runt i spåren. Igår gav jag mig i kast med skoterleden. Förra året var det helt okej att åka längs det spåret och i dryga fem kilometer, enkel, körde jag en hel del turer med mina skejtskidor. Kan säga att det inte var det allra bästa förutsättningarna. Det har kommit relativt mycket snö de senaste veckorna, närmare 40 cm förra veckan, och skotrarna har hållit sig i samma spår. Utanför är det bara djupsnö som skidorna väldigt lätt fastnar i. Men visst är det bra träning att lyfta upp skidorna ur snön vid varje skär, jajjamen, fint för lårmusklerna.

Idag har jag provåkt elljusspåret här i Fåker. De senaste åren har det varit preparerat för både klassisk och skejtåkning. Läget just nu är lite annorlunda. Det är draget två parallella spår och visst kan man skejta emellan dem men med drygt en dm lössnö blir även det jobbigt. Jag antar att jag istället för att likna en skidåkare snarare påminner om ett skadeskjutet djur när jag pustande tar mig runt de varv som jag har bestämt mig för att åka. Jo, har jag bestämt mig för att åka tre varv då gör jag det även om föret är tyngre än jag förväntat mig. Tror att det är något lurt med lyset också, för trots att jag vred upp timern innan start slocknade lyset efter knappt halva första varvet.

I veckan har jag planer på att provköra Brunflos spår. Det är mitt favoritspår hittills. Inte så många tvära backar, varken upp- eller utför. Jag åker helst på flacken eller svagt mot- och medlut. Det handlar väl mycket om att min teknik är obefintlig.

Men som sagt med tjurighet kommer jag långt och efter ett par månader med stor inaktivitet har jag nu de senaste två veckorna kommit igång med utevistelse. Nu är det träningen som läggs till.

Powerlessness

2012-01-08T00:10:00.000+01:00

Det växer inom mig
Dag för dag blir det bara större
Egentligen är det flera delar
Sammanfattade till ett ord
Onåbart...
Vilket är mitt bästa val?
Söker efter drivkraften som för mig i rätt riktning
Längtan, motivation och maktlöshet

Lycka....

2012-01-05T15:35:00.001+01:00

Takhäng

Växthuset har fått en fin mössa

Lite tung börda för äppelträdet.

Lycka är att få vakna till en dag som är inbäddad i snö! När det är vinter ska det vara minusgrader och snö, precis som det på sommaren ska vara många plusgrader och sol.

Det kan inte bli bättre vinterväder än så här. Jag njuter till fullo. Det enda smolket i bägaren är att skidåkningspremiären fortfarande är ogjord. Min högra tumme är det som ställer till det. Seninflammationen ser till att det värker långt upp i armen och nu har den varit i en månad. Lovar att ta läkarkontakt om det är bekymmer på måndag.

Jag gillar att skotta snö! Så snyggt med raka linjer.

Skaplig snöhög, närmare 4 m hög.

Tur att tallarna stod pall för Dagmars framfart, annars har
jag haft dem inne i mitt sovrum.

Filmkväll

2012-01-03T00:32:00.001+01:00

I min bokhylla står det ett antalfilmer som jag inte har sett. Jo, jag tillhör den kategorin av människor somfortfarande köper mina DVD-filmer eller får dem i samband med tidningsköp.Flera av dem har stått i många år. Nu när jag har semester och annan ledighetfrån jobbet så har en del av dem fått hamna i spelaren och jag har tittat pådem.

Ikväll harjag sett "När mörkret faller", en thriller, egentligen alldeles förmycket våld för att passa mig men jag ångrar mig inte.

När mörkret faller är historien om Carina som är framgångsrik journalist,Aram som driver en restaurang och Leyla, den näst äldsta dottern i en familjmed stark hederskänsla. Alla tre lever under hot, och den största skräckenär att hotet kommer från dem som står dem närmast, i hemmet och på derasarbetsplatser. De står inför samma val; att bevara en mörk hemlighet ellerberätta sanningen och riskera att förlora allt. Vad är rätt val och vem ärstark nog att ta konsekvenserna? När mörkret faller är historien om tre människoödensom kretsar kring respekt, lojalitet och hemligheter till varje pris – och ommodet att ta strid för det man tror på.

Allahistorierna skulle mycket väl kunna vara verklighet och det värsta är att detÄR någons verklighet, just precis nu och även imorgon.

Jag blir bådeberörd och upprörd!

Imorgon blir det något mindre våldsamt, om det blir film ävendå.

PS. För er som inte tänker se filmen kan jag avslöja att den slutar okej för de allra flesta inblandade.

Säg det med musik

2011-12-31T11:30:00.000+01:00

Fortsätter att plocka godbitar ur år 2011. Här är låtar som jag har lyssnat lite mer på månad för månad.

Januari: Ta till vara det bästa i varje människa!

Februari: Den här talar för sig själv

Mars: En favoritfoxlåt

April: Bland de bästa i Sverige

Maj: Covern är bättre än originalet. För mig beskriver den hur jag känner för mina barn...

Juni: Mena allt du säger!

Juli: Återupptäckt gammal goding

Augusti: Skulle inte klara mig utan

September: I´ll be here still...

Oktober: Från medvind

November: Nykomling i lyssningslistan

December: Levande ljusets högtid

Blev många lugna låtar och det beror förmodligen på att livet går i hög fart.

2011

2011-12-29T23:37:00.001+01:00

Många sammanfattar sitt år så är under de sista skälvande dagarna i december. Jag är en av dem och gör det på mitt sätt. En bild från varje månad får symbolisera det som jag upplevt, åtminstone delar av det jag varit med om.

Januari: Saknad hund.

Februari: Dansanta tjejer på hemväg från Ö-viks maran.

Mars: Årets bästa månad. Draghjälp i skidspåret.

April: Bakat lite bullar...

Maj: Skyddsskorna i festligt arrangemang.

Juni: Studentmottagning, hela familjen på bild.

Juli: Putsade fönstren och sen kom trastdöden.

Augusti: Prövar mig fram med kameran

September: Inlöst födelsedagspresentkort.

September (bonus): Genomförd Tjejmil.

Oktober: Klokaste, trevligaste & snällaste.

November: En uppumpad ballong!

December: Julens budskap "Ljus, värme och kärlek"

Alla foton är tagna av mig förutom: Juni, foto: Charlotte Henriksson, September (bonus): Maratonfoto

Vägar som korsas....

2011-12-29T20:40:00.002+01:00

Undrar om jag ska idka detektivarbete eller bara låta det bero och vara ett mycket gott minne inuti mitt huvud?

En person som nu i dagarna korsade min väg och gjorde ett intryck som består, just nu väldigt klart och starkt. Jag vet att med tiden kommer det att blekna och förändras. Ska jag låta det vara ett bra minne eller ska jag försöka med ett omöjligt arbete ta reda på vem det är?

Den enda ledtråd jag har är ett förnamn, inte mycket att gå på då det är ett väldigt vanligt namn. Vill inte heller göra några undersökningar som kan lämna allt för tydliga spår. Önskar att upplevelsen hos den andra var liknande och att den börjar leta efter mig, så vi kan mötas på halva vägen. Eller var det där vi var?

Hmmm...... ja, just nu får minnet i mig leva. Får jag lite mer ved till brasan så kanske efterforskningsarbetet tar fart.

Är tåget i tid?

2011-12-24T22:52:00.000+01:00

Håller jag på att störta in i väggen, igen, eller är jag med på tåget? Rätt så ofta funderar jag på om orken och kraften är på sluttampen och utbrändheten blir ett faktum.Varför? Jo, humöret pendlar väldigt snabbt från skratt, ilska och till att tårarna trillar.

Året har bjudit på fler åkturer i livets berg- och dalbana än jag önskade mig. När jag tänker efter är topparna inte så höga men en del av dalarna har varit riktigt djupa. Visst har jag tagit mig ur dem, en del med mycket god hjälp av vänner, och en del slutsatser är dragna så det har gett mig erfarenheter.

Idag är det verkligen upp och ner i snabba växlingar. Barnen som varit hemma de tre senaste helgerna är hos sin pappa. Och jag är egoistisk! Självklart vill jag vara med dem på julaftonen, hela dagen. Det är vanligtvis tomt i hemmet när de är borta, men ikväll känns det extra. Återhämtning är nödvändigt men det kan jag ta alla andra kvällar utom ikväll. Det enda jag kan göra just nu är att snyta mig, torka tårarna och sen krypa ner i sängen och hoppas på att sömnen kommer fort.

Dagen har innehållit en del skratt under min turné som tomte. Fyra besök var inbokade och de klarades av. Några av barnen var lite skeptiska mot den figuren som kom i lång päls, rödvit mössa och vitt skägg. Tyvärr så råkade tomten skrämma ett barn så det började gråta, huvva vilken mardröm för en tomte. Flera av barnen kramade tomten och var väldigt nöjda över besöket, som tur var. Ett spontanbesök hos en icke planerad familj blev det också, min förhoppning är att de fortfarande funderar på vem som uppmande dem att mata hundarna med lite julköttbullar.

Klockan är ställd på väckning så jag ska ta mig upp och jobba årets sista pass imorgon. Traditionsenligt går en del av familjen på bio senare under eftermiddagen. Kvällen är ett oskrivet kort men jag antar att den tillbringas på hemmaplan i Fåker.

Ovana

2011-12-24T21:39:00.002+01:00

Nä, jag vänjer mig aldrig
Tänker förmodligen inte ens anstränga mig
Det är som ett stort hål
Något som fattas
Att fylla det med annat är omöjligt
Jag förblir trasig och naggad i kanten

Nu och senare

2011-12-23T14:45:00.000+01:00

Jag gör inget försök till att stoppa
tårarna som trillar ner för mina kinder
Vet att de måste få komma ut
Inuti skulle de fylla och dränka mig
Tårarna tar med sig rädsla, sorg och uppgivenhet
men även glädjen som kan delas med andra
Renande och lättande fast på samma gång
något tungt och vemodigt
Om jag gråter en stund nu så kan
mitt leende vara på riktigt lite senare
Och förhoppningsvis sprida sig till dig...

Tillsammans får vi vara

2011-12-15T22:54:00.000+01:00

Ångström stalledräng har trötta ben,
trött huvud och grusiga ögon
Ler dock lyckligt vid tanken att
dagen varit givande och mottagande
Gåvor för synen, lukten och smaken
Bjudit på upplevelse på riktigt och medverkande
Hört barnens förtjusande skratt
och skrattat tillsammans

Besked

2011-12-14T19:05:00.000+01:00

Det vita kuvertet innehåller ett besked
Ett besked som jag väntat på
Beskedet jag hoppats varit annorlunda
Nu är det åter en väntan och ovisshet

Sakta

2011-12-13T23:31:00.001+01:00

Låt mig få gå långsamt i livet ett tag
Ge mig tid att se vägen
Det viktiga är att fylla lungorna med ny luft
Se omgivningen med mina ögon
Spara mig från yttre åsikter
Jag vill tolka mina intryck
Du får gärna gå bredvid och hålla min hand
I tystnaden bildar jag min framtid
Sakta vänjer jag mig vid det nya

Position

2011-12-12T23:50:00.001+01:00

Finns det plats för mig i paradiset?
En medelmåtta med brister och fel.
Som rätt vad det är kliver någon på tårna,
oavsiktligt är det, men utan att märka det.
Var är nyckeln gömd?
Och vem är det som avgör vilka som ska släppas in?
Hur ser det ut där?
Vill jag ens få tillträde?
Min värld passar kanske bättre.
Den som bjuder på motgångar
och ibland även medvind.
Finns det plats för mig, där jag vill vara?

Ledig dag

2011-12-10T18:32:00.001+01:00

Till veckan är det dags för mig att ta mig i kragen och göra något som jag skjutit upp ett tag. Ska höra av mig till hc för att försöka få hjälp. Förstås handlar det om min sömn. Nu sover jag ca tre-fyra timmar per natt och det har varit så i nästan tre månader, inte underligt att jag är trött hela dagarna. En hel natt har det blivit under den senaste månaden.

Den här veckan är fylld med jobb, så bra att jag trivs med uppgifter och kollegor, men det tar energi. Är ledig endast lördag och så jobbar jag nästa vecka fram till och med torsdag. Har lite funderingar hur jag ska hinna med att baka lussekatter och sy upp Robins stjärngosseskjorta till skolans luciafirande på torsdag. Hade planerat att göra både ock idag, men orken är helt slut....Och så var det roligare och skönare att vara ute några timmar och skotta snö.

Nu har jag kraschat ner i soffan och slötittar på tv. Skulle gärna sova en kortis nu men det förstör nattsömnen ännu mer, och i morgon krävs det att jag är fokuserad. Dubbla luciatåg med barnkören, många som är med för första gången. Levande ljus, nervositet och barn är en kombination som behöver 100% uppmärksamhet, men så himla stämningsfullt! Ljusa barnröster i jul- och luciasångerna ger mig "gensehaut".

Hoppsan, nu igen?!

2011-12-09T09:32:00.001+01:00

Hur kommer det sig att varje år blir folk förvånade över att det kommer vita, kalla, ljuvliga snöflingor från himlen som leder till att det blir kaosartat i trafiken? Jo, det måste helt enkelt vara så att de har bra nog mycket sämre minne än vad jag har! Idag snöar det i stort sett i hela landet. Vädervarningar av både klass ett och två är utfärdade, på grund av snö och blåst.

Borde vi inte lära oss att vinterväglag råder varje år från november, vissa år redan från oktober, till åtminstone mars?

Jag njuter i alla fall! Körde till jobbet idag, drygt två mil. Det tog längre tid än vanligt, en hel del förare tar det väldigt lugnt, nästan för lugnt. Det är ju inte mer halt idag än det var förra veckan när den svarta halkan rådde, den förrädiska. Det är så här det ska vara, snöa, snöa, snöa!

Det får gärna komma flera decimeter varje dag nu. Bara uppehåll så pass att jag hinner med att röja bort från garageinfart och stigarna runt huset. Men i och för sig bör det problemet vara avhjälpt i och med inköpet av snöslungan. Har provkört den och då flög det grus åt alla möjliga håll. Tur jag ar ensam ute på gatan annars kunde jag nog åkt på skadestånd för stenskott. Märkte att musklerna får jobba på ett nytt sätt, och det gillas det med.

Verifiera

2011-12-06T22:57:00.001+01:00

Bekräfta mig
Allt jag gör, hela tiden
Om du inte gör det
måste jag vara oviktig...

Gör om och gör rätt

2011-12-04T23:16:00.001+01:00

Ikväll fuskar jag och tar en sömntablett för FÖR många tankar snurrar i överskriden hastighet med många procent. Gjorde jag rätt eller gjorde jag fel? Tid får visa, jag har ändrat mig och funderat på vad jag menade och kommit fram till att mycket ofärdiga tankar sluppit loss ut alltför omogna och därmed svårsmälta, kan leda till härdsmälta.

Har varit inomhus alldeles för många timmar under helgen och kan bättra mig ordentligt på den fronten. En annan insikt som jag nyupptäckt är att vad mina vänner tycker, är viktigt för mig. Kan jag anpassa mig, utan att förgöra mig, är det något som jag gör.

Efter en rolig bilfärd hem i fredagsnatt där grodorna hoppade åt alla håll har jag lärt mig att grodtämnjning är möjligt.

Nedräkning

2011-12-04T12:00:00.001+01:00

Iår har svt lyckats med att fånga mitt intresse med julkalendern. Jag gillar "Tjuvarnas jul" och ser fram emot varje nytt avsnitt. Tur att svtplay finns eftersom jag missar den vanliga tvsändningen. Den första julkalendern som jag minns är Teskedsgumman från 1976, inte hela men vissa fragment sitter kvar. Bland mina favoriter finns, Trolltider (den har jag på både VHS och cd), Sunes jul, Pettson, Findus och tomtemaskinen, Diselråttor och Sjömansmöss, En riktig jul och Superhjältejul.

Mina barn har bara enstaka gånger haft en papperskalender som hänger ihop med den på tv och radio. Jag tycker att de är alldeles för dyra. De har fått andra kalendrar istället. Ett år fick de en legokalender där den äldre sonen öppnade de flesta luckorna i förtid, och gjorde sin bror på väldigt dåligt humör. Lika händer det med chokladkalendrarna, så numer hoppar jag över att köpa kalender till honom. Den yngre sonen håller hårt på att rätt lucka ska öppnas på rätt dag, precis som sin mamma...

Alla svt´s julkalendrar fram till 2009

I år ser min kalender 2011 ut så här:

Och innehållet bådar riktigt gott att bli en kanonkalender från Body Shop.

PS Funderar på att sluta blogga, mitt mål är nått.

Njutbart nörderi

2011-12-03T22:17:00.000+01:00

I år har jag dansat socialdans mer än något annat år tidigare och det har ni som följt min blogg förstått genom det som jag har skrivit. Lite dansbokslut i förskott nu när vi är inne i december månad. Den här veckan har jag att dansat min 53:e danskväll till orkester. Tror att det kommer bli två kvällar till i år, varav en på en för mig ny dansarena. I årets nyförvärvade dansbanor finns Hallgården i Hallen, Dundermarknaden i Strömsund och Folkets hus i Örnsköldsvik. Ett nygammalt golv är Lyransgården i Fåker, men den dansen räknas egentligen inte då det var en "Umpa-orkester" på plats och jag endast dansade en dans där.

Åtta mara-kvällar har det hunnits med, både vår och höst i Örnsköldsvik och likaså dansyran i Östersund, där höstens lördagskväll räknas in i all-high topp-tre för min del. Lustigt är det, trots att jag dansar i stort sett hela dessa kvällar, med undantag för energipåfyllning, att jag fortfarande till viss del odansad när sista tonen klingar ut. Ja, åtminstone i huvudet, att fötterna sedan protesterar är en annan femma.

Foto: Jessica Strandh

Under året är det tre orkestrar som ligger i en klass för sig när det gäller antalet danser som de spelat på där jag dansat. När jag har fört statistik på orkestrarna så räknar jag en gång oavsett om det är en non-stop-spelning tillsammans med andra band eller endast en orkester. 13 gånger har Zlips, Shake och Jannez stått på scenen då jag har befunnit mig på golvet. Nästa orkester i raden är Blender som jag dansat till åtta gånger i år. Ytterligare 14 orkestrar har framfört musik som är dansbar, även om några gör allt för att förstöra en del bra låtar. Låt bli Peter Ericssons "Bara låt mig vakna", den gången höll kaffe på att hamna i vrångstrupen. Ni som var med på Sandviken vet vilket band jag menar. Några "sista danser" har det blivit. Gamblers har slutat att spela, men man kan säga att de fortfarande är regerande Svenska Dansbandsmästare. De fick utmärkelsen 2003 och sedan lades tävlingen ner. Ett annat farväl under hösten är "gamla" Zlips men ser med gott mod fram emot nystarten av bandet.

Arenorna är nästa lika många som orkestrarna och Furan är den som jag mest dansat på under året. Spridningen på dem är Örnsköldsvik, Strömsund, Hallen och Oviken. Totalt 15 ställen och de allra flesta ligger inom länsgränsen. Har som mål att vid varje danstillfälle bjuda upp någon som jag aldrig tidigare dansat med och önskar att fler skulle göra det. Som ny, eller efter ett uppehåll, är det svårt att bli uppbjuden, speciellt som tjej då det alltid är ett tjejöverskott. Vet inte om det är en fenomen i Jämtland eller om det är lika i resten av landet. Har ju tidigare konstaterat att jämtarna är svåra att få till att prova "nya" orkestrar, så det kanske hänger samman??!!

Fikakorgen har funnits med på samtliga danser utom de i Häggenås och Hallen, lite märkligt att det är Jannez som spelade både dessa kvällar och vid närmare eftertanke var korgen heller inte med till Vemdalsskalet där jag dansade till Gamblers en oförglömlig torsdagskväll i februari. Innehållet har varierat men konstant har det funnits vatten och kaffe där. Till en del av kvällarna har vänner bidragit med ätbart som jag med god aptit ätit upp. Erik menar att jag måste införskaffa en fryscontainer, om vännerna får för sig att bjuda tillbaka, att förvara allt gott i. Men banne mig den som smiter från betalningen, en kram alltså!

Ja, dans är mitt stora fritidsintresse och dansåret 2011 är ett tokigt, händelserikt och fyllt år. Tack till de som får mig må så bra, vännerna. Inför 2012 är min önskan att jag ska få fortsätta vara frisk så kroppen får utöva denna bästa form av motion, och att det kommer att bjudas på många kalaskvällar på dansgolven jag besöker.

Fritt fall

2011-12-02T14:56:00.001+01:00

Än en gång rycks mattan under mina fötter undan
Om det funnit någon rättvisa borde inte jag drabbas
Undrar om jag reser mig och går vidare den här gången
eller om slaget träffat för hårt, på fel ställe?
Det känns som att hoppa fallskärm men
hur mycket jag än rycker i snöret, vecklar den inte ut sig
Handlöst störtar jag mot marken i högre och högre hastighet
Om jag vore en katt landar jag på fötterna
Men som människa är svaret ännu oskrivet

Krig, konflikt & kamp

2011-12-01T19:52:00.001+01:00

Det pågår ett krig i mitt hem och tyvärr verkar det som om min sida kommer att förlora.

I fredags började det, huset fylldes med doften av nyskurade golv som gifte sig med lukt från fönsterputs och nystrukna gardiner, jo de luktar de också. När jag sen tände ljusen då det började skymma var hemmets doft välkomnande och varm. Det höll i sig tills i söndagskväll. Då kom det en tio-pack micropopcorn innanför dörren. Nu har det dagligen poppats här av den äldre sonen. Att he på fläkten samtidigt som popcornpåsen åker in i micron är tydligen en omöjlig uppgift. Visst är det gott med popcorn och emellanåt kan den lukten också vara angenäm, men alla ni som låtit dem vara lite för lång stund i micron vet hur odören är.

Igår gjorde jag allt för att mota bort min motståndare och det gick rätt bra iochmed att den mjuka pepparkakan gräddades och ljuvlig doft spred sig, lite lussekatter gjorde saken än bättre. Naturligtvis poppades det även igår men mina styrkor var det som segrade. Vaknade i morse och fortfarande julig, ljuvlig doft. Nu efter middagen har Rasmus och Robin poppat sig varsin påse och trots att fläkten ovanför spisen försöker göra sitt jobb når popcornslukten min näsa i andra ändan av hemmet.

Så vad har jag för strategi att återta makten över doften i huset? Nu blir det tungt artilleri i form av doftljus och doftolja. Inga små majskorn ska få mig att kapitulera...

Tips på julklappar

2011-12-01T17:16:00.001+01:00

Nu börjar det att närma sig ju, drygt tre veckor kvar till julafton. En hel del människor sparar sina inköp till dagarna innan och får trängas med alla andra som är ute i samma ärende. Julhandel slår nytt rekord varenda år och vi svenskar lägger ner mer och mer pengar på att ge bort presenter till vänner och släkt.

Jag är klar med mina inköp för i år, som vanligt tänker ni som känner mig lite mer. Och ja, det brukar jag vara, i december köper jag sällan julklappar. Själv så skulle jag gärna ta emot en gåva som är en alternativ julklapp. Prylar och grejer har jag i överflöd och om det är något som jag saknar så är det lika bra att handla det själv, så får jag precis det jag vill ha.

Här nedan finns det en del organisationer där man kan köpa en julklapp som har ett mervärde, för någon annan:

Svenska kyrkans Internationella arbete Nu tändas tusen juleljus

Hjälp till barn Unicef

För barn som drabbas av cancer Barncancerfonden

Bli fadder! SOS-barnbyar

Världens alla barn Rädda barnen

Utsatta kvinnor Alla kvinnors hus

Läkarhjälp Läkare utan gränser

Bli getgivare! Individuell människohjälp

Förhindra mänskligt lidande Rödakorset

Hjälp till hemlösa Stadsmissionen

Miljökämpar Greenpeace

Ovanligt

2011-11-30T18:48:00.001+01:00

I morse kom det en rätt tussig kille och väckte mig långt innan klockan ringde. Hostig, hes och rejält täppt i näsan, förmodligen en del feber också men det är skrivet i stjärnorna för jag kollade aldrig med en termometer. Beslutet att vara hemma var lätt att ta. När jag gjorde anmälan till Försäkringskassan såg jag att i år har det hittills tagits ut 1 dag med tillfällig föräldrapenning på Robin. Det här är ett mönster som upprepats under många år, få dagar hemma med sjuka barn för min del, och det är alltid jag som varit hemma när de har varit sjuka.

Dagen har ägnats åt aktiviteter som inte kräver så mycket energi, åtminstone för Robins del. Jag har bakat lite, lika bra att passa på när det dyker upp hemmatid. Robin är så där lagom sjuk, för trött och orkeslös för att vara i skolan men för pigg för att ligga i sängen hela dagen. Det blev nåt mellanting med att ligga på kökssoffan och titta på när jag fixade, sitta vid datorn en kort stund, ett långt bad och sen filmtajm. Naturligtvis orkade han att provsmaka både lussekatter och mjuk pepparkaka, men någon vidare matlust har inte infunnit sig.

Förkylningen är inte ett dugg bättre nu ikväll, men heller inte sämre så det blir en hemmadag i morgon också. Jag kommer ta tillfället i akt och städa ur kylen och frysen. När jag är hemma då det är dagsljus ska jag försöka få igång lampan vid garaget så det går att se något där framöver. För mig blir det en kort arbetsvecka då jag redan har bestämt med cheferna att vara flexledig på fredag. Hoppas att Robin kryar på sig till helgen så vi kan göra roliga saker på den tiden som vi vet att vi är lediga på, annars blir det filmdagar för oss båda två och jag lovar låta bli att protestera.

Nu är det kört?!

2011-11-29T20:00:00.001+01:00

Det här är riktigt pinsamt! Ja, jag vet inte om jag egentligen ska berätta om det, men det är knappast bara jag som hamnat i den här sitsen. Ska kanske vara nöjd med att det tagit mig 20 år. Har iallafall försökt att ställa det till rätta så gott jag kan, eller?

Vad är det då som är jobbigt? För första gången i mitt liv har jag fått en påminnelse på en räkning. Alla andra räkningar har jag betalat i tid och så var det nästan den här gången också, för när påminnelsen damp ner i brevlådan hade jag tre dagar tidigare betalat den. Det stod skrivet på den om fakturan var betald inom de senaste dagarna så var det "bara" påminnelseavgiften som skulle betalas. Den avgiften är lika stor som summan på ursprungsfakturan. Men hur kommer det sig att jag slarvat med betalningen? Helt enkelt för att mina allra flesta räkningar ska vara betalda i slutet på månaden och den här var sista betalningsdatum den 10:e.

Ska jag vara rädd nu för att lyxfällan kommer och knackar på min dörr och är det här ett beteende som jag kommer att hålla fast vid? Speciellt troligt är det inte, tycker att det är skitpinsamt att det hänt en gång och slipper gärna upplevelsen en gång till!

Nöjesläsning

2011-11-28T20:37:00.001+01:00

I höst har det blivit alldeles för lite rolig läsning, eller jag har mest läst studielitteratur och inte hunnit med, rättare sagt bortprioriterat skönlitteratur, magasin och annat. Nu har jag kommit igenom all studielitteratur och unnar mig läsning bara för att det roar mig. Förflyttas i tid och rum, läsa en spännande historia och försöka lita ut vem som är mördaren. Eller varför inte romantiskt trams där de alltid får varandra på slutet. Även det som är verklighetsbaserat läser jag och inser att mitt liv är bra.

Nu har jag, med hjälp, hittat en blogg som roar mig ordentligt. Jag säger, Fredrik Backman! Många inlägg som får mig att skratta högt för mig själv när jag läser dem. Ett av hans inlägg handlar om en vän som gång på gång "sabbar" elektroniken för honom. Säkert oerhört frustrerande att råka utför men lika roande att läsa om. Fredrik är duktig på att använda orden och bjuder friskt på sig själv.

Så om fler av er roas av samma sak som jag så är det ett tips att läsa hans blogg:
Fredrik!

Ljus

2011-11-27T16:17:00.001+01:00

Jag tänder ett ljus
Det lyser upp i mörkret
Ljuset värmer
I skenet funderar jag
på livet, mitt i livet
Lågan fladdrar
Precis som livet själv
Men den brinner stadigt

Söt

2011-11-26T02:57:00.000+01:00

Jag har kommit på en sak! Om man börjar med att äta sötsaker så blir det ett konstant sug! För min del har det blivit något sött varje dag i flera veckors tid nu och jag känner att det är inte bra för kroppen. Nu menar jag inte min vikt utan att jag mår helt enkelt sämre när jag stoppar i mig sockret. Det kan hänga ihop med min dåliga sömn. Dags för en ändring.

Från och med nu så blir det bara söta saker på helgerna! Men, hmmm.... jag har nyss sett en saffranssemla och det har jag aldrig smakat. Det är något som absolut jag vill prova att göra. Karaktären, som jag förlagt någonstans, är det som jag ska jobba stenhårt på nu. Och det är ju enkelt när ett av mina intressen är att baka, tänk om inspirationen skulle ta slut det till, så himla praktiskt! Finns det inget gott att äta så går det lätt att låta bli!

Lite bra musik också...

Tjuvstart

2011-11-25T15:44:00.001+01:00

Semester idag och en del saker som jag vill få undan. Dit hör adventspynta huset. Min favoritsyssla, men det är inget överdåd av saker. Stjärnor eller ljusstakar i alla fönstren som gardinerna är bytta i. Det räcker alldeles tillräckligt. Till första advent brukar jag även komma ihåg att städa bakom kyl- och frysskåpet och byta batterierna i brandvarnarna, det är bra att det blir gjort och att jag har min rutin kring det.

En snabbt improviserad tur till Dollarstore med vännen och barnen hanns med. Inköpen blev mest bara det som var uppskrivet på listan, hushållspapper, toapapper och päronlampor. Det sista till några av stjärnorna. När jag kom hem igen blev det gott kaffe och en smörgås innan provtändningen av alla belysningarna skedde. Nu lyser de så fint att jag inte vill släcka dem, trots att de brukar tändas först kl.18:00 på lördagkvällen. Undra om många misstycker att det adventslyser i mitt hus redan ikväll? För nu: Tänt var det här!

Jaja, det är mitt fel!

2011-11-24T20:34:00.001+01:00

Säkert är en del av er glada för det jag har ställt till med och andra av er vill helst lyncha mig och rulla mig tjära och fjädrar, men så får det vara. Jag måste tänka på mig själv! Egoist= Javisst!

Förmodligen kommer min efterlängtade snöslunga att levereras i morgon och det är väl därför som jag inte en endaste gång sett att det snöat här hos mig i Fåker. Efter två vintrar med massor av snö bestämde jag mig tidigt att införskaffa en slunga till den här säsongen. Kan vara bra att spara på min rygg, den ska jag ju ha resten av livet.

Så ni som har åsikter om snöns komma eller bortavaro, nu vet ni vem ni kan skylla på respektive tacka!

PS Jag vill ha massor med snö....

Tid går.....snabbt

2011-11-23T22:37:00.001+01:00

Idag fyller Rasmus 15 år och jag har svårt att förstå det. Visst är det ett tag sedan jag vakande kl.04:00 på morgonen och trodde att jag hade kissat på mig, men det var vattnet som hade gått. Drygt tolv timmar senare så föddes det en liten kille, 51 cm lång och 3435 gram lätt, kl.16:42. Efter förlossningen svimmade jag i duschen. Den dagen vi gick hem från BB var det -25 grader kallt, 50 graders skillnad på några minuter. Marken var täckt av snö, kan nog ha varit 20 cm. Ja, minnena från den tiden är ganska tydliga och det är lite kul att komma ihåg detaljerna.

Nu står Rasmus på tröskeln till vuxen livet. Från och med idag är han ansvarig för sina handlingar, till viss del, i och med straffmyndigheten. Det är snart dags för att välja linje inför gymnasiet, eller program som det heter nu. Helst vill han nog inte gå i skola alls, men den attityden har många niondeklassare. Det är hans val, men som förälder så försöker jag att hjälpa till och vidga vyerna och komma med åsikter, som Rasmus deklarerar att han högaktningsfullt skiter i. Fast han uttrycker det annorlunda.

I vilket fall så älskar jag honom!

Uppskov

2011-11-22T19:50:00.001+01:00

Än är faran inte över

men jag drar en lättnadens suck

Släpper ut delar av min oro

Tar in nya intryck och värden

Nu vill jag leva mitt liv

Bygga vidare från min grund

den som rubbats

den som trots allt står stadigt

Luft

2011-11-22T01:17:00.001+01:00

Andas in och andas ut
Andas in och andas ut
Snabbt, snabbt utan minsta paus
Andas in och andas ut
Andas....
Med tankens kraft långsammare
Måste andas för att överleva
Andas in och andas ut
Andas in och....andas ut
Fyller lungorna med syre
Andas in och...andas ut
Det handlar om att överleva
Andas in
och
andas ut
Känner hur pausen är viktig
Idag överleva
Leva får vänta
En timme, dag, vecka, månad eller år
Andas

Hyllning

2011-11-21T16:05:00.001+01:00

Jag älskar er
Trots att ni under årens lopp
blivit slitna och gamla
Med er är jag verkligen mig själv
Ni gör min tid bättre
Osjälviskt delar ni med er av värme
Gnäller inget när jag kliver i och på er
En guldgruva i livet
Mina raggsockar!

En realitet

2011-11-20T21:01:00.001+01:00

Har haft förmånen att tillbringa nästan hela dagen i sällskap med mamma. Idag har vi försökt oss återigen på att baka tunnbröd, eller slakapickibröd som jag fick lära mig att det heter när jag flyttade till Bodlägden 1979. Mamma och jag försöker oss på detta projekt till varje jul och lyckas iallafall så pass att det allra mesta brödet går att äta och endast enstaka kakor hamnar i soporna, och det är innan de hunnit bli gräddade.

Idag har mammas vännina Ann funnits med, de är vänner sedan barndomen. Det är hos henne som vi fått låna bakstugan också. Mamma och Ann hade tillsammans gjort stöpan innan jag kom på plats och de var på gång med att göra ämnena. Jag tog som vanligt hand om kavlingen, känner att jag är i min rätta roll med en kavel i handen. Hela baket var över på mindre än fem timmar och resultatet blev drygt 90 kakor, så vi är nöjda.

Nu känns det i vissa delar i kroppen att det har bakats idag. Där det är mest påtagligt är i näsan, har nog inhalerat flera matskedar vetemjöl, rätt in bara. Inget luktar gott och allt smakar mjöl. Får försöka snyta ut det, men det går trögt. Bidrar till andras välmående nu: Låt bli att dra upp en massa vitt pulver i näsan! Det är riktigt obra...

Söndagsord

2011-11-20T17:31:00.001+01:00

Kom ihåg att säga vad du tycker
Påminn dina nära att du älskar dem, ofta
Var inte rädd för sanningen,
för den ska göra oss fria
Ingen annan kan vara som du,
så var dig själv, du duger mer än gott
Lev idag, imorgon kan det faktiskt vara för sent

Om du får en kram så har du en att ge bort!

Betydelsefullt

2011-11-19T20:14:00.000+01:00

Idag fyller min bästa storasyster 40 år, tänk vad tiden går. Det känns inte som om det var länge sen vi båda bodde hemma hos mamma och pappa i Bodlägden. Ska erkänna att vi kanske inte vad de bästa syskonen då som tog hand om varandra, hmmm jag har fortfarande ärr kvar på handleden efter en sammankomst....nåja men det är väl sånt som hör till, syskonkärleken alltså. Nu ÄR det syskonkärlek.

Lite klyschigt kanske men för mig är det en sanning. Året 2003 var ett skitår i många bemärkelser men iallafall så har det gjort att jag uppskattar och värdesätter varje dag som jag kan vara med mina familjen. Det var då syster blev ordenligt sjuk och jag trodde ett tag att hon skulle stryka med, dö alltså, men tjurigheten att vilja fortsätta livet har hon och idag mår hon rätt så bra ganska många dagar. Efter den händelsen har jag blivit mycket bättre på att tala om hur mycket familjen betyder för mig. Det kan vara sista gången som jag får tillfälle att säga det så det är bäst att passa på.

Efter min egen olycka, när jag bröt ryggen, har jag blivit något bättre på att ta hand om mig själv. Vara lite ego och sätta mig själv i det första rummet, ibland. Det behövs det med, fast jag är halvklen på det fortfarande. Har så många andra som jag tar hänsyn till, vill inte göra någon illa.

Idag har vi iallafall firat syster. Två av syskonen är på annan ort, men den övriga närmaste familjen har ätit gott, kramats och surrat. En tre-rätters med andra ord! Mycket bra sådan. Det här är det viktiga för mig, min familj, att få träffas och umgås under ganska enkla former.

Gråa dagar

2011-11-19T11:45:00.001+01:00

En kort tanke idag:

Det blir aldrig riktigt dagsljus i november!

Lars Winnerbäck – Gråa dagar

Hjärter Dam vänder blad, för en ny eskapad
Hon har börjat på en ny roman
Det mörknar över ån och över TV-tablån, och det är leda och slentrian

Hjärter Dam, du var så tyst, tills du blev kramad och kysst
Nu har du fått din kära livskumpan
En soffa på rea och en nyrenoverad trea i Stångåstan

Nu skulle du få börja om på den nivån
och bli stadgad, trygg och hemtam
Men när hösten skingrat myggen kommer klådan inifrån
Det både isar och bränns, ja jag vet hur det känns
Hjärter Dam

Det finns så mycket att förlora, dina drömmar är så stora
Här är gatorna alldeles för små
Här sitter alla på kafé och säger: "Ingen idé, det är för sent ändå"
Dina chanser blir allt färre, och ditt tvivel bara värre
På kafé finns ingen hjälp att få
Klådan bygger bo och du får ingen lugn och ro
här ser du tågen komma och gå
Och all din trygghet stramar allt för tätt inpå
Det isar och det bränns
Och du letar efter gråa dagars själ att skynda på
och vill byta planet
Hjärter Dam, jag vet hur det känns

Det finns en fagrare glans, någon annanstans
Du får hoppas som om himlen fanns, och tro och be att det ska gå
För du får ingen tröst, av din inre röst
Den vill knäcka dig varenda höst, och gråa dagar skyndar aldrig på

Depressiva episoder och maniska perioder
Vissa klarar sig utan extas
Andra springer fatt och blir nervösa och får spatt
om inte livet är ett kul kalas
Hjärter Dam vänder blad, för en ny eskapad
Inget äventyr att leva på KAS
Du måste sänka dina krav, eller vinna på trav, om du ska komma i fas
Och sådan leda bryter ner en bra frisyr
och du blir tråkig, ful och trött
Och du samlar dina spöken i Komvux kursbroschyr
och blir bitter och lam
Hjärter Dam, dina blommor har dött

Lyckan kommer, lyckan går, och det är långt till nästa vår
Nu faller löven över Stångåstan
Nu sitter alla på kafé och snackar skit och dricker te
av gammal slentrian
Hjärter Dam vänder blad, för en ny eskapad
Hon har börjat på en ny roman
Det är morgon snart igen, lycka till kära vän
skriv om drömmar Hjärter Dam

Det finns en fagrare glans, någon annanstans
Du får hoppas som om himlen fanns, och tro och be att det ska gå
För du får ingen tröst, av din inre röst
Den vill knäcka dig varenda höst, och gråa dagar skyndar aldrig på

Två tankar

2011-11-18T18:36:00.001+01:00

Dagens tanke kring temperatur:

Det känns som om det är kallare nu än när termometern visar -20!

Så på med raggsockar, varm tröja och lite glögg inför filmkväll blir det.

Sen lite tankar från Sarah Dawn Finer:
http://www.youtube.com/watch?v=dl8j0PKeGFI

Förgylld torsdag

2011-11-17T21:29:00.001+01:00

Vilken lycka! mitt i värsta abstinensen så dyker tillfället upp.

Lite om Lyransgården. Den "gamla" gården brann ner för några år sedan och där har jag varit på flertalet bjudningsdanser med både Zlips och Expanders, ja till och med båda banden samtidigt. I februari var det invigning på den nya men än så länge har det inte varit någon dans där, som jag prioriterat att gå på.

Skoldans på Lyransgården, dock till inspelad musik men ändå. Lite som en final på Danspatrullen som varit på skolan och lärt eleverna dansa. Många kan nu dansa bättre än sina föräldrar, både foxtrot och bugg. Det är härligt att se hur de följer takten i musiken. Jag och Robin var naturligtvis på plats. Eftersom jag av egen erfarenhet vet att nästan inga föräldrar av dem som är aktuella är ute på socialdans hade vi lånat in en dansant till familjen. Som Robin säger: Han är en av dina bästa vänner, mamma, och de räknas faktiskt också som familj.

Själva dansen började en halvtimme in på kvällen, innan hade Danspatrullens ledare lotsat oss, framförallt barnen, de vuxna satt mest och tittade på, genom lite lekar för att få oss känna rytmen i musiken och skaka loss på kropparna. Jag har provdansat Lyransgårdens golv tidigare men den gången är det tveksamt om det går att kalla det dans som utfördes där, mer rörelse till musik, och då var musiken dålig. Så den här kvällen räknar jag som premiär. Ikväll hade jag med mig kavaljer som är duktig på att dansa. Måste säga det igen, Det är fantastiskt med dans och det får mig att må så bra! Blandad musik så både bugg och foxtrot har det blivit.

Golvet på Lyransgården är Jämtlands bästa vad det gäller glidet, eller iallafall i klass med både OSD och Fröjdholmen. Det som var det som krävde uppmärksamhet ikväll var att många av meddansarna är korta och hamnar i döda vinkeln, men jag tror att jag inte golvade någon under kvällen. Jag dansade inte alla kvällens danser men betydligt många fler i jämförelse med de andra vuxna som var på plats. Nu känner jag mer och mer att vi måste få till en riktig dans på Lyransgården med en orkester som jag gärna dansar till, fler måste få chansen att upptäcka denna nya dansarena.

Säger också ett stort TACK till dig som idag tillhörde min familj, eller jag håller faktiskt med Robin, jag räknar dig till min familj hela tiden. Min goa vän!

Uppåt och nedåt

2011-11-17T16:13:00.000+01:00

Ser solen sakta gå upp
Målar himlen i regnbågens alla färger
Dagen som bär med sig nya möjligheter
Allt är fortfarande oskrivet, ett tomt blad
Vad jag fyller den med är mitt beslut
Inte bara arbete utan även tid för vila
En bra balans, en förutsättning
När solen senare går ner
Samma regnbågsfärgade himmel
Vill jag vara nöjd och känna frid

Bluff och båg eller fullständig sanning?

2011-11-16T19:45:00.001+01:00

Lejonet
Din vän är alltför upptagen för att kunna intressera sig för dig idag. Visa din vän att du har förståelse för det och gör vad du kan för att underlätta för honom/henne. Du blir väl kompenserad en annan dag.

Okej, hur mycket tillit sätter vi till horoskopen som står i dagstidningarna och även på olika sidor på nätet. Jag tycker att det alltid går att applicera orden på mitt eget liv på ett eller annat sätt. Det är helt beroende på vad jag tolkar in i dem. Hmmmm....och om jag funderar kring det ovanstående vad passar in från mitt liv på det idag? Så här måste det vara: Mina barn tycker att det är roligare att sitta vid datorerna än att sitta med mig vid köksbordet när jag försöker konstruera en samling frågor till min enkät, till specialpedagogikstudierna. Och jag ser fram emot kompensationen, antar att intresset dyker upp på lördag när det blir dags att välja godis!

I mitt kringsurfande ikväll, efter enkätkonstruktionen, har jag hittat lite olika beskrivningar på hur ett Lejon är. Nedan presenterar jag tre olika och undrar om de verkligen stämmer in på min personlighet.

Det typiska Lejonet är mån om sin framtoning men samtidigt generös. De har även för mycket stolthet vilket lätt kan gå till överdrift och övergå i dryghet. Symbolen för Lejonet är härskaren, kungen. Lejonet har förträffliga ledaregenskaper men njuter även av kärlek och allting som hör till romantik. De är passionerade, demonstrativa och vill inget hellre än att bli bortskämda av dem de älskar.
Styrka: Ledaregenskaper, självförtroende, generositet, kreativitet
Innersta behov: Salighet, att bli beundrad
Svaghet: Arrogans, flärd

Lejonets stjärntecken har som symbol ett kurvigt streck som kan likna antingen lejonets piskande svans eller kurvan som lejonets man utgör.
Precis som lejonet är djurens konung så har du något majestätiskt över dig. Du är stolt och självsäker och för med dig auktoritet. Du är varmhjärtad och generös och vill gärna visa det på ett storslaget sätt. Du är tolerant mot andra och en entusiastisk och bra ledare.
Planet: Solen
Element: Eld
Tillstånd: Fast
Kända Lejon: Madonna, Bill Clinton, Dustin Hoffman, Carl Gustav Jung
Stjärntecken som Lejonet passar ihop med: Väduren, Tvillingarna, Vågen, Skytten

Du ser dig själv som född till ledare. Andra tycker att du är en idiot. De flesta lejon är översittare. Du är fåfäng och tål inte kritik. Ditt högmod är motbjudande. Lejon är tjuvaktiga kräk som tycker bättre om onani än sex.

Ja, bluff eller inte? Jag kan hålla med om att det finns medier som kan se in i framtiden men allt detta som generellt sett ska gälla personer som är födda inom en viss tidsperiod tror jag noll och ingenting på!

Adventstid kom till mitt ensamma hus

2011-11-15T18:57:00.001+01:00

Åh vad jag längtar till adventstiden! Att få ta fram alla ljusstakar, julstjärnor och övriga adventsbelysningar. Sen varje dag tända ljusen vid alla måltider hemma, hög mysfaktor där. Glöggdoft tillsammans med lukten från pepparkakshuset, den tid som det nu finns kvar. Ja, jag längtar ordentligt. Bara 1,5 vecka kvar nu.

Tvärtemot många andra har jag ingen stress kring julen, ingen hets med julklappsinköp där det ska vara fler och för mer än tidigare år eller ha mat i överflöd. Vi i familjen har gemensamt bestämt att de som firar julafton tillsammans köper endast en julklapp, som vi sen byter med varandra. Maten delar vi också på och alla bidrar med något. Okej, en tradition som jag och min syster Kajsa Stina håller hårt på är att vi bakar massor av småkakor, förra året ca 600 st som vi fördelar, men det är det enda som kan bli lite stressigt med julen. Det viktigaste för mig är få vara tillsammans med resten av familjen. Låter kanske som en klyscha, men då för det göra det.

Nu är det full fart på övningar inför lucia på jobbet. Jag njuter till 100%. Vilken lyxtillvaro. Men jag känner en stor längtan själv efter att få vara med i ett långt luciatåg med massor av stämsång. Så den idén som kom upp på senaste kategorimötet är en bra idé, ett personalluciatåg. Vi går inför det!

Fri

2011-11-14T22:34:00.001+01:00

Undanstoppat
Gömt
I det dolda
Nu är det slut med det
Allt ska vara öppet
Synbart och tillgängligt
Det är vackert
Bara fula saker döljs
Snart strålar det från himlen
lika mycket som från mig

Vilket skitsnack!

2011-11-14T21:08:00.001+01:00

På tuben till hårborttagningscremen står det: Området hålls hårlöst i flera dagar
Utväxten blir mjuk, inte stubbig som vid rakning

Ja, kanske inte ordagrant så men det är det som iallafall avses. Men jag hävdar att det är på ett annat sätt. För det första så går det bara timmar innan jag känner hur håren börjar krypa fram och för det andra är det en vass stubb. Tillverkaren menar att cremen har dessa fördelar gentemot rakning. Jag är som sagt av en annan åsikt. Ska kanske tillägga att det är mina ludna ben som jag använder som försöksområde.

Men egentligen är det dumt! Om jag låtit bli att börja raka/cremebehandla benen när jag var i tonåren så hade jag nog sluppit nu med. För de fjun som behåringen då bestod av hade antagligen inte utvecklats till den ogenomträngliga djungel det nu blir när jag underlåter benen denna behandling. Och nu så här vintertid, ja åtminstone allt annat än kortärmbyxväder, för vems skull? Ingen annans än min egen. Det är bara jag och eventuellt mina barn som ser mina skånkar.

Det enda som håller benen hårfria, åtminstone ett litet längre tag, är att vaxa dem. Jag må vara märklig för de flesta jag pratat med tycker att det gör alldeles för ont att vaxa eller använda epilator, men smärtan bekommer mig inte. Har provat både den enklare varianten med färdiga strips som är kalla och den mycket smetigare med varmt vax som stryks på benen och tygremsor som trycks på och sedan snabbt avlägsnas i motsatt hårväxande riktning, d.v.s. nerifrån och upp. Håret rycks upp med rötterna och benen blir lena och mjuka.

Vad säger ni andra som håller på med otyget, vilken metod är den bästa?

Oråd

2011-11-13T21:16:00.000+01:00

Jag vill kräkas
Skrika ut all besvikelse
För det är det jag är
Besviken
Mina förväntningar
men ord som lovade
Min handling nu
har ingen betydelse
Jag håller mig undan
Står tillbaka
Det enda jag kan
Känslan att tränga mig på
vill jag inte uppleva
Första steget tillbaka
eller framåt
måste komma från andra hållet
Väntar och längtar
En bit av mig är borta

Å hej å hå å lite pepp!

2011-11-13T16:04:00.000+01:00

Tänkte att det kanske behövs lite peppande så här på söndagseftermiddagen inför en ny arbetsvecka. Jag har förstått att alla inte trvis lika bra som jag gör på mitt jobb. Citaten är hämtade från sidan upphopp.se

Olof Röhlander skriver:

Därför tänkte jag prata lite om några av mina valda sanningar, saker jag "vet", och som du kanske också behöver tänka lite extra på eller påminnas om. Läs dem en och en och lägg några sekunder på att reflektera över det som står, och vad det innebär för dig, innan du går vidare till nästa. Håll till godo!

Jag vet, och du borde veta.... att om det är dimma så ta några steg så ser du en bit längre.

Jag vet, och du borde veta... att ingen annan kan göra dig irriterad utan din egen tillåtelse.

Jag vet, och du borde veta... att bara lyssna på dem som vill dig väl.

Jag vet, och du borde veta... att inställning är a och o i livet.

Jag vet, och du borde veta... att alla svagheter kan vändas till styrkor.

Jag vet, och du borde veta... att det här livet inte är en generalrepetition, utan det är själva huvudföreställningen med dig i huvudrollen.

Jag vet, och du borde veta... att den bästa revanschen är att må bra.

Jag vet, och du borde veta... att vissa saker bara är som de är.

Jag vet, och du borde veta... att om du bara sätter igång så kommer den rätta känslan.

Jag vet, och du borde veta... att du inte behöver vara världsklass för att börja, men du behöver börja för att kunna bli världsklass.

Jag vet, och du borde veta... att de största begränsningarna sitter i huvudet, men där sitter också de största resurserna.

Jag vet, och du borde veta... att den här dagen blir vad du gör den till.

Jag vet, och du borde veta... att det du utstrålar drar du till dig.

Jag vet, och du borde veta... att omöjligt bara finns i dårars lexikon.

Jag vet, och du borde veta... att framrutan ska vara större än backspegeln.

Jag vet, och du borde veta... att vi styrs av våra förväntningar.

Jag vet, och du borde veta... att ska det bli något av det du drömmer om så är nu en bra tid att sätta igång.

Jag vet, och du borde veta... att det är när du har alla möjligheter och ursäkter att slippa något som du ändå ska göra det, just av den anledningen.

Jag vet, och du borde veta... att det här är en alldeles förträfflig dag att vara vid liv, att få saker gjorda och att vara stolt över att du är du!

Nog visste du allt det här redan, men visst är det bra med påminnelser!

Nya saker?

2011-11-12T17:54:00.001+01:00

Fortsätter på spåret att prova nya saker.... Nu handlar det om nöjen. Ska förmodligen följa med några vänner ut på krogen ikväll. Senast jag var på krogen var då inlandsisen fortfarande låg tjock över Jämtland, eller kanske var det när jag gick mitt fjärde år på gymnasiet.

Mina utekvällar innehåller alltid socialdans, men visst kan jag prova det här också. Men jag lär väl stå som ett fån i ett hörn och har svårt att följa med i de sociala koderna som förekommer. Kan vara en bra lärdom för mig, krogmänniskor är nog precis som dansare, ett släkte för sig som det kan vara lite trubbel att komma på vad tjusningen är. Här har jag samma förutfattade meningar som odansare har om dansen: Ett ställe man går på för att hitta nån att gå hem med! Så det blir intressant ur det perspektiv att vigda mina vyer. Den andra orsaken är att kunna få i sig en del alkohol. Mina syften är varken det ena eller det andra.

Har dessutom provat att slå på en skvätt vitt vin på kycklingen som jag stekt till middag ikväll och det blev riktigt gott. Mindre bra var att pepparmängden var en aning för mycket, inte oätligt men lite starkt. Förrätten bestod av chips och dipp, till både förrätten och maten intogs Trocadero. Funderar på att vid nästa besök inne i staden Östersund gå in på Apoteket Röda Näsan och inventera deras sortiment av alkoholfria drycker. Även här utöka mina kunskaper, och för att vid festliga tillfällen dricka något annat än vatten, med elller utan bubblor, och läskeblask.

Jaha, nu sitter jag här med beslutsångest om jag ska vidga nöjesarenan eller stanna hemma!

Ge upp!!!

2011-11-11T20:27:00.001+01:00

Jo, nu är det dags att ge upp. En del saker är för ens eget bästa även om man inte förstår det själv. Just nu är det så för min del. Jag är inte säker på att jag egentligen är beredd men de runt omkring mig påstår att det faktiskt är det bästa jag kan göra nu. De lovar dessutom att jag inte kommer att ångra mig en sekund. Men jag är fortfarande tveksam.

Att bara lämna det som funnits i mitt liv under en väldigt lång tid är banne mig inte alls enkelt. Det kommer att bli en tid att vänja sig, tänka och agera på det nya sättet, men visst tror jag att det kommer att gå, men hade önskat att jag fått ta små steg i taget. Nu är det så definitivt, bara att bryta med det gamla.

Ja, 25 år är inget att leka med!

Nu går jag från papperskalender till att använda smartphonens kalenderfunktion!

Rätt fast fel

2011-11-10T13:23:00.000+01:00

Jag fick rätt
Trots att min förhoppning var att jag skulle ha fel
Känner ingen glädje utan bara sorg

Oro....

2011-11-09T22:15:00.001+01:00

Omedvetet ligger det där och gror. Fast jag har valt att det inte ska få påverka mig eftersom det ligger utanför min möjlighet att göra något åt det. Men då det handlar om min hälsa är det svårt att undvika, ja faktiskt oundvikligt.

Undrar om det som har förändrats i kroppen beror på det som provsvaret visat på eller om sakerna är helt skilda från varandra. Det är säkert så att jag känner efter lite extra och märker att en del saker inte är som de varit tidigare. Självklart kan säkert förändringarna höra samman antingen med den väldigt dåliga sömnen eller den (stora) viktnedgång som jag haft under det senaste året.

Nu är det iallafall mindre än två veckor kvar tills att jag får träffa en specialist. Jag har formulerat flera frågor som jag ska komma ihåg att ställa till honom och hoppas på att hans kunskap ska ge mig svar och lugn. Fram tills dess försöker jag låta bli att grubbla kring det. Det finns två alternativ: antingen tillfälligt eller något långvarigt!

Lösningen :)

2011-11-09T21:21:00.001+01:00

Alla vi som någon gång har handtvättat vet hur mycket enklare det är att tvätta större mängder med hjälp av en tvättmaskin, som lakan till exempel. Det är bara att ta dem ur sängen och stoppa in dem i tvättrumman, hälla i tvättmedel, och sköljmedel för de som använder det, ställa in rätt program och sedan gå och dricka kaffe eller iallafall syssla med något helt annat. Under tiden så sköter maskinen tvättandet.

Som i alla familjer hamnar alltid två likadana strumpor i samma maskin varje gång. Inga halva par åker nånsin in. Men hur kommer det sig att i stort sett varje gång när tvätten är blöt och ska hängas upp så saknas det ALLTID minst en strumpa??? Äter tvättmaskiner strumpor? En annan sak som jag funderar över är hur det kommer sig att när jag tvättar lakan så väldigt ofta hamnar örngotten inuti pålakanet som av en underlig anledning vänt sig ut och in. Och det är rätt så besvärligt att trassla ut det för att komma åt örngotten som ligger längst in. Jag har läst att en del av mina vänner drabbats av samma sak så jag kan inte skylla på att det är märket på min maskin som gör det.

Hos den äldre sonen slits det strumpor rätt hårt. Tidigare har jag köpt olikfärgade strumpor åt honom men nu har han bestämt sig för en speciell sort och de strumporna görs bara i svart i storlek 42. Helt okej tycker jag för då är det enklare att sortera tvätten och para ihop strumporna, tills jag insåg att nytvättade strumpor inte skiljer sig så mycket i storlek, oavsett om det är 36 eller 42. Så nu är det emellanåt så att jag har strumpor som når över mer än halva vaden och sonen kommer från sitt rum och grymtar om att strumpan inte räcker längre än under halva foten.

Lösningen som jag trodde jag klurat ut fungerar dåligt. Hmmm.... blir så att jag i fortsättningen får ha andra färger än svart.

Fast i stirret

2011-11-08T20:49:00.000+01:00

Hittar inte orden för att uttrycka mina tankar
Frustrerad och rastlös
Oroad går jag omkring
Koncentrationen är på nivå noll
Alla måste och borden får vara
Klarar inte av något just nu
Skulle jag må bättre av fullständig utmattning
Låta kroppen jobba stenhårt,
medan hjärnan slipper fundera
Men kommer mig inte för
Stirrar bara tomt framför mig
Då slår det mig:
Tomheten är stor

Foto: Helene Ångström

Något att fira??!!

2011-11-08T17:50:00.001+01:00

Vi är snart i mitten av november och temperaturen vägrar sjunka under nollan. Jag vill ha minusgrader så marken fryser och gruset ligger still. Och sen ska det snöa! Förra året den här dagen visade termometern på -9 och idag samma siffra fast på andra sidan nollpunkten. I år har det på sin höjd varit 3-4 nätter med frost hos mig. Så kom igen nu vintern! Mörk höst är inget att ha.

På jobbet har vi börjat leta luciasånger och min längtan efter adventstiden blev stor. För att dämpa det, till viss del, brinner det ca 15 ljus här hemma nu. Lite glöggthe och saffransskorpor får mig att nästan tro att det är advent redan, men den som väntar på något gott väntar...alltid för länge.

Idag och igår har himlen brunnit eller snarare exploderat i vackra färger. Jag fotade lite igår efter jobbet, medger att det gick fortare än den tillåtna hastigheten på väg till Grönviken för att den fina himlen inte skulle försvinna. Resultatet finns på min fb-sida. Idag har flera av mina fb-vänner och deras vänner publicerat liknande bilder. Lika otroligt vackra allihop.

Mina trubbel med att sova håller till viss del i sig. En del nätter sover jag riktigt bra och många timmar, andra sover jag nästan ingenting, ca 1-2 timmar och det är alldeles för lite. Vad det beror på är inte hundra procent klarlagt men har lyckats bena ut en del faktorer som påverkar. Nu är det fullmåne om ett par dygn och då vet jag att med största säkerhet blir det väldigt mycket mindre sömn. Får ta igen en del i helgen. Barnen är hos sin pappa då och jag rår min egen tid. Kommer förmodligen att klättra på väggarna av tristess...

Jahaja, vad är det så som kan firas? Massor av saker, kom med förslag! Jag vet vilken som jag avser...den som gissar rätt vinner ett pris...

Trygga?!

2011-11-07T21:10:00.000+01:00

Vi är trygga i varandra,
för du känner mig och
jag känner dig, väl
Vi släpper taget om varandra
för vi vet att vänskapen
är som en bro mellan oss,
stadig och stabil
Avståndet växer mellan oss,
men ändå starka band
Vågar vi tro att trygghetens
broar håller än?
Tid går, tid går, fort

Hålla isär

2011-11-06T11:21:00.001+01:00

I år har jag hittills hunnit med att dansa 50 kvällar till orkester. Kan inte annat än säga att dans är mitt stora fritidsintresse. Oftast är det bara trevliga människor på plats, motion utan att jag tänker på det och sen är det en (hmm....ja nästan till 100%) positiv beröring som gör att kroppen producerar må-bra-hormoner. För min del är det nog en av de få gånger som jag bara är här och nu. Passar på att fylla på med massor av energi, och det bästa är att ingen känner att någon annan har tagit. Här upphäver vi, dansare, de fysiska lagarna om att energi inte kan nyskapas, för på dansgolvet är det absolut så det går till.

Att förklara för någon som inte är dansfrälst att det i 99% av danserna inte alls har något att göra med att vara ett förspel är i stort sett omöjligt. En dans är en dans och inget annat. Utan de ser en nära dans som om personerna som dansar tillsammans egentligen vill något mer än att dansa. En mysfox är just en dans, foxtrot, som är lite extra mysig helt enkelt, varken mer eller mindre. Jag kan njuta av en dans med en person utan att ha en minsta tanke om att få något mer av den. En av mina bästa danser har jag dansat med en tjej, hon är helt otroligt bra att föra är den tjejen.

I buggen blir det sällan mysigt men både busigt och lite flörtigt kan det bli och framförallt svettigt. En intensiv bugg med många kluriga och härliga turer/vändningar där dansen i kroppen får lov att komma ut, njutbart det med!!! Kombinationen av båda de här danserna är bra, även om jag de senaste åren har blivit mer av en fox-tjej.

Nu åter till rubriken. Det är viktigt att hålla isär, en dans är en dans, i de allra flesta fall. Jag förstår att det måste vara väldigt jobbigt för de som är i en relation med en dansare om det finns den minsta tendens till avundsjuka/svartsjuka. De personerna håller med all säkerhet koll på sin respektive hela kvällarna och kollar hur och med vem de dansar. Kan de då ens själva njuta av en danskväll och hur känner sig den respektive att bli iakttagen hela kvällen? Jag ändrar inte mitt sätt att dansa med någon för att den personen har skaffat sig en bättre hälft utan fortsätter dansa som vi gjort tidigare. Om den då väljer att justera sin dansstil till en mer neutral för att det ska falla partnern i smaken så är jag rätt säker på att dansen kommer att bli ett problem i förhållandet eller till och med så att de slutar att gå på dans.

En dans, delar varandras tid och rum en stund...

Prio 1 = JAG, för alla, men försiktigt

2011-11-05T20:53:00.002+01:00

Prioriteringar, vad är viktigt för mig just nu? Vem är viktigast i ditt liv? Det självklara svaret på den sista frågan ska vara jag, för alla. Men för mig som är föräldrar blir svaret många gånger, nästan alltid, mina barn. De gånger barnen är hos sin pappa, kan jag vända på mitt perspektiv att se att det är för min skull som jag väljer det ena eller det andra. Att skaffa sig tillgångar och fördelar på andras bekostnad är förbjudet. Så när jag sätter mig själv i fokus måste jag låta bli att trampa på andra människor, struntar jag i det kommer det att slå tillbaka på mig, mångfaldigt.

De helger som jag är utan barn tar jag mig tid till att fundera och reagera över hur det är. Ibland gör det mig arg att jag reagerar som jag gör och låter det gå energi till saker jag helst vill slippa lägga energi på. Och så blir jag arg att över att jag blir arg...ekorrhjul. En förståndig vän sa till mig häromdagen: "Reagerar gör man och sen gäller det bara att bearbeta och komma till insikt. innan dess kan man heller inte gå vidare. Reaktion är bra, det är en början! Det innebär att du inte stängt in känslor och förnekar dem." Nä, att stänga in och av, har jag lärt mig är inget alternativ för då blir det bara värre. Bättre att låta det komma ut, gärna till den som det berör, sen är det bara att ta nya tag.

ARG

2011-11-05T17:13:00.002+01:00

Jag blir arg,
nä, rent utav förbannad!
Du gör fel trots att du säger
till mig att du vill handla rätt
Vad är det som får dig
använda fel beteende?
Nu kokar det inuti mig,
snart över

Jag har stulit!

2011-11-04T15:09:00.002+01:00

Stöld är pedagogikens moder fick jag lära mig under förra helgens föreläsning på Mittuniversitetet så då är det väl helt okej att göra det, eller? Min stöld handlar om FB-statusar som jag samlat på mig under ett helt års tid. Så här kommer de utan angivna författare. Om någon som läser det här känner sig vara förälder till ett uttalande så kommentera gärna det i fältet för kommentarer.

Best friends: They know how crazy you are and still chose to be seen with you in public!

Ärlighet är en dyr present, förvänta dig den inte av billiga människor.

Apologizing:
does not always mean your are wrong and the other person is right.
It just means you value your relationship more than your ego.

Promises mean everything. But when they are broken, sorry means nothing!

You never how strong you are, until being strong is the only choise you have!

We´ll be friends ´til we´re old and senile...Than we´ll be new friends!

When you forgive, you in no way change the past- but you sure do change the future

Pratar du bakom MIN rygg- betyder det att jag är längre fram än du.
Kommenterar du MITT liv -betyder det att mitt liv är mer spännande än ditt.
Har du tid att leta efter MINA misstag-betyder det att du är avundsjuk.
Fortsätt du med detta-så lever JAG livet under tiden!

Det finns inget värre att älska någon som fortsätter att svika dig.

Gott men ont

2011-11-03T22:29:00.001+01:00

Ibland tror jag att min laktosintolerans är bara en inbillning och idag var det en sån dag. Den kollegan som hade tordagsfikat idag bjöd på tårta. Jag är en gottegris, inte när det gäller godis, men bakverk av olika slag äter jag gärna.

Tårtan var som en prinsesstårta, lila lock och en botten med maränger, färska/frusna hallon och naturligtvis grädde. Jag har ätit tre bitar och får naturligtvis sota för det. Magknip och ett konstant morrande har det varit där inne de senaste timmarna. Antingen är det så att jag är laktosintolerant eller så är jag gravid med ett monster.

Nästa gång det bjuds på läckerheter som tårta måste jag se till att låta bli. Får bli kallad för storbjuden, för det mitt skäl att avstå är inte kaloriintaget, nä ge mig lite så jag lägger på mig lite är nästan för mager nu, utan just det att magen ogillar laktosen....men jag kan alltid baka en egen utan mjölsockret!

En strimma

2011-11-03T14:02:00.000+01:00

Solens strålar strilar genom de gråa molnen
Anstränger sig för att tränga igenom
Når strålarna fram inpå djupet
Eller smeker de bara ytan försiktigt
Känner hur de värmer
Molnen skymmer och filtrerar
Sorterar bort det skadliga
Släpper fram ljuset lite, lite
Ovanför de tunga, gråa molnen
Anar att himlen är blå

Duga

2011-11-02T19:45:00.003+01:00

Undra hur jag ska vara för att passa in?
Vad är det som det behöver ändras på?
Av vilken anledning skulle jag ändra på mig?
Frågeställningar som vi alla brottas med,
men: Jag duger som jag är
Jag behöver inte ändra på mig
Jag är unik och det är du med
Jag gör det som jag är bäst på:
att vara JAG för det kan ingen annan!

Det skrivna gäller dig också, även om min blogg handlar om mig!

1/11-11

2011-11-01T22:09:00.001+01:00

Då är den här, den gråaste av alla månaderna, november....Ogilla skarpt! Jag klagar sällan på väder men nu är det mörkt på morgonen när jag åker till jobbet och halvmörkt hela dagen och när jag kommer hem igen är det åter helmörkt. Men, men det är väl bara att lida rakt igenom den och hoppas att det går undan. Ska försöka ta tag i träningen igen efter två månader med alltför lite rörelse, livet kom liksom emellan. Och trots att jag vet att efter träning mår jag bättre har den uteblivit, orken har inte räckt till att ta mig ut.

En hel del funderingar har det blivit. Dels om varför jag skriver i bloggen och det är ju bara för min egen del och alltid mina tankar och funderingar. Sen har jag förstått av kommentarer här, mail och direkta samtal att det berör och stämmer in för andra i deras liv också. Men det är alltid mitt liv det handlar om. Dels har funderingar kring det fortsatta livet stått i fokus och vad jag vill ha ut av det och hur jag ska nå dit.

Idag har en hel del funderingar lyfts på ett kalasbra sätt. Jag och goda vännen M tog oss in till Östersund för att stå ut i tristessen. Efter ha gjort alltför många val, fler hade vi inte klarat av, hamnade vi på ett café där vi såg till att handla gott fika. Sen kom samtalet! I relativt låg ton samtalade vi med mycket substans kring livet. Vad vi surrade om, delger jag i fragment om du frågar mig. Iallafall så förgyllde, förskräckte och utbildade vårt samtal helt säkert bordsgrannarna som var två unga tjejer. Tack för idag! Inser att jag är rik....

Sköldpadda

2011-10-31T17:40:00.000+01:00

Jag drar mig undan
Vill inte möta
Vågar inte vilja
Dömer du mig?
Mitt hårda skal
skyddar från blickar
skyddar för tal
Här inne når ingen mig
Bidar min tid

Ansar

2011-10-31T12:15:00.002+01:00

Jag sår ett frö
Det gror nere i den mörka jorden
Varsamt vattnar jag
Så spirar det, skirt grönt
Växer ganska snabbt
Utan min omsorg skulle
blomman vissna fort
Stöttar stammen när
den håller på att vika sig
Jag vårdar den ömt
för när den blommar
är det den vackraste av alla
Men utan min omsorg
är den ingenting

Lika lätt

2011-10-30T21:55:00.001+01:00

Som duschen strålar sköljer bort skummet från min kropp
önskar jag att olustkänslan lika lätt kan försvinna
Difusa obehag som långsamt gnager inom mig
Vill att de följer med skummet som virvlar
I hjärtat hugger det till, smärtsamt och oväntat
Vad vill de mig?

Ogjort

2011-10-30T18:18:00.000+01:00

Om jag ångrar mig
finns det en väg tillbaka då
I stundens ingivelse fattade
jag mitt beslut på fel grunder
Insåg inte att jag valde fel
De som jag under mitt vägval
trampat på och sårat gör mig ont
Finns det en chans att ställa till rätta?
Inte genom att glömma
men OM ni kan förlåta?

Välkommen

2011-10-29T00:16:00.001+02:00

Har tillbringat en natt hos Carola i Härnösand mellan studier och, hmmm just det, studier. Specialpedagogik kursen som jag läser på Miun har sina träffar där. Vilken tur jag har som lärt känna Carola och hon erbjuder gott mysfika och en säng att sova i under mina dagar i Härnösand.

Efter föreläsningar igårkväll till kl.21 åkte jag uppför backen till henne. Sonen var vaken och vi pysslade på med att tillverka thailändska rubiner innan det var läggdags för honom. Sen kom det bästa med hela vistelsen. The, macka och en massa givande surr, fyllt med substans, om någon skulle oroa sig att vi bara snackar trams en hel kväll. Det enda jag undrar äver är hur tiden så snabbt kan springa iväg. Jag lovar att bara gått några minuter sen vi hade satt oss. Att klockan sedan visade på 23.56 är ofattbart. Carola som skulle upp och ta med sonen på skridskoskola redan kl.6:30 bevövde lite sömn, så även jag som innan avfärden jobbat hela veckan.

På morgonen bjöds det på god frukost och lite strid. Två unga katter som gärna gillar att tugga på det som rör sig och vara på bordet var motståndarna. Med lite bit- och rivmärken på kroppen insåg de iallafall vilka som bestämmer, det är de tvåbenta utan svans. Efter frukosten bar det av till Miun igen med intressanta föreläsningar och samtalsgrupper. Förutom besöket hos den alltid lika välkomnande Carola är det bästa med Härnösandsdagarna att jag har kommit på vad min eximinationsuppgift ska handla om.

Tack Carola och sonen för er gästfrihet! Återgäldar den närhelst ni vill!

21:33

2011-10-27T21:33:00.000+02:00

För elva år sedan föddes Robin. En liten kille som vid födseln vägde 4190 gram och var 53 cm lång. Nja så liten var han inte och idag är han definitivt större. Men fortfarande min lilla skrutt!

Födelsedagen firades i morse med paket från mig och favoritbrödet. Ikväll har delar av den bästa familjen, vår alltså, hälsat på. Födelsedagsbarnet hade beställt dubbel kladdkaka med glass emellan. Jag tror det var gott, men vet inte eftersom jag inte åt något. Hade köpt vanlig glass och det äter jag inte om jag ska vara i samma rum som andra. Men lite kaffe gick ner.

Nu har han somnat och är nöjd med sin bemärkelsedag. På lördag blir det kalas igen, den gången hos pappa. Ibland finns det fördelar med att ha föräldrar på olika adresser.

Imorgon beger jag mig till världsmetropolen Härnösand för studiedagar. Och jag är naturligtvis helt förberedd och har läst all litteratur som det är sagt, eller??!! Det kan bli en lång natt....

Dröm vidare

2011-10-27T17:03:00.000+02:00

Orealistiska drömmar eller faktisk verklighet
Hur mår våra drömmar?
Drömmar vi flyr till på dagen och natten
Som speglar vår innersta längtan
Om vi slutar drömma, vad finns kvar?
Genom drömmer når vi det oändliga
och när vi nått dit, når vi än längre
Fånga både dagen och drömmen

Banan

2011-10-26T20:45:00.000+02:00

Jo, jag är på banan igen. Visste väl att det skulle bli så men när det i stort sett samtidigt kommer sju svåra år (ni kommer väl ihåg var jag jobbar), är varje liten grej ett stort berg att bestiga. Har under många, långa och goda samtal med mina vänner och kollegor fått hjälp att se saker från ett annat perspektiv, utomjordiskt kanske??!! :) Hmm... min strategi är iallafall att lägga energin på det som jag kan förändra. De andra sakerna i mitt liv som jag ogillar men som ligger i sfären opåverkbart får just nu bara vara. En del saker kommer förmodligen vara kvar där för alltid medan andra hoppas jag på bli hanterbara genom att marinera dem i tid.

Ett av de största är sömnen. Ni som tror att sömnproblem hör småbarnsvärlden till är helt fel ute. Och för min del är det så när barnen inte sover så är även jag vaken. Dumt kanske, för visst vet jag att båda mina barn är så stora att de klarar sig själv om de är vakna på nätterna, men....jag sover inte. Nu hoppas jag att vi har kommit en lösning på spåret men det är inte en så enkel lösning som att ta en tablett. Det krävs att jag/vi jobbar på flera fronter samtidigt för att få till en bra sovsituation. Så om vi är gåtans lösning på spåret borde visa sig inom en vecka.

Jag trivs att gå på jobbet, även om jag fortfarande är världens segaste att ta mig upp ur sängen. Mina arbetsuppgifter är stimulerande och roliga, för det mesta. Nu ser jag fram emot att det närmar sig adventstid med luciasånger och lite julpyssel. Har bestämt mig för att ordna en föräldrapysselkväll med tid för samtal, glögg och pepparkakor. Om oktober och november är gråmånader så trvis jag riktigt bra så fort det blir adventstiden. Att få tända levande ljus och småbelysningar, så hemtrevligt.

Fuskar redan ikväll med glöggthe och några tända värmeljus. Myser ner mig med en filt och tittar på tvn.

Meningsfullt

2011-10-26T01:08:00.002+02:00

Menar du det som du säger?

Eller säger du det du tror jag vill höra?

Orden jag hör, säger något annat än det du gör.

Ord är bara kombinationer av

bokstäver om du inte menar dem

Har de olika betydelse för dig och mig?

Vi kanske pratar olika språk!

Om du inte menar det du säger,

är det bättre att inget säga.

Tystnaden talar tydligt i det ljudlösa.

Någon annans verklighet

2011-10-25T20:07:00.002+02:00

Nu kryper jag in under filten
Tar en bra vän med mig
En spännande bok och en kopp med the
Låter mig dras med i handlingen
Leva någon annan liv en kort stund
Varmt och gott, lugnt och stilla
Återhämtning och vila
Om jag somnar är det en bonus
När jag vaknar är verkligheten tillbaka

Mod

2011-10-25T12:46:00.002+02:00

Jag klättrar sällan högst upp i trädet
Mig ser du aldrig kasta mig ut för den brantaste backen
Jag låter bli att gå genom stan en mörk natt
Riskerar bara insatsen om jag klarar av mista den

Kalla mig gärna feg men
när du behöver en extra hand
delar ofantlig lycka
någon som kramar om dig
låter dig prata tills att orden är slut
torkar tårarna som rinner oavbrutet
bara sitter tyst och är

Då finns jag där
om du bara låter mig veta

Idag

2011-10-24T20:12:00.001+02:00

Vaknar upp
Hör fågelns sång
Fortfarande gryning
Ljuset letar sig in
Tar det lugnt
Låter dagen smyga sig på
Nya möjligheter
Att ta vara på tiden
Göra lagom mycket
Fylla den med ro
Fridfull i själen

Det blir en bra dag idag

Knasinfall

2011-10-23T20:39:00.001+02:00

I fredags när Rasmus kom från skolan så ställde jag frågan om vi skulle åka till Enköping och både han och Robin tyckte att det var ett helt ok förslag. Sagt och gjort! Kaffet som kokats hälldes på termos och femton minuter senare satt vi alla tre i bilen på väg mot sydligare delar av Sverige. Det som började som en inbjudan på kaffe blev realitet och äntligen kom vi oss iväg. Tydligen ska man inte planera mer än så. Jag ber om ursäkt till de andra av mina vänner som väntat sig ett besök av mig i helgen, det tar jag en annan dag. Familjen var på väg till både Enköping och Västerås i somras under min semester, den som byttes ut mot sjukskrivning för revbenet, men med ett trasigt revben går det inte att köra 50 mil enkel resa.

Någonstans mellan Ljusdal och Bollnäs intogs middag, pizza och kebab. Då var det kolsvart och duggregn, det allra roligaste vädret för bilkörning. Vid kl.22.30 var vi framme på Vintergatan. Jag hade då blivit kär, kär i GPS:en i mobilen som ledde oss alldeles rätt på första försöket. Dessutom var jag full av beundran, barnen hade nämligen inte en ENDA gång frågat hur långt det var kvar eller klagat på att det var tråkigt att åka bil.

Väl framme hos Eva-Lena och Magnus bjöds det på ett ordentligt fika. Hm....storbjuden som jag är, (eller??!!) drack jag en stor kopp the. Men inge hungrig alls, pizzan låg och tog plats i magen. Efter en hel del surr. Eva-Lena är min kompis från den tiden som jag bodde i Torshälla och vi har hållit kontakten sen jag flyttade 1979, men nu var det länge sen vi sågs. Senast det begav sig var 2004, om jag minns rätt.... Lite sömn gjorde gott i kroppen efter surrandet. Lördagen spenderades med mycket surr. Rasmus passade på att träffa en kompis från Västerås och Robin sysselsatte sig med barnen som finns i huset. Just ja, inte att glömma bort! Till frukost serverades den bästa latten, överhuvudtaget, som jag druckit.

Tyvärr så springer tiden iväg och något tidigare kom jag i säng igår kväll. Bra det med tanke på att den här dagen har gått åt till att köra hem. Efter långfrukost plockade vi ihop oss och jag fick en "latte-to-go" och så var vi på väg hemöver.Tog en annan väg hem, som förmodligen blev några mil längre än nedresan, men i den stora totala konkursen spelar det ingen roll. Kom hem straxt före kl.19 och nu ör det nog snart dags att sova. Den enda protesten är min rygg. Den gnäller högt över att ha suttit vid ratten i dryga 16 timmar den här helgen.

Jag gav upp tanken igår att skriva ett blogginlägg. Visst är det så att jag har en smartphone men att skriva mer än några bokstäver åt gången i Wordfeud är mindre roligt. Så om jag gjort någon besviken för uteblivet bidrag till tidsfördriv ber jag om ursäkt för det.

Har hunnit med att lyssna på alla cd-skivor i bilen och återuptäckt flera "gamla godingar"! Bland annat den här med Emil Sigfridsson, som var med i Fame Factory, någon gång för mycket länge sen. Men låten är fortfarande bra:
http://www.youtube.com/watch?v=-6e55gLmXAU

Sen går det kanske att diskutera om jag är vid mina sinnes fulla bruk? BTW Imorgon ska den inopererade mat- och sovklockan kontrolleras :)

Vila

2011-10-21T15:30:00.003+02:00

Idag passade jag på att ta ut en dag ledigt. Har en del på flexsaldot och den här veckan har det varit minst 9 timmars dagar varje dag. Så vad har jag då gjort på ledig dag?

Sovit!!! Var upp med barnen i morse och sen la jag mig och sov till kl.13. Välbehövligt. Nu laddar jag för en helg i full fart med massor av umgänge med barnen och vänner. Tar en kopp kaffe nu och njuter av höstsolen.

Sitter i köket och tittar ut och då kommer det här citatet till mig:
"We´ll be friends ´til we´re old and senile...Than we´ll be new friends!"

Du finns där

2011-10-20T22:53:00.000+02:00

Du sträcker ut din hand
säger att du finns där
Med dig törs jag samtala
om det tunga och svåra

När mitt liv är som mörkast
lovar att du finns där
Bara vetskapen om det
gör mitt liv lättare

Du ger mig en varm kram
känner att du finns där
Ett leende sprider sig hos mig
från munnen till hela kroppen

Några ord från dig hjälper mig
höra att du finns där
Du finns där
och jag vill vara med

Bris

2011-10-19T22:38:00.000+02:00

Blåser lite vind i seglet
och sträcker ut en hand

Med vindens hjälp drivs
båten framåt

Sakta, men med målet
tydligt vid horisonten

Vid skymning revas seglen
vilar i en trygg hamn

Oändligt

2011-10-18T23:06:00.002+02:00

Du andas
omedvetet följer jag din rytm
Mitt hjärta nästan brister
av all kärlek som du ger
Oändligt och lite till
Utan dig är mitt liv ingenting
Att få hålla om dig
gör mig hel
Ditt liv i mina händer
Ansvarsfullt
Du är mitt allt

Livsöden

2011-10-18T21:53:00.000+02:00

Du delar och jag lyssnar
Ett livsöde som jag inte kunnat ana
Så nära, både i tid och plats
Så fjärran från det jag känner till
Obegripligt för mig, din verklighet
Det ska inte glömmas bort
men handlingar kan förlåtas
Du har gjort det
Upplevelserna har präglat dig
Men något annat har styrt
Viljan att vara den du vill
Din berättelse berör mig djupt
Du delar och jag lyssnar
Gärna, igen och igen

Invasion

2011-10-17T18:32:00.000+02:00

Det måste finnas någon som bor i mitt hus men som inte ger sig tillkänna. Jag ser lämningar efter dess framfart men har hittills inte fått en skymt av vad det kan vara som är min inneboende.

De spår som finns är hål i strumpor och en grå massa som virvlar upp när man passerar. Jag undrar om massan är spillningen från den som äter hålen i strumporna. Många strumpor är nämligen gråaktiga och jag vet att om björnar äter lingon blir det röda högar i skogen. En förklaring som jag hört, kring den grå massan, är att man har haft änglar på besök och att de har lämnat sina tofflor kvar till nästa gång. Men jag har mig veterligen inte sett en endaste ängel sväva omkring här hemma.

Så mitt hetaste tips på den okända inneboende är alltså sockråttan. Den lilla rackarns råttan som bor i garderoben och helst sover i strumporna. Förmodligen är det så att den vaknar på natten och måste uträtta sina behov och hittar helt enkelt ingen väg ut, utan gnager ett hål. Den rakaste vägen är den kortaste! De är ljusskygga varelser och för att se dem måste man vara uppe den mörka tiden på dygnet och oerhört pigg och alert. En annan egenskap som de har är att de bara sover i den ena strumpan och inte i den andra, vilket leder till att det blir omaka, hela strumpor kvar i lådan.

Katter varken jagar eller äter dem så hittills finns det inget känt bekämpningssätt för att bli av med dem. Anticimex och liknande företag tar aldrig på sig uppdragen att utrota dem från några bostäder. Hösten är högsäsong för sockråttsinvasionen, speciellt då man har börja använda sig av raggsockar. Raggsockar är nämligen en delikatess för de små monstren, speciellt de hemstickade som farmor/mormor har gjort. Mitt enda råd är att hålla ständig koll på socklådan och med jämna mellanrum gå igenom strumporna för att se om det förekommit något skadedjur.

Så här skulle de kunna se ut, men jag har ingen aning då
jag aldrig sett någon i verkligheten!

När?

2011-10-16T23:44:00.000+02:00

Vill inte gråta mer
Men över tårarna har jag ingen makt
De trillar av sig själv
Ner över kinderna
Lämnar en smak av salt
När tar de slut?
Kan man gråta klart?
Känslan av att inte vara glad förlamar
Kommer det att vända
eller är det här min verklighet
Livet blev inte som jag förväntat mig
Hur länge varar det här tillfället?
För någonstans så vet jag
Det kommer att bli annorlunda

Re....än en gång...

2011-10-16T22:56:00.000+02:00

Foto: Helene Ångström

Om igen, jag gör jag samma sak
Fast jag vet att det är fel
Vill så gärna men
på bekostnad av mig?
Ser jag inte mönstret?
Är skivan satt på repeat?
Vem hjälper mig att vakna?
Är det du som talar om för mig?
Förminskar, fördummar,
ingen annan,
men jag är viktig i mitt liv
Hur länge dröjer det
innan jag ser det, att jag:
Anpassar mig till gränsen
och säkert en bit över den

Kaffe

2011-10-16T20:30:00.002+02:00

Härmed bekänner jag att min kaffekonsumtion är för hög!

Det är inte alltid så enkelt att bekänna sina brister, men just nu känner jag att idag har det blivit för mycket kaffe, på tok för mycket. Eller så beror det på hur det övriga intaget har varit. Äter ju när jag är hungrig men kanske inte alldeles rätt saker de dagar som jag är hemma och har tillgång till godsakerna i frysen. Sen gör säkert penicillinet sitt till att jag mår halvilla, men jag skyller på kaffet.

På jobbet hävdar jag att ju mer kaffe jag dricker desto bättre är det. Vi har ju ekologiskt och rättvisemärkt kaffe där också och jag visar med mitt intag att jag stödjer de verksamheterna. Men den största anledningen till mitt drickande är att jag tycker det är gott. Sen spelar det nog in att jag är en liten fryslort av mig också och dricker aldrig, okej väldigt sällan, kallt överhuvudtaget. Rumstempererat är mer min melodi. Skulle lika gärna kunna dricka the som kaffe eftersom jag gillar det med, men det blir som inte av. Snart är glöggsäsongen igång för året och då kommer det bli en del glögg. Men efter ett par muggar står det upp i halsen på grund av sockret i den drycken, men gott är det.

Så, om jag nu ska försöka lära mig att det kan bli för mycket kaffe en gång för alla? Hmm... bestämmer mig för att inte dricka mer kaffe ikväll iallafall....

Reagera

2011-10-16T13:27:00.000+02:00

Jag förstod att det skulle bli reaktioner på det blogginlägg som jag skrev igår om "det mörkaste". Men för mig är det viktigt att sätta ord även på de tankarna. Visst jag har kunnat låta bli att publicera det, men nu är det publicerat.

För mig är det samma sak när någon frågar: "Hur mår du?" Är frågeställaren inte beredd på att ta ett annat svar än det som de flesta av oss levererar i många fall, "bra", är det mycket bättre att låta bli att fråga. Många gånger är frågeställaren mycket medveten om att svaret skulle kunna bli något annat än bra. Väldigt ofta svarar vi med ett positivt bra trots att vi egentligen mår som en rutten potatis.

Den senaste månaden har varit jobbig för mig på flera olika plan och orden från igår har funnits länge. Idag mår jag mycket bättre än när de började födas inne i mitt huvud och jag har en strategi för att hantera det som fortfarande kräver energi och styrka från mig. Under den här tiden har skrivandet varit väldigt viktigt och jag har fått flera kommentarer på att det jag skriver går att känna igen sig i. Så om mina ord kan hjälpa någon annan finns det en mening med att få dem på pränt. Och även de gånger som livet faktiskt känns som att cykla i brant uppförsbacke med stark motvind.

Idag skiner solen och vinden är nästan obefintlig. Det skulle kunna vara en toppendag att vara utomhus, men eftersom bönderna runt ikring här har spritt skit på åkrarna är odören hemsk och det går knappt att sticka ut näsan utanför dörren. Jag håller mig inne och försöker bringa ordning i det kaos som uppstått under tiden, när energin trytit ordentligt.

Det mörkaste

2011-10-15T20:08:00.000+02:00

Strandad i sängen
Förlamad av oro och kyla
Benen varken vill eller bär
Vänder mig om
Visar hur svag och trött jag är
Det borde gå över
Under tiden ligger jag kvar
Förminskad, av mig själv
Jag vill inte dö
Men orken och lusten är låg
Ser på mig, utifrån
Känner inte igen den personen
En trasig människa
Det är bara livet jag inte klarar av
Just nu
Inom mig vet jag att
snart kliver jag upp och fortsätter leva

Foto: Helene Ångström

Samtal

2011-10-14T22:10:00.002+02:00

Lyssna
Höra
Fråga
Förstå
Förklara
Respektera
Känna
Bry sig om
Tala tillsammans

Klok mamma

2011-10-14T18:56:00.001+02:00

Min mamma har alltid sagt att små sår och fattiga vänner ska man vara rädd om. Och jag håller med! Nu har jag ett litet sår på pekfingret som jag har tagit hand om och vårdat men likt tusingen så har det blivit en inflammation vid nagelbandet. Idag var jag på Apoteket och skulle hämta ut beställd medicin till Rasmus och då passade jag på att fråga vilken egenvård som är bäst för den sårtypen. De skickade mig till Hälsocentralen och efter snabba puckar där, japp klart och betalt på mindre än tio minuter, var det konstaterat att det behövs en kur antibiotika, tre gånger per dag i tio dagar, för att få bukt med inflammationen.

...och hon var en mycket klok och förståndig mor, trots att hon var en ko

Vad är det för fil jag har hamnat i nu egentligen när det är rätt många saker som går mindre bra? Jag har iallafall bestämt mig för att lägga min energi på de saker som jag kan göra något åt och förändra. Det som är på den andra spelplanen låter jag bara vara som det är. Kan konstatera att när ett litet sår kräver antibiotikabehandling är kroppens egna resurser rätt så uttömda.

Helgen kommer att ägnas åt att samla lite ny energi för kommande dagar. De fattiga vännerna jag har lovar jag att vara rädd om, precis som mamma alltid har sagt.

Ny partner

2011-10-13T22:38:00.001+02:00

Jag tycker om ord och gör gärna egna när de som redan finns är otillräckliga eller använder befintliga men med en ny innebörd. Det har sina problem när man spelar alfapet på bräde eller som de senaste åren Betapet via nätet, orden blir helt enkelt inte godkända.

Nu har jag iallafall gått från att spela Betapet på datorn till att spela samma spel i mobilen. Upptäcker dock att de flesta av de som jag känner spelar samma spel fast i varianten Wordfeud. Så nu har jag bytt. Under ett par veckor har jag smygspelat Wordfeud med okända motspelare men från och med den här veckan har jag klivit ut ur gardeoben och möter mina vänner face to face.

Det går bara halvbra. Av de matcher som jag har på gång nu ligger jag under rejält i 85%...Men det är bara ett spel, en lek och jag lär mig alltid något av varje spel som jag spelar. Som tur är, är det inte över förrän sista brickan är lagd! I bokhyllan står ett Alfapet-spel oöppnat så om någon har lust, och törs, att spela på riktigt med mig är jag på för ett parti!

Full

2011-10-12T17:05:00.000+02:00

Månen är full det här dygnet och det hjälper knappast till med mitt halvdåliga sovande. Alltså är det lika bra att trött ut kroppen ordentligt. Igår blev det enjoggingtur på 4,5 km mitt på dagen i det vackra höstvädret och ikväll ska jag fylla på med dans.

Det gäller att ta chanserna till påfyllning, så även om jag har mina barn hemma åker jag på Jannez idag. Syster yster, Kajsa Stina, ställer upp och ordnar middag på hemmaplan åt barnen. Jag stannade nämligen kvar i Brunflo efter jobbet, slutade kl.17 och dansen börjar kl.18. Att hinna hem emellan skulle bara ha blivit en onödig biltur. Fyller på med matintag, jo klockan har fungerat idag, just nu och sen bär det av mot Furuparken.

Att tro att depåerna ska vara fulla efter kvällen ikväll är en utopi men iallafall så kommer endorfinnivån ha höjts en hel del av de danser som jag förmodar att jag kommer dansa. Har garderat med att boka upp lite goa kramar från de vänner som jag pratat med och som ska dit. Fikakorgen är naturligtvis med. Jag tycker ju att semlor är det godaste bakverk som går att uppbåda, men inser att jag förmodligen skulle bli klassad som dåre om jag redan nu bjuder på dem. Så istället blir det vetebullar som är fulla av mandelmassa att äta i pausen. Lite "rensing" från frysen är också gjord och därav fick diverse mjuka kakor i några exemplar följa med.

Så månen är full och jag med! av förväntan och lust till att dansa!

PS: Nalle "I Nalle har ett stort blått hus" säger God natt till månen varje kväll. Bra vana tycker jag :)
http://www.youtube.com/watch?v=-Ajrz3JPig0

Stannar

2011-10-11T19:18:00.000+02:00

Jag står kvar
Trots hårda ord och brutna löften
Jag är där när det stormar
och när sjön ligger stilla
Och det vet du
Så när du skriker åt mig
säger du egentligen: Jag älskar dig
Vi är bundna till varandra
osynligt, men starkt
Vid de tunga stunderna
vill jag ge upp och gå
Men en kort återhämtning
får mig att resa mig, orka igen
Jag står kvar
Vem annars?